I mitten av oktober samlades runt 500 personer under kristallkronorna på Berns salonger i centrala Stockholm. Det var dags för Fossilfritt Sveriges årliga sammankomst för att stämma av läget i omställningen – med dess nationella samordnare Svante Axelsson som en av moderatorerna.
Sex branscher som uppgraderat sina färdplaner gick upp på scenen för att ta emot jubel och lämna över sina färdplaner. Bakgrunden var dock lite bekymmersam: den gröna omställningen hade drabbats av en del bakslag under de senaste månaderna. Till exempel hade ett par elektrobränsleprojekt avslutats, bland annat Örsteds satsning Flagship One i Örnsköldsvik. Och samtidigt hade Northvolts batterisatsning börjat svaja betänkligt med följd att 1 600 av medarbetarna varslats.
En av Northvolts stora finansiärer – riskkapitalisten Harald Mix – var på plats och förklarade hur han ser på läget.
– Att bygga upp en helt ny industri är inte så enkelt, det är väldigt långa processer. Man får räkna med bumps in the road. Vi har en svagare konjunktur och det påverkar, sa Harald Mix som också meddelade att han skulle lägga in nytt kapital i satsningen.
– Vi har ett fantastiskt utgångsläge och kundbehovet finns där.
Jag tycker nog att den negativa debatten är överdriven. Man kan ju jämföra med Tesla: det tog 14 år innan de gick med vinst.
När jag pratar med Svante Axelsson någon vecka senare är han fortfarande lite oroad över läget.
– Vi har ändå ett dukat bord med 23 branscher som vill öka tempot. Inget annat land i världen har bättre förutsättningar. Ändå går det ganska trögt, framför allt på elsidan. Vi måste få in mer el nu i närtid och bättre incitament för vindkraften, säger Svante Axelsson.
Men trots läget är han fortsatt optimistisk. Färdplanerna ger anledning till optimism – det är ingen bransch som skruvat ned ambitionsnivån än.
– Det här leder till en fördröjning av industriomställningen, men det är snarare ett gupp på vägen än en dikeskörning. Färdplanerna ligger fast och byter inte riktning även om lågkonjunkturen påverkar läget, säger Svante Axelsson.
– Jag tycker nog att den negativa debatten är överdriven. Man kan ju jämföra med Tesla: det tog 14 år innan de gick med vinst.
Vätgasen har inte levererat
Den stora nyckeltekniken i omställningen är ju vätgasen som ska ersätta fossila bränslen i många industrier, till exempel i stål- och kemiindustrin. Men vätgasen har inte riktigt levererat än, enligt Svante Axelsson, som dock radar upp ett antal positiva exempel i omställningen:
– I Oxelösund ska SSAB:s anläggning för grönt stål vara igång 2026. Bara det motsvarar 3 procent av Sveriges koldioxidutsläpp. I betongindustrin har man nu möjligheten att halvera utsläppen, vilket är fantastiskt. Och runt årsskiftet ska Preem inviga sitt nya bioraffinaderi.
Ja, det rör på sig ändå, bakom de ibland lite negativa medieskriverierna. För att öka på tempot ytterligare inrättade regeringen under sommaren ett accelerationskontor för att snabba på den industriella omställningen och underlätta större företagsinvesteringar.
En av samordnarna där är 
Kristina Alvendal, som har lång erfarenhet av samhällsbyggnadsfrågor, bland annat som stadsborgarråd i Stockholm.
När vi når henne via mobilen är hon i Kiruna för att få mer insyn i några av de stora industriprojekten där.
– Det är ett högt tempo här uppe och det gäller generellt i landet. Den gröna omställningen står inte och faller med ett par enstaka bolag. Det är ju en affärsdriven utveckling som drivs av EU:s mål, säger Kristina Alvendal, som under sina första månader åkt runt i landet för att ta tempen på industriklimatet.
Att omställningen går trögare på vissa håll är en vanlig utveckling menar hon:
– I en omställningsfas kommer det in nya bolag och nya tekniker. En del får en bra utveckling medan andra måste ta hem affären igen och se över ambitionsnivån. Det är ganska naturligt. Jämför till exempel med första internetbolagen.
En tydlig ingång för industrin
Hur kan ni på accelerationskontoret hjälpa till i de här processerna då?
– Vår viktigaste uppgift är att snabba på processerna som en förhandlande part. Det kan till exempel handla om att få två olika statliga myndigheter som har olika uppdrag att sätta en gemensam målbild kring en ny etablering, säger Kristina Alvendal.
– Men det kan också vara ett företag som behöver hjälp med sina myndighetskontakter. Vi ska vara en tydlig ingång för industrin och andra investerare.
Accelerationskontoret ska även se hur systemet långsiktigt kan förändras för att göra processerna smidigare och kan även komma med lagförslag.
Sverige måste bli bättre på det här, särskilt med tanke på den internationella konkurrensen. Det skulle behöva bli mer plug and play.
De största utmaningarna är de långa tillståndsprocesserna som ofta fastnar i byråkratiska kvarnar.
– Det handlar ibland om miljardinvesteringar och då finns det ofta inte tid att vänta på utdragna processer. Sverige måste bli bättre på det här, särskilt med tanke på den internationella konkurrensen. Det skulle behöva bli mer plug and play, säger Kristina Alvendal.
– Men jag är jätteoptimistisk. Och vårt arbete kan göra skillnad. När man samlar människor vid ett bord brukar knutarna lösa sig.
Uniper planerar för stora satsningar
För energiföretagen är det centralt att investeringarna kommer igång för att de ska våga satsa på att bygga ny elproduktion. Ett av företagen som både är stor elproducent och en kommande aktör i omställningen är Uniper. De planerar för två stora elektrobränslesatsningar – i Östersund och i Lule.å– med sikte på sjöfarten. Alltså att producera vätgas som i kombination med biogen koldioxid ska bli e-metanol.
– Våra ambitioner att sikta på det gröna ligger fast. Däremot ser vi en viss fördröjning av tidplanen inom vissa sektorer. Det är fullt naturligt i den tillväxtfas som vi är inne i. Det kanske är bra med en justering så att vi hinner jobba klokt, säger Patrik Hermansson, affärsutvecklingsdirektör på Uniper.
Bakgrunden till fördröjningen är den ekonomiska utvecklingen:
– Den höga inflationen har gjort att utvecklingskostnaderna har ökat. Ränteläget påverkar också oerhört mycket. Det här är ju extremt kapitalintensiva verksamheter. Samtidigt har marknaden inte utvecklats så snabbt som vi tänkte.
Det kände också Uniper av då man under början av oktober lade ner sitt flygbränsleprojekt SkyFuelH2 i Långsele, som skulle kunnat ha lett till 300 jobb.
– Det var stigande kostnader där också, men framför allt så utvecklas marknaden för flygbränsle mer långsamt än för sjöfarten. Så efter vår årliga översyn av projektet i somras så bestämde vi oss för att avsluta det.
Vi vill bli en stor aktör inom e-bränslesektorn, både för egen produktion och som handelsaktör.
Men marknaden för gröna sjöfartsbränslen kan komma tidigare, enligt Unipers bedömning. Planen är att de båda planerade anläggningarna ska vara i drift 2029–2030 – med investeringsbeslut 2026.
– Vi vill bli en stor aktör inom e-bränslesektorn, både för egen produktion och som handelsaktör. Det blir ett nytt ben för oss i verksamheten: vi kombinerar vår svenska gröna el med tysk kompetens inom gaser. Och så når vi ut till fler marknader med samma insatsvara, säger Patrik Hermansson.
Och till skillnad från många av de nya företagen i den gröna omställningen använder Uniper eget kapital till satsningarna.
– Vi använder den underliggande affären till utvecklingssatsningar. Många nya företag lever på riskkapital och det är ju tuffare.
Vilka är de stora utmaningarna för omställningen?
– Det är kapaciteten i elnäten. Det är den stora frågan på kort horisont. När det gäller själva elvolymen är jag övertygad om att marknaden kommer tillhandahålla det som behövs, säger Patrik Hermansson.
Tillbaka till Fossilfritt Sveriges evenemang på Berns. Där står miljö- och klimatminister Romina Pourmokhtari på scenen och uppmanar den näringslivstunga församlingen att ta kontakt med regeringen.
– Efterfrågan på dessa tjänster kommer öka tack vare EU:s Fit for55. Men i en sån här stor omställning kommer det dyka upp många flaskhalsar hela tiden. Just därför är det viktigt att vi samarbetar och pratar med varandra. Så min uppmaning till er är: Hör av er till regeringen om ni har frågor och synpunkter.
Johan Wickström
