I april fick samtliga elnätsföretag besked om sina nya intäktsramar som ska gälla för kommande fyra år, 2024–2028. Det vill säga hur mycket avgifter som de får ta ut av sina kunder under perioden.
Beskeden kom efter en lång process 2023-24 mellan Energimarknadsinspektionen (Ei) och Energiföretagen kring hur intäktsramarna skulle beräknas, där Ei ville ändra modell vilket dock inte gick igenom.
Totalt har landets cirka 170 elnätsföretag fått en ram på 326 miljarder kronor för de kommande fyra åren. För elnätsföretagen väntar en snabb omställning. Under de närmaste 20 åren kommer Sveriges elanvändning fördubblas, enligt de flesta prognoser. Samtidigt tillkommer en mängd nya delar i elnätet: allt fler solceller hos privatkunder, nya vind- och solelsparker, laddstationer etc.
Bodens Energi:
”Vi måste investera i hela infrastrukturen”
Ett företag som påverkas mer än många andra är Bodens Energi. Bolaget ligger mitt i den jättelika omställningen av den svenska stålindustrin, som kommer kräva enorma mängder el. I kommunen bygger även det nybildade stålbolaget H2 Green Steel sin första fabrik som ska stå inom de kommande åren.
– Vi är ju mitt i stormens öga, navet i den gröna omställningen. Det blir en hel del ringar på vattnet som vi måste hantera. Men vi har lärt oss en del från Skellefteå som ligger före oss i tid, säger Hans Stålnacke, vd på Bodens Energi.
En stor del av eltillförseln till H2 Green Steel ska ske direkt från regionnätsföretaget, Vattenfall, men som lokalnätsföretag berörs Bodens Energi givetvis ändå i stor utsträckning. Genom industrisatsningarna kommer Boden växa med 5 000 personer, runt 20 procent, fram till 2030.
– Vi måste investera i hela infrastrukturen nu när kommunen växer: nätstationer, kabelnät och ny teknisk utrusning. Sedan börjar en del av vårt landsbygdsnät bli lite ålderstiget, säger Maria Berglund, elnätschef på Bodens Energi.
En annan utmaning är effektsituationen.
– Det var aldrig några problem för tio år sen. Men nu är situationen helt annorlunda. Flaskhalsarna blir tydliga genom de nya stora etableringarna. Utöver nätförstärkningar behöver vi även ny elproduktion i SE1, konstaterar Hans Stålnacke.
Hur ser ni på turerna kring intäktsramarna?
– Om man ska göra en omvälvande förändring av systemet så bör man inte göra det helt plötsligt. Det behövs en övergångsperiod så att vi kan förbereda oss. Men som utfallet blev nu – när den tidigare modellen blir kvar för kommande fyraårsperiod – blev det en lättnad, säger Maria Berglund.
– Vi har inte legat i taken på våra ramar tidigare och jag tror att prisjusteringarna för våra kunder blir ungefär som under tidigare år. Det blir i alla fall inga dramatiska prishöjningar.
C4 Energi:
”Väldigt många nya anslutningar ska in”
Om vi åker cirka 150 mil nedåt i landet – till Kristianstad i Skåne – så är det företaget C4 Energi som har ansvaret för det lokala elnätet i Kristianstad och Åhus tätorter. Det handlar om 154 mil elnät, enbart kabelnät (den sista luftledningen grävdes ned 2008).
Även Kristianstad, med sina dryga 40 000 invånare, är en stadigt växande kommun med ökade krav, beläget i en region där det tidvis varit stora effektutmaningar.
– Vi har en ansträngd effektsituation kopplad till överliggande elnät, men vi har också lokala utmaningar där vi inte kan ta emot all den el som produceras och matas in på nätet från exempelvis solceller. Nätet är inte byggt för det. Så vi måste byta en mängd anläggningar på grund av högre kapacitetskrav, säger Mikael Ström, chef plan och projekt på C4 Energi.
– Det är väldigt många nya anslutningar som ska in, både elproduktion, laddinfrastruktur och energilager. Och allt detta ska harmoniseras. Det är en stor utmaning för oss.
Under de senaste fyra åren har C4 Energi ökat investeringstakten i elnätet från cirka 20 miljoner kronor per år till en bit över 100 miljoner konor år 2023.
– Det är mycket reinvesteringar. Vi måste byta ut nätstationer, kabelskåp, kablar med mera för att klara de ökade kapacitetskraven. Men det är även en del nybyggnation.
Företaget har även börjat titta på flexlösningar och skrivit en del flexavtal med större kunder för att ha möjlighet att avlasta elnätet vid effekttoppar.
Hur ser du på intäktsramarna som ni fått?
– Vi tycker att nivån nu är rimlig. Men hade Energimarknadsinspektionens ursprungliga förslag om en ny reglermodell inför den här reglerperioden gått igenom hade vi inte kunnat investera lika mycket som behövs. För att få ihop kalkylen måste vi ha en skälig avkastning, säger Mikael Ström.
Karlskoga Energi:
”Vi måste förstärka och anpassa nätet”
En ort som går på högvarv i spåren av den nya spända omvärldssituationen är Karlskoga. Värmlandskommunen med sina drygt 30 000 invånare domineras av försvarsindustrin där Saab är den stora arbetsgivaren. Men här finns också många andra mindre industriföretag.
– Vi ser en kraftigt ökad elanvändning på sikt i kommunen när industrin ställer om och elektrifierar, säger Peter Jarl, marknads- och kommunikationchef på Karlskoga Energi.
Men kraven på elnätföretagen kommer från alla håll: privatkonsumenter som installerar solel, elektrifieringen av transportsektorn, nya vindkraftsparker.
– Dimensioneringen av vårt elnät räcker inte till för de framtida behoven. Vi måste förstärka och anpassa nätet – och det är en stor utmaning. Det handlar om mycket reinvesteringar, inte minst i vårt landsbygdsnät.
I regionen har det tillkommit mycket ny solel och vindel som också kräver åtgärder.
– Vi behöver ju den nya elen, men den skapar nya utmaningar i elnäten som vi måste parera för, eftersom den förnybara produktionen är så ojämn.
Hur ser ni på er intäktsram?
– Vi har inte riktigt analyserat den än. Historiskt har vi legat lite under ramen, men nu ser vi de stora behoven. Det är en balansgång där vi måste klara av att hantera kundernas ökade efterfrågan och samtidigt ha en fortsatt rimlig prisbild, säger Peter Jarl.
Johan Wickström
