Till 2027 måste samtliga elnätsföretag ha elnätstariffer med en tidsdifferentierad effektkomponent, vilket vissa elnätsföretag redan har infört. Syftet med denna prismodell är att ge incitament till en minskad belastning på elnätet, vilket ska ge en mer effektiv och hållbar användning av elnätets kapacitet. Det ska man åstadkomma genom att kunderna får ekonomiska signaler att minska sin användning av effekt när elnätet är som mest belastat.
Energimarknadsinspektionen (Ei) har i sina föreskrifter gett riktlinjer för detta, men hur dessa tariffer utformas är dock upp till varje elnätsföretag och deras specifika förutsättningar.
Profu har i ett projekt, som finansierats av Energiforsk, undersökt hur ett elnätsbolag kan skapa effekttariffer med incitament så att deras kunder bidrar till ett effektivare utnyttjande av elnätet. Skövde Energi Elnät har ingått i projektet som fallstudie och där flera elnätsbolag liksom Energimarknadsinspektionen har deltagit i en referensgrupp.
Undersökt olika tariffer
Idag tar de flesta elnätsföretag betalt genom en elnätstariff som består av ett fast pris och ett pris för elöverföring. Denna typ av tariff har använts som referenstariff i studien. Detta är en enkel tariff för såväl elnätsföretag som kunder. Men den ger inget incitament för kunden att minska effektuttaget vid toppar, utan priset är likadant oavsett när kunden använder elen. I takt med den ökade risken för kapacitetsbrist i elnäten är detta problematiskt.
I projektet har Profu undersökt olika alternativa tariffer som kan bidra till en minskad belastning på elnätet. De har bland annat studerat en tariff som är tidsdifferentierad vilken har olika pris vid hög- och låglast, med avseende på överförd energi. Med denna tariff är det dyrare med energi vid höglasttid det vill säga mellan november–mars och vardagar 06–22, vilket motsvarar 1 648 timmar av årets totalt 8 760 timmar.
– Denna tariff ger ett visst incitament att minska elanvändningen, men då handlar det främst om energi och inte effekt. Det är främst kunder med eluppvärmning som får en högre kostnad. Det är ett rätt klent instrument när man vill komma åt effektproblematiken, som snarare handlar om korta stunder med toppar än om en period på flera månader, säger Peter Blomqvist på Profu och en av författarna till studien ”Elnätens prismodeller – På vägen mot ett effektivt nyttjande av elnäten”.
Dynamisk prissättning
För att bli mer träffsäker kan elnätsföretag lägga in en tariffkomponent där priset är kopplat till hur mycket kapacitet kunden använder. Den ska uppmuntra kunderna att minska sin användning när det är hög belastning i nätet.
– Effekttariffer ger ett bra incitament till att hålla ner effekten under höglasttid. Men även om denna tariff ger ett generellt incitament under en höglasttid, så är den lite trubbig eftersom det vanligen handlar om cirka 1 648 timmar som den påverkar, påpekar Peter Blomqvist.
– Därför har vi även tittat på dynamisk prissättning av effekt eller överförd energi, som har fokus på de timmar då elnätet är mest belastat. Då blir det ett högt pris just dessa få timmar. Det blir inte så mycket pengar som helhet, men den blir väldigt träffsäkert mot de kunder som har hög effektanvändning samtidigt som elnätet är i mest behov att sänka belastningen.
Med en dynamisk tariff fick kunderna ett tydligt incitament att sänka sin effektanvändning eftersom det kostade dem mycket att använda effekten just då.
När Profu tittade närmare på kunderna i Skövdes nätområde kunde de se att det var ett fåtal kunder som stod för en stor del av effektanvändningen vid topplasttimmarna.
– Med en dynamisk tariff fick kunderna ett tydligt incitament att sänka sin effektanvändning eftersom det kostade dem mycket att använda effekten just då. En sådan prissättning är mer träffsäker, men också mer komplicerad än en vanlig effekttariff. Den gör att elnätsbolag kan uppnå effektivare nyttjande av nätet, vilket är själva andemeningen med att förändra tarifferna, säger Peter Blomqvist.
Kräver bra prognostisering
För att införa dynamiska tariffer måste elnätsföretagen arbeta med prognostisering så att de i förtid kan ge signaler till kunderna att ändra sitt beteende.
– Hur dynamiska tariffer ska implementeras i praktiken är inget vi har undersökt i projektet, men vi skulle vilja titta vidare på hur de ska utformas på ett bra sätt, säger Peter Blomqvist.
Det finns idag ännu inget elnätsbolag som har en dynamisk effekttariff vad Peter Blomqvist känner till, däremot finns det flexibilitetsmarknader. Det är egentligen samma saker som krävs på en flexmarknad som vid en dynamisk effekttariff, men en flexmarknad är mer komplex då det kräver en handelsplats. I praktiken blir det därför enbart större kunder som har förmågan att handla där, även om det finns så kallade aggregatorer som kan samla ett flertal mindre kunder.
– En dynamisk effekttariff är enklare än en flexibilitetsmarknad. Nackdelen är att elnätsföretaget inte är garanterad att kunderna kommer att minska sin användning, även fast de gett ett starkt incitament, utan det är det upp till kunderna att välja om de vill agera, säger Peter Blomqvist.
Vill man nå ökad flexibilitet måste prissignalen nå kunderna, men om kunderna har fast elpris är elnätstariffen enda styrsignalen.
Ei har uppmuntrat till pilottariffer för att elnätsföretagen ska våga testa sig fram, men enligt Peter Blomqvist är det inte många som har gjort det än. Dynamiska tariffer kan vara en möjlighet att ge ett tydligt och träffsäkert incitament till kunderna för att nå ett effektivare nyttjande av elnäten som är lite enklare än att sätta upp en flexibilitetsmarknad.
– Samtidigt ser vi att många företagskunder i sina upphandlingar vill ha ett fast pris på sin elförbrukning, för att det ska vara förutsägbart. Elpriset är volatilt och i många fall den största andelen av elkostnaden, men vid ett fast pris tar man samtidigt bort incitamenten att vara flexibel. Vill man nå ökad flexibilitet måste prissignalen nå kunderna, men om kunderna har fast elpris är elnätstariffen enda styrsignalen.
Det krävs ökad kunskap hos kunderna
Peter Blomqvist lyfter också fram att det skiljer sig mycket mellan olika kunder i hur stora möjligheter de har att vara flexibla med sin elanvändning.
– Det behövs en ökad kunskap, för elkunder har tidigare enbart haft fokus på energi och många har jobbat med att minska energianvändningen. Nu handlar det dock främst om effekt och det kan krävas utbildningsinsatser för att fler ska få kunskap om vilka åtgärder som kan vidtas för att minska effektanvändningen. Det räcker inte enbart med att ändra en tariff, avslutar Peter Blomqvist.
Ann-Sofie Borglund
