Här är veckans minisvep av nyhetsnotiser om händelser och nyheter som fallit under vår radar (men som vi kanske återkommer till senare).
1. Årets stora vätgaskonferens lockade 400 personer
Under veckan var det dags för årets stora svenska vätgaskonferens, anordnad av Energiforsk – tillsammans med Rise, Svensk vätgas, Energigas, Luleå Tekniska universitet och Energiföretagen. På Älvsjömässan samlades 400 deltagare under onsdagen och torsdagen för att höra det senaste inom vätgasutvecklingen.
Det var inte riktigt samma optimism i luften som tidigare år, men ändå är väldigt mycket på gång. Och programmet var rejält välmatat – från beskrivningar av den övergripande vätgasutvecklingen ner till mer teknikorienterade detaljpresentationer av de senaste elektrolysörmaterialen. Här fanns lite för var och ens preferenser.
Energiforsks vd Markus Wråke var som vanligt på plats och pekade på en av dagens utmaningar:
– De som ska investera i vätgas är oroliga för att de inte får betalt och de som ska köpa vätgasen är oroliga att det blir för dyrt och kommer för sent, sa Markus Wråke och uppmanade de blivande vätgaskunderna att vara mer aktiva för att få igång utvecklingen.
Ett företag som kommit en bra bit på väg är Vattenfall, vars dekarboniseringschef Mikael Nordlander berättade historien om den gröna stålsatsningen Hybrit – från dess start som en liten skiss i ett anteckningsblock för åtta år sedan till nuläget: en verifierad process under fyra års drift med 5 000 ton producerad stål hittills i pilotanläggningen.
– Vi har klarat våra mål på budget och i tid. Det visar att det går att bygga en effektiv fossilfri järn- och stålproduktion – och där slutprodukten till och med har bättre egenskaper än tidigare, sa Mikael Nordlander.
Anna Wallentin, ansvarig för el och värme på Energigas, berättade om gasbranschens färdplaner.
– Målet i vår färdplan är att vi i Sverige producerar 33 TWh vätgas 2030. Det är kanske lite väl ambitiöst – men siktar vi mot molnen så kanske vi når trädtopparna. Det skulle vara väldigt bra om även politikerna kunde klämma ur sig ett mål.
Vi fick också en intressant genomgång av den internationella vätgasutvecklingen av Energimyndighetens analytiker Salvador Perez, som nyligen skrivit en analys i ämnet.
– Allt fler länder positionerar sig i vätgasutvecklingen och ett 60-tal länder har tagit fram nationella vätgasstrategier, sa Salvador Perez som även påpekade att Sverige sticker ut lite i negativ riktning jämfört med sina nordiska grannar:
– Våra nordiska grannländer satsar verkligen på vätgas på en lite annan nivå. Finland har till exempel som mål att bli ledande i Europa och producera 10 procent av all grön vätgas i EU, och i Danmark råder en bred enighet om landets power to x-strategi.
Under onsdagen var det även ett spännande panelsamtal om Luleås snabba utveckling. Här ska näringslivet investera 100 miljarder kronor inom de närmaste fem åren och mycket av det handlar om projekt där vätgas är inblandat på olika sätt.
– Det går snabbt nu. Tidsfönstret att investera i svensk industri är nu, konstaterade Carina Sammeli, kommunstyrelsens ordförande i Luleå.
2. Elpriset sticker upp igen – och leder till politiska reaktioner
Efter en förvinter med relativt sett låga elpriser har priserna på elmarknaden tagit rejäla skutt uppåt denna vecka. Under torsdagen (den 12 dec) mellan kl 17 och 18 låg elpriset i SE3 och SE4 på drygt 8 kronor/kWh medan elpriset i SE2 låg på 8 öre/kWh.
– Vi har mycket vindkraftsproduktion i norra Sverige och också i Finland samt god tillgång på vattenkraft, vilket pressar priset neråt i de nordliga elområdena. Samtidigt är överföringskapaciteten söderut i Sverige begränsad, säger Magnus Thorstensson, elmarknadsanalytiker på Energiföretagen.
– Södra Sverige påverkas av elpriserna på kontinenten. I dagarna råder det närmast stiltje på kontinenten och den tyska vindkraftsproduktionen uppskattas till bara drygt 10 procent av sin normala produktion.
Systempriset i SE4 landade på 3,57 kr/kWh under torsdagen, men kommer under fredagen sjunka tillbaka till drygt 2,30 kr/kWh. Och sedan lär det bli lägre priser i helgen och i början av nästa vecka.
Från politiskt håll har elprisrusningen lett till olika reaktioner. En av dem som reagerat är Christian Sonesson, kommunstyrelsens ordförande i Staffanstorp (M), som kräver en rad åtgärder. Han vill avskaffa elområdena, bygga ut elnätet snabbare och använda flaskhalsintäkter som ett elprisstöd. Men viktigast i nuläget är att sänka elskatten, anser han.
– I valrörelsen hörde vi vallöften från regeringen om att sänka skatten på el. I stället har man höjt den vid två tillfällen, säger Christian Sonesson till Svenska Dagbladet.
3. Statkraft och LKAB i nytt samarbete om vindkraft och vätgas
Markbygden i Piteå är redan idag Europas största vindkraftspark med drygt 500 vindkraftverk. Nu pågår förberedelserna för etapp 3 i området, där det under veckan blev klart att Statkraft och LKAB har tecknat en avsiktsförklaring för det planerade vindkraftsprojektet Hästliden i Markbygden.
Sedan tidigare har Statkraft fått tillstånd att bygga 105 vindkraftverk med max 200 meters höjd. Men med anledning av begränsningar i tillståndstiden och i teknikval har Statkraft sökt ett nytt tillstånd för att kunna bygga färre anläggningar (85 istället för 105) men där höjden kan uppgå till 300 meter. Elproduktionen förväntas bli 2,2 TWh/år om planen blir av.
– Det medför att de totala produktionskostnaderna för Hästliden kan sänkas med upp till 25 procent per producerad kilowattimme jämfört med ursprungsplanen, vilket i sin tur ger lägre elpris. Dessutom blir miljöpåverkan mindre. Planerna har stort stöd från kommunen och lokala intressenter och nu återstår att hitta lösningar för samexistens med försvarsintresset, säger Jakob Norström, Sverigechef på Statkraft.
Statkraft och LKAB har under många år samarbetat kring elkraftleveranser. Men nu är samarbetet tänkt att breddas och även inkludera vätgasproduktion och energidistribution för el och vätgas. Upplägget innebär primärt att Statkraft ansvarar för vindkraften och LKAB för vätgasen.
Ansökan ligger hos regeringen sedan drygt ett år tillbaka. Om det kommer ett positivt besked i närtid kan parken stå driftklar 2029, enligt Statkraft.
4. Fossilfritt Sveriges uppdrag förlängs och breddas
Allt sedan starten har Fossilfritt Sverige gjort ett rejält avtryck när det gäller att påskynda den gröna omställningen – inte minst manifesterat i de 23 färdplaner som de svenska industrisektorerna har lagt fram inom ramen för samarbetet.
Under hösten har dock Fossilfritt Sveriges framtid varit lite oviss, då uppdraget går ut vid årsskiftet. Men under torsdagen meddelade regeringen att uppdraget förlängs i ytterligare två år.
Ett nytt fokusområde blir att främja ökad efterfrågan på fossilfria produkter och tjänster, vilket är en förutsättning för att de tjugotre färdplanerna ska kunna genomföras.
– Det är oerhört glädjande att Fossilfritt Sverige nu fått förnyat förtroende från regeringen. Vårt uppdrag är särskilt viktigt i dessa tider som är mer turbulenta än vanligt, säger Svante Axelsson, nationell samordnare för Fossilfritt Sverige i en presskommentar.
Han tycker att tiden och tekniken är mogen för att göra fossilfritt till det nya normala.
– En nyckelkomponent för att öka tempot i utvecklingen är upphandlingen som kan ge företagen den skjuts som behövs för att skala upp, så att fossilfria varor och tjänster i förlängningen landar på samma prisnivå som de gamla fossila lösningarna, säger Svante Axelsson.
5. Regeringen satsar 6,5 miljarder kronor extra på forskning
Under torsdagen presenterade regeringen sin forskningspolitik för de kommande tre åren – på ett övergripande plan. En mer specificerad energiforskningsproposition kommer innan jul lovade energi- och näringsminister Ebba Busch under dragningen, som hon gjorde tillsammans med utbildningsminister Johan Pehrsson och Jessica Rosencrantz.
I den nya propositionen – Forskning och innovation för framtid, nyfikenhet och nytta – ökas anslagen till forskning och innovation (FOU) med totalt 6,5 miljarder kronor – ”den största forskningssatsningen någonsin”, sa Johan Pehrsson.
Utgångspunkten för satsningarna ska vara excellens, internationalisering och innovation, där man ska prioritera spjutspetsforskning och nya strategiska forskningsprogram.
Bland annat får Vetenskapsrådet 1,4 miljarder kronor för att starta så kallade excellenscenter. 100 miljoner kronor går till en speciell AI-satsning.
Ebba Busch tog även upp frågan om den gröna omställningen, där det råder tuff konkurrens om investeringarna. Här utlovade hon stora satsningar på forskning om metaller och mineraler, som bland annat ska kunna användas i framtidens batterier.
– Vi sitter på en guldgruva av sällsynta jordartsmetaller i Sverige, sa Ebba Busch.
Av forskningsproppen framgår att Sverige ligger högt upp när det gäller investeringar i FOU med europeiska mått. Totalt satsade vi 223,6 miljarder kronor på FOU 2023, vilket motsvarar 3,6 procent av BNP. Av detta står näringslivet för drygt 166 miljarder kronor (eller 74 procent).
Johan Wickström
