Den som blickar ut från Tranås Energis huvudkontor kan ibland se en utter hoppa omkring i ån utanför fönstret. Företaget sitter i en ombyggd gammal vattenkraftstation i centrala Tranås, omgärdad av vatten. Här pågår dock ingen energiproduktion längre, men desto fler energiprojekt.
En fisktrappa bredvid intagsluckorna i det gamla verket ger en signal om företagets kärnvärden: miljö och biologisk mångfald. Redan för knappt 20 år sedan började energibolaget bygga vandringsleder för öringarna i Svartån i centrala Tranås. Därefter har man fortsatt genom att göra detsamma i de tre småskaliga vattenkraftverk som fortfarande är i drift, så att fiskarna ska kunna ta sig fram mellan Sommen och Lägernsjöarna.
– Vi har länge haft en tydlig hållbarhetsprofil med fokus på biologisk mångfald. Vi har fått ganska många elhandelskunder på detta sätt, inte minst fiskare. Och i somras fick vi riksdagsförvaltningen som kund, säger Niklas Johansson, vd på Tranås Energi, och ser nöjd ut när han smuttar på kaffet i sitt kontor.
Det målmedvetna arbetet innebär också att Tranås Energi inte behöver bekymra sig för de omfattande miljöprövningar som är på gång för alla landets vattenkraftverk.
– Även våra verk ska omprövas, men det kommer att gå smidigt. För oss är detta en icke-fråga, men jag har respekt för de företag som tycker att det är tuffa krav som ställs.
Andelsägd solpark
Företaget har även satsat på solkraft. För fyra år sedan invigde man en solcellspark strax utanför Tranås med 3 700 paneler. Det är en andelsägd anläggning på 1,2 MW som producerar 1 300 MWh per år.
– Vi har 160 kunder som köpt in sig. Vi tjänar inte så mycket på detta men vi bygger varumärke och får långsiktiga kundrelationer. Och det belastar inte vår balansräkning, säger Niklas Johansson.
Tranås är en kommun med runt 19 000 invånare. En gammal industribygd som för många är känd för sin pälsnäring, som dock dog ut i slutet av 1980-talet. Men det finns många andra industrier kvar och en stor framtidstro och entreprenörsanda:
– Man vill saker här, både kommun och näringslivet. Det finns en stark lokalpatriotism i positiv bemärkelse och man tror på sin stad, säger Niklas Johansson.
Därför är Tranås Energi också en del i de flesta kommuninvånares liv. Det är energibolaget som försörjer kommunen med de grundläggande nyttigheterna: el, fjärrvärme och fiberanslutning.
– Vi är ett klassiskt kommunägt energibolag och är väldigt engagerade i lokalsamhället på många sätt. Det känns viktigt, säger Niklas Johansson som nu är inne på sitt 17:e år som vd – och som numera är en känd profil i staden (även om han bor i Nässjö).
Höga biobränslepriser utmanar
Tranås Energis stora utmaning i dagsläget är densamma som för de flesta andra i branschen: de höga biobränslepriserna som pressar fjärrvärmeverksamheten till det yttersta och leder till stora prishöjningar för kunderna (70 procent av Tranåsborna har fjärrvärme). De låga elpriserna har gjort att det inte heller har lönat sig att producera el i kraftvärmeverket.
– Tidigare har vi haft höjningar på 1–3 procent i snitt, men till 2024 tvingades vi höja med 24 procent när bränslepriset gick upp med 80 procent. Och till nästa år måste vi höja med ytterligare 8–9 procent.
Hur har ni hanterat denna situation med era kunder?
– Vi har varit väldigt transparenta. Vi har träffat de större kunderna och även mindre användare och förklarat hur läget är. Och då har vi fått förståelse. Ingen kund har sagt upp sig i alla fall. Vi erbjuder också energitjänster för att kunderna ska kunna styra energianvändningen, säger Niklas Johansson.
– Men just nu är det en extrem prisbild som inte är hållbar över tid. Ytterst är det här en energiförsörjningsfråga som borde lyftas mer av regeringen än man gjort.
När det gäller elnätsdelen ser det ljusare ut. Intäktsramen räcker till för kommande investeringar.
– Det klarar vi utan problem. Vi har ett väl utbyggt elnät och har kapacitet för större industrietableringar. Vi kan ansluta större effekter jämfört med södra delen av länet – där har vi en konkurrensfördel, konstaterar Niklas Johansson.
Vi är ett klassiskt kommunägt energibolag och är väldigt engagerade i lokalsamhället på många sätt.
Tranås Energi
Anställda: 52Kunder:Elnät: 10 600.Elhandel: 15 400.Fjärrvärme: 1 300.Fibernät: 6 200.
U
ppemot 85 procent av alla elnätskunder i kommunen har också ett elhandelsavtal med Tranås Energi. Det gör jobbet lite lättare för försäljningschefen Jennie Saxfeldt.
– Jag tror att det finns en stark tilltro till det lilla lokala elbolaget, att vi är en trygg och stabil leverantör. Kommuninvånarna är ju också delägare och ser att vi betalar tillbaka på olika sätt, till exempel genom våra fiskpassager och sponsring till det lokala föreningslivet, säger Jennie Saxfeldt, försäljningschef på Tranås Energi.
För sex år sedan kom hon från it-sektorn, som var en helt annan värld.
– Där såg man vad saker kostade och vad man kunde sälja det för. I energisektorn är ju allt mer svårgripbart. Fram till för två år sedan hade vi bara ett fast och ett rörligt elavtal, men nu har vi tagit fram ett nytt modernt avtal som vi kallar schysst pris, säger Jennie Saxfeldt och pekar på några kurvor på sin skärm.
Det är ett avtal där kunden köper en volym el för ett helt år – till exempel 25 000 kWh –och sedan kan hen välja en förbrukningsprofil av tre alternativ, alltså hur mycket som ska fördelas per månad. Gör man inte av med den beställda elen en viss månad säljer bolaget detta på elbörsen och så får kunden tillbaka pengarna, och vice versa.
– Det innebär att vi inte behöver lägga på något påslag för eventuella prishöjningar som vid vanliga fasta avtal. Kunden har både möjligheter men tar också en del av risken. Det är synd att inte den här typen av avtal kan finnas på Elpriskollen.
Jag tror att kunderna värdesätter det extraarbete som vi faktiskt gör. De är inga hoppjerkor som lämnar oss för att de får ett 2 öre billigare pris någon annanstans.
Tranås Energi har ingen uppsökande försäljning riktad mot privatpersoner utan använder annonser och sociala medier, bland annat genom en liten filmsnutt där en utter spelar en av huvudrollerna.
Jennie Saxfeldt tycker att branschen är mer spännande och dynamisk nu än när hon började för sex år sedan.
– Det är mycket roligare nu när vi kan vara med och påverka och matcha våra kunder med de nya avtalen. Jag tror att kunderna värdesätter det extraarbete som vi faktiskt gör. De är inga hoppjerkor som lämnar oss för att de får ett 2 öre billigare pris någon annanstans. Vi vill ha långa relationer, säger Jennie Saxfeldt med ett skratt.
E
fter lunch på den lokala golfklubben väntar en utflykt till några av företagets anläggningar. Förutom det stora kraftvärmeverket som står för drygt 83 procent av Tranås Energis elproduktion har man också tre vattenkraftverk samt den andelsägda solparken i Bredstorp som vi kör in på.
– Det var gammal skogsmark som vi tog bort här, men vi har bevarat det mesta runt omkring för att stärka den biologiska mångfalden, säger Magnus Lundberg, projektledare och tidigare elnätschef.
Han blickar ut över den lite knaggliga terrängen:
– Vi hade kunnat sätta panelerna tätare och mer rakt. Men vi tyckte att det var onödigt att spränga för mycket. Vi har följt terrängens mönster.
Andelsägarna i parken – samtliga kunder till Tranås Energi – har lagt in en insats och kan sedan räkna av produktionen på sin vanliga elräkning. De kan också bygga upp en bank av sin intjänade solel och använda senare.
– Nu planerar vi för en ny större park på 3,2 MW efter samma princip. Vi har 800 personer som anmält intresse för att köpa en andel. Där ska vi sätta upp fågel- och fladdermusholkar, och det ska vara en betesmark även i fortsättningen, säger Magnus Lundberg.
Han är dock irriterad på den långa tillståndsprocessen.
– Jag skickade in en ansökan i mars och fick svaret idag, sju månader senare. Ska det vara så?
Många vattendrag skulle behöva fiskvägar och det skulle gynna den biologiska mångfalden.
Vi kör vidare till Forsnäs vattenkraftverk, en av företagets tre stationer. Kraftverket är från 1918 och har precis bytt turbin – så nu sitter en blåglänsande Kaplanturbin på plats med 900 kW effekt. Denna sena oktoberdag är det dock ingen drift. Turbinen sätter igång i november och kör till april.
Ovanför kraftverksbyggnaden ligger en slingrande och vacker fiskväg, ungefär en meter bred, där öringarna och de andra fiskarna kan leka sig fram. Man har behållt buskar runt omkring för beskuggningen så att vattnet inte ska bli för varmt. Runt omkring finns bänkar och bord för den picknicksugne.
– Fisken som simmar uppströms här är ganska liten eftersom de inte kommer vidare efter Oppeby kvarn. Medan öringen som kommer från Sommen är betydligt mer storvuxen då det finns mer näring där. Men vårt mål nu är att fixa den sista fisksträckan vid Oppeby så att fiskarna kan simma hela vägen. Vi har precis fått miljötillstånd för det, säger Magnus Lundberg.
Han gillar själv att jaga och fiska och tycks påtagligt nöjd med att jobba på ett företag som satsar på att stärka djurlivet.
– Många vattendrag skulle behöva fiskvägar och det skulle gynna den biologiska mångfalden.
Det är många intryck som måste smältas efter sju timmars intervjuer i Tranås. När vi sedan går in på stadshotellet för en öl innan tåget hem ger bartendern sin syn på det lokala elbolaget:
– Jag har Tranås Energi för allt. Det känns väldigt bra. Priset är inte den enda faktorn som är viktig, säger han.
Egen solpark ger jämnare elprisVid utkanten av Tranås ligger en solcellspark, precis bredvid en större industrilokal. Det är det amerikanskägda företaget Carpenter som investerat i solparken efter den lite ryckiga elmarknadsperioden för några år sedan då priserna sköt i höjden.
– Vi ville ha en stabilare prisbild och sedan är det en miljösatsning också. Det är inte snabb payback som är viktigaste skälet för oss. Sedan är det ju extra bra att solelen levererar när vi vill kyla som mest, på sommaren, säger Roger Siljeholm, produktionsansvarig Nordics/UK på Carpenter.
Företaget tillverkar polyuretanskum till bland annat säng och möbelindustrin men även till övrig industri exempelvis värmepumpar med en stabil marknad. Här jobbar 120 personer i en industri som kräver cirka 2,5 GWh per år.
– Vi är väldigt nöjda med Tranås Energi. De är lätta att ha kontakt med – inte minst när vi drev ett sånt här stort solcellsprojekt. De har hjälpt oss med anslutningsfrågor och i diskussionerna med kommunen, säger Jonas Merkel, ekonomichef på Carpenter.
Solcellsparken har en effekt på 1,7 MW och står för cirka 75 procent av företagets årsförbrukning av el. Och det är Tranås Energi som hjälper oss med underhållet av solparken säger Roger Siljeholm.
– Det känns bra att använda lokala leverantörer. Dessutom svarar de när man ringer – så är det sällan när man är elkund hos de stora bjässarna. Och vi tycker ju om öringen och uttrarna. Även ett mindre energibolag kan göra mycket, konstaterar Roger Siljeholm.
Johan Wickström
