Nästan alla elnät kräver speciella tillstånd, nätkoncession, antingen för en linje eller för ett specifikt område. Men det finns undantag från dessa regler. I den så kallade IKN-förordningen från 2007 finns ett antal undantag där det går att bygga elnät utan koncession, till exempel då ett företag har byggt ett internt nät för egen räkning i en anläggning för elproduktion, som i en vindkraftspark.
Nu har regeringen lagt fram nya bestämmelser i denna förordning för att det svenska regelverket ska samordnas med EU:s Ren energi-paket och ligga mer i linje med den snabba utvecklingen på elmarknaden. Här utvidgas möjligheterna för att anlägga olika typer av interna elnät.
Nu blir det möjligt att dra ledningar mellan till exempel en solcellspark eller en vindkraftspark till en anläggning för energilagring, som batterier, vilket i och för sig varit praxis under det senaste året. Det blir också möjligt att dra en ledning för att tillgodose ett fartygs behov av landström och även överföra el för annan räkning inom en allmän institution, till exempel ett sjukhus eller en skola.
Grundar sig på Ei:s utredning
De nya bestämmelserna grundar sig på Energimarknadsinspektionens (Ei) förslag till regeringen i rapporten Slutna distributionssystem och interna nät (Ei R2022:12). Regeringen har inkluderat alla Ei:s förslag på ändringar i IKN-förordningen – med ett undantag.
Ei föreslog att undantaget för inmatning av el från energiproduktion till det allmänna elnätet även skulle gälla för förbrukning av el, till exempel en elektrolysör för produktion av vätgas som sedan kan användas på olika sätt eller till en annan industri. Detta skulle till exempel underlätta så kallad ödrift, motiverade Ei i sitt förslag.
Men detta förslag är borttaget och inte infört i IKN-förordningen. All el som lagras i ett internt nät ska som tidigare matas ut till 100 procent till det allmänna nätet.
– Jag har inte svar på varför regeringen inte gått vidare med detta förslag. Men det finns i det enskilda fallet möjlighet att få sitt ärende prövat av Ei, om man tycker det är oklart och öppet för tolkning, i så fall meddelar vi ett bindande besked om vad som gäller, säger Conny Bäckman, jurist på Energimarknadsinspektionen.
"Väldigt förvånande"
Ett exempel på ett företag som hoppats mycket på ett ändrat regelverk är Rabbalshede Kraft som i december 2021 ansökte om undantag från kravet om nätkoncession för en 30 meter lång ledning mellan en elektrolysör och tre vindkraftverk. Men Energimarknadsinspektionen beviljade inte ansökan med hänvisning till rådande regelverk – trots att projektet fått stödpengar från Naturvårdsverket.
– Det är väldigt förvånande att regeringen valde att gå emot Energimarknadsinspektionens förslag. Det hindrar oss från att skapa förnybara energiparker som behövs i energiomställningen – med möjligheten att stötta elnätet vid behov och som på ett kostnadseffektivt sätt kan producera grön vätgas, säger Tobias Nylander, bygg- och utvecklingschef för Rabbalshede Kraft.
– Dessutom är det synd att man inte tar ett större grepp i frågan om hur man bättre möjliggör sammankoppling mellan olika teknologier, till exempel solkraft och vindkraft. Det finns mycket att vinna för Sverige i dessa former av samlokalisering, givet de synergier som finns i gemensamma nätanslutningar.
Kan finnas en väg framåt
På Energiföretagen ser man ändå att det kan finnas en väg framåt för vätgasen med de beslutade förändringarna om Energimarknadsinspektionen gör en vidare bedömning av de nya reglerna:
– Förordningsändringen möjliggör för att ha energilagringsanläggningar inom en vind- eller solpark som exempelvis en elektrolysör som gör vätgas av el. Förhoppningen står till att Energimarknadsinspektionen kan göra en vidare bedömning rörande vilken energiform som får levereras ut från vindparken, idag är det enbart som elenergi, säger Lars Andersson, ansvarig för vind och vätgas på Energiföretagen.
– Det vore mycket positivt ur energisystemperspektiv om valet av energibärare skulle vara fritt så att energi i form av vätgas kan levereras ut från det icke-koncessionspliktiga nätet och inte enbart i form av elenergi som är praxis idag. En sådan tillämpning skulle gynna såväl klimatomställningen, elektrifieringen och svensk industris konkurrenskraft.
De nya reglerna gäller från den 14 januari 2025. Läs mer om IKN-förordningen.
Johan Wickström