I förra veckan lade regeringen fram sin stora forskningsproposition där anslaget ökas rejält under kommande tre år. Nu har man även presenterat forskningspropositionen för energiområdet under perioden 2025–28.
Anslaget till energiforskningen har legat relativt konstant sedan 2010 och varierat mellan 1,3 och 1,4 miljarder kronor. Nu höjs anslaget till drygt 1,6 miljarder kronor till 2025, en nivå som den sedan kommer ligga på fram till och med 2028.
Energiforskningen ska ligga i linje med den nya politiska inriktningen och vara mer fokuserad på att bidra till de energi- och klimatpolitiska målen och den kraftigt ökade elproduktion som detta innebär, skriver regeringen.
– Vi har lagt om energipolitiken för att fokusera på vad kraftsystemet ska prestera, snarare än vad det ska bestå av. Då behövs tydliga prioriteringar i energiforskningen för att fokusera, accelerera och leverera, säger energi- och näringsminister Ebba Busch, i ett pressmeddelande.
Energiforskningen ska fokusera på fem prioriterade områden:
- Resilient och robust energisystem – för att kunna hantera eventuella störningar från krig eller naturkatastrofer.
- Välfungerade energimarknader mot fördubblad elanvändning – det gäller särskilt för att stötta en effektiv utbyggnad av kärnkraften som är nödvändig för samhällets elektrifiering.
- Kompetensförsörjning – ökade satsningar på utbildning av doktorander genom till exempel kompetenscentrum och forskarskolor.
- Mer nytta av forskning och innovation i samhället – ökade satsningar på pilot-och demonstrationsprojekt.
- Prioriterade värdekedjor för elektrifieringen – mer insatser till batteriforskning och fossilfri vätgas. Dessutom blir det extra anslag till kärnkraft: regeringen avsätter 600 miljoner kronor till kärnkraftsforskning under perioden 2025-2028.
Läs propositionen Forskning och innovation på energiområdet för försörjningstrygghet, konkurrenskraft och klimatomställning på regeringens hemsida.
