Effektbalansen i södra Sverige (SE4) är sämst i Europa. Regionen producerar bara 15 procent av den el som behövs i området – samtidigt som elbehovet är på väg uppåt. En viktig bricka för att stärka elförsörjningen är kraftvärmen som idag står för en femtedel av områdets elproduktion och effektbehov.
I en ny rapport från projektet Värmescenario Sydsverige har man tittat närmare på fjärr- och kraftvärmens roll för regionens elförsörjning. Här kan man se att det framför allt är toppeffekten som är central.
– Vi kan konstatera att fjärrvärmen i elområde 4 är helt nödvändig på kort och mellanlång sikt eftersom elbalansen är så dålig. Därför är kraftvärmen så central. Det är planerbar produktion som producerar som mest när det är kallast ute och som bidrar till att man kan undvika elvärme, säger John Johnsson, senior konsult på Profu som skrivit rapporten tillsammans med Energiforsk på uppdrag av Skånes effektkommission
Pressat läge
Men fjärr- och kraftvärmen är pressat från flera håll nu, inte minst genom de höga priserna på biobränsle. På halvlång sikt, till 2035, kommer även den ökade utbyggnaden av vind- och solkraft pressa kraftvärmen. Det ger en bättre elsituation för regionen men samtidigt kan effektsituationen försämras, enligt rapporten.
– Det innebär att det periodvis blir väldigt låga elpriser och då blir det inte lönsamt att köra kraftvärmen. Det här ställer krav på att värmebolagen jobbar mer med lager och flexibilitet, säger John Johnsson.
På lite längre sikt kan man inte räkna med att fjärrvärmen växer, enligt rapporten. Anledningen är ett minskat värmeunderlag eftersom det blir mer energieffektiva hus och troligen en ökande andel värmepumpar.
I rapporten pekar man på olika scenarier för fjärrvärmen fram till 2050 i SE4: från svagt sjunkande till en minskning med 30-40 procent, ner till 6 000 GWh (från dagens 9 000–10 000 GWh).
Även nya tekniker som CCS och vätgasproduktion kommer på olika sätt påverka el- och värmebalansen.
– Det är flera bolag som tittar på CCUS nu, men att fånga in koldioxiden är en energikrävande process och det kan komma att påverka elbalansen negativt, säger Mikael Karlsson, programansvarig för termisk energiomvandling på Energiforsk.
– Även den kommande vätgasproduktionen påverkar. Den drar mycket el men den levererar också mycket restvärme som minskar behovet av den övriga fjärrvärmeproduktionen – och då minskar ju kraftvärmen.
Så mycket kostar en nedläggning
I undersökningen har man också kvantifierat kraftvärmens betydelse utifrån tre skånska orter: Malmö, Helsingborg och Kristianstad. Om fjärr- och kraftvärmen skulle försvinna från dessa städer behöver den totala elproduktionen öka med 1 430 GWh. Samtidigt ökar effektbehovet i de tre städerna med 455 MW. Det skulle också kräva stora investeringar i lokalnätet: drygt 4 miljarder kronor. I Malmö skulle effektbehovet från överliggande elnät öka med 93 procent.
Värmescenario Sydsverige är ett projekt inom ramen för Skånes effektkommission, som bildades 2021 för att stärka regionens el- och effektbalans.
– Dessa rapporter visar på att kraft- och fjärrvärmen avlastar elnäten, främst då effektefterfrågan är som störst. I rapporterna belyses också vikten av att premiera systemnytta, vilket inte görs tillräckligt idag. Detta är något vi från Skånes effektkommission kommer fortsätta verka för ska bli verklighet, säger Anna Jähnke, moderat ordförande i Skånes effektkommission och ordförande i Regionala utvecklingsnämnden, Region Skåne.
Samtidigt betonar hon vikten av att lyfta behovet av alla koldioxidneutrala kraftslag eftersom de kompletterar varandra.
– För oss är det inte en fråga om vilket kraftslag som är bäst, utan om att vi behöver förbättra situationen i Skåne så snabbt som möjligt, säger Anna Jähnke.
Johan Wickström
