Antalet timmar med negativa elpriser har ökat kraftigt i år jämfört med tidigare år. Det är ett tecken på överproduktion i systemet och är extra känsligt på sommaren då förbrukningen generellt är låg. Den här utvecklingen har också inneburit att efterfrågan på nedreglering i elsystemet ökat, det vill säga att elproducenter snabbt kan dra ned sin elproduktion (alternativt att få stora elkunder att öka sin elanvändning), så att det blir balans mellan produktion och förbrukning.
Under tider med låga elpriser är det oftast få planerbara kraftslag i gång, så då krävs det att de förnybara energislagen kan bidra med nedreglering på marknaderna, mFFR och FCR-D (se faktaruta nedan).
För dem som deltar finns det pengar att tjäna här. Kostnaderna för dessa marknader har tidvis väldigt höga under våren på grund av den ökade efterfrågan och det fortsatt begränsade utbudet. Men än så länge är det inte så många som deltar, även om antalet ökar.
– Vi behöver få in fler vindkraftsaktörer som kan buda in på dessa marknader. Det har i och för sig skett en positiv utveckling över tid, men det är ändå en ganska liten volym med tanke på hur mycket vindkraft som produceras, säger Anna Jäderström, ansvarig för balansmarknaderna på Svenska kraftnät (Svk).
– Under hela sommaren har vi dock sett avsevärt lägre prisnivåer på marknaderna för snabba reserver, jämfört med de senaste åren. Förklaringen är dels ett ökat utbud i form av vindkraft och batterier på marknaderna samt att övergången till marginalprissättning gett en ökad transparens som förbättrar konkurrensen. Det är mycket glädjande.
Många vindkraftsparker är uppbundna med PPA
I en debattartikel i maj exemplifierade Svk med situationen kl 16–17 den 7 april i våras: då producerade vindkraften 6 400 MWh (motsvarande cirka 6 kärnkraftsreaktorer) men endast 42 MW fanns med som nedregleringsbud (gäller mFRR).
– Tidigare har man inte sett så stor lönsamhet i detta. Men med fler minuspriser i elsystemet borde fler energiaktörer se vinsterna med att delta på dessa marknader, säger Anna Jäderström.
– Det finns skäl att se över sin affär, tekniska möjligheter och avtal för att säkerställa en långsiktig effektivitet så att vi bättre kan nyttja den el som produceras och när det inte går ha flexibilitet att reglera överskott, säger Anna Jäderström.
En anledning till det låga intresset – som Anna Jäderström lyfter fram – är att många vindkraftsparker är uppbundna genom så kallade PPA-avtal (Power purchase agreements) och därigenom är garanterade en viss ersättning för varje megawattimme som de producerar, oavsett om det är minuspriser.
– De här avtalen borde gå att omförhandla så att man inte är så låst. I slutändan blir det högre kostnader för alla i elsystemet om obalanserna ökar, säger Anna Jäderström.
Enkelt beslut för Tekniska verken
Tekniska verken i Linköping var först i Sverige med att delta på FCR-D-marknaden med vindkraft. Företaget har 14 vindkraftsparker med en årlig produktion på cirka 500 GWh och driftar även ett antal solelsparker.
– För oss var det enkelt att ta beslutet att gå in på dessa marknader. Det kostar ett par hundra tusen att anpassa en vindpark och då fick du tidigare en paybacktid på nån månad eller två, säger Henrik Valent, affärsenhetschef för vindkraft och solkraft på Tekniska verken.
När det gäller vindkraft handlar det rent tekniskt om att turbinleverantören måste anpassa styrningen av turbinbladen. Alla moderna verk har dock den funktionaliteten från början. Sedan krävs det ett kommunikationsgränssnitt och att man blir godkänd av Svk i en kvalificeringsprocess.
”Anpassa marknaderna”
Men Henrik Valent menar att nedregleringsmarknaden är lite omogen än.
– Vi har svårt att buda speciellt mycket eftersom vi måste lägga våra bud ett dygn innan driftstimmen. Det betyder att ett oplanerat moln kan passera över solcellsparken en minut eller att vinden vänder och det blir tillfälligt vindstilla en stund, säger Henrik Valent.
– Utifrån dessa risker kan vi tyvärr inte buda in vår fulla potential av nedregleringen. Idag budar vi alltså mycket små volymer eftersom det finns risk för dyra återköp om vi inte kan leverera utlovad mängd. Det skulle underlätta om vi till exempel kunde lägga bud närmare drifttimmen då prognoserna är säkrare.
– Marknaden är ingen naturlag och måste anpassas mer efter kraftslagens förutsättningar än idag – då skulle sol- och vindkraftsaktörer kunna bjuda in en betydligt större volym.
Stödtjänstmarknaderna är konstruerade efter de planerbara kraftslagens förutsättningar, menar Henrik Valent, och det bör Svk ändra på om man vill få in mycket vind- och solkraft på marknaden.
– Sol- och vindkraft måste hanteras mer agilt. Ett förslag är till exempel att Svk avtalar om nedreglering med många vind- och solparker och då får styra ner de enheter som producerar när systemet har behov och betalar ersättning i efterhand. På detta sätt kan Svk genom samlagring av många parker få styrbarhet till ett mycket lågt pris vilket gynnar omställningen och samhället, säger Henrik Valent.
– Marknaden är ingen naturlag och måste anpassas mer efter kraftslagens förutsättningar än idag – då skulle sol- och vindkraftsaktörer kunna bjuda in en betydligt större volym.
Henrik Valent lyfter även fram en ytterligare förklaring till det låga deltagandet.
–Det har pratats om att PPA avtal inom vindbranschen minskar viljan att delta men det tror jag har en väldigt marginell påverkan. Jag tror dock att en delförklaring kan vara ägastrukturen i branschen. Det är många institutionella investerare som äger vindkraft och de är lite längre från marknaden än industriella aktörer, detta skapar en viss tröghet men kommer att lösa sig med tiden.
Fler bolag är intresserade
På branschorganisationen Svensk vindenergi har man jobbat hårt under det senaste året för att få fler medlemmar att delta på stödtjänstmarknaderna. Förra året genomförde de en enkätundersökning bland medlemmarna om intresset av att delta på stödtjänstmarknaderna.
– Några slutsatser vi kunde dra baserat på undersökningen var att det dels behövde mer upplysning – något vi jobbat intensivt med. I undersökningen kunde vi också konstatera att både de som redan deltar och de som ännu inte deltar uttrycker en önskan om att bidra mer än de gör idag, säger Erik Almqvist, ansvarig för elnät och elmarknad på Svensk vindenergi.
Undersökningen visade även att förkvalificeringsprocessen är ett hinder för ökat deltagande, även om Svenska kraftnät jobbat aktivt för att minska trösklarna.
– En annan utmaning är såklart prognoserna och tidpunkten för när du måste lämna bud. Det skulle underlätta mycket om buden kunde lämnas så nära drifttimmen som möjligt, säger Erik Almqvist.
Ändrade krav på kvalificering
Anna Jäderström pekar dock på att det är möjligt att lämna bud på mFRR löpande och nära energiaktiveringstimmen, men förutsättningarna för FCR-D är lite annorlunda:
– Om vi gör FCR-D-auktionen väldigt nära drifttimmen och utbudet inte räcker till har vi väldigt kort om tid på oss att vidta åtgärder, säger Anna Jäderström.
På Svk ska man nu fortsätta informera och marknadsföra vikten av nedreglering. Samtidigt har man nyligen sett över och förenklat kvalificeringsprocesserna där aktörer med stora potentiella volymer av nedregelringsresurser ska prioriteras. Man har även ändrat kraven på kvalificeringsprocesser för mFRR, vilket innebär enklare krav på tester och dokumentation.
– Jag hoppas att detta medför att fler deltar på nedregleringsmarknaden. Vi kommer alltid att behöva både upp- och nedreglering av elsystemet och som trenden ser ut så är det fler timmar då elsystemet behöver nedregleras, säger Anna Jäderström.
– Att alla bidrar med flexibilitet på elmarknaden är en förutsättning för att kunna fortsätta att integrera den väderberoende elproduktionen, vilket är viktigt då efterfrågan på elproduktion förväntas fördubblas.
Nedregleringstjänster – mFRR och FCR-DFCR-D (ned)
Frekvensrelaterad stödtjänst som aktiveras automatiskt om frekvensen ligger inom intervallet 50,10–50,50 Hz. Bud lämnas dagen före leverans kl 18. Minsta budvolym är 0,1 MW. Prissättning: marginalpris, det vill säga priset på det högst avropade budet. mFRR
Manuell frekvensåterställningsreserv, som har till uppgift att återställa frekvensen till 50 Hz. mFRR aktiveras manuellt efter begäran från Svenska kraftnät. Minsta budstorlek är 5 MW och uthålligheten ska minst vara en timme. Marknaden består av två delar: en klapacitetsmarknad med upphandling dagen före och en energiaktiveringsmarknad med avrop under drifttimmen.
Johan Wickström
