E
n halvtimme innan vi träffar Peter Strannegård på Fortums svenska huvudkontor i Solna håller energi- och näringsminister Ebba Busch en presskonferens med försvarsminister Pål Jonsson där de meddelar att regeringen avslår samtliga 13 ansökningar om havsvindkraft i sydöstra Östersjön.
– Jaha, där blev många utvecklingsmiljoner helt värdelösa, konstaterar Peter Strannegård när vi slår oss ner i ett av hörnrummen. Han tillägger att Fortum litar på Försvarsmaktens bedömningar och har respekt för det allvarliga geopolitiska läge vi befinner oss i.
– Men det är klart att beskedet innebär ett hårt slag för havsvinden och det understryker också behovet av att komma framåt när det gäller mer landbaserad vind.
Fortum har inga offshoreprojekt i pipen, men de ryckiga tillståndsprocesserna är en börda för alla energiaktörer.
– Det kostar att bygga ut. Vi måste utveckla tio projekt för att få ett i hamn, suckar Peter Strannegård som är vd för Fortum Sverige och därtill ansvarig för koncernens satsningar på förnybar energi och dekarbonisering (som den interna termen lyder).
Fortum är Finlands motsvarighet till Vattenfall: statsägt till 51 procent och med gamla anor från vattenkraftens barndom i Finland. Men under de senaste åren har företaget krympt sin kostym och varit med om en del turbulenta episoder.
Efter Rysslands invasion av Ukraina i februari 2022 havererade gasmarknaden. Det resulterade i att Fortum tvingades sälja sina andelar i Uniper till den tyska staten för att undvika alltför stora förluster. Och i april 2023 konfiskerade Putins regering alla Fortums anläggningar i Ryssland som man innehaft sedan 2008.
En tuff period onekligen. Nu är Fortum mer nedskalat, totalt 5 000 personer arbetar i företaget som har sina huvudmarknader i Finland, Sverige, Norge och Polen.
– Vårt fokus nu är att tillhandahålla ren och tillförlitlig el och bidra i klimatomställningen. Vi är intresserade av att växa i hela Norden.
Stort gap till kundernas förväntningar
I Sverige har man 111 vattenkraftverk samt andelar i kärnkraftverken i Oskarshamn och Forsmark. Och nu vill man bygga ut mer fossilfri kraftproduktion, framför allt vindkraft och solel och potentiellt även ny kärnkraft, för att kunna möta den förväntade efterfrågan på ny el som krävs.
Men det finns ett aber som Peter Strannegård pekat på i ett antal artiklar under det senaste året: gapet mellan industrins förväntningar på ett lågt elpris och den faktiska kostnaden att bygga ny elproduktion.
– Vi vill växa rejält men det måste finnas en efterfrågan. Kostnaden för att bygga ny elproduktion är betydligt högre än vad våra kunder förväntar sig. Dels har alla moment i bygg- och anläggningsprocessen blivit dyrare i sig, dels har kapitalkostnaden ökat genom de höga räntorna, säger Peter Strannegård och jämför med bostadsmarknaden.
– Det finns en massa gamla fina stenhus i Stockholms innerstad med hyresrätter som är oerhört billiga. De är avskrivna och klara och har ingen kapitalkostnad. Men om du bygger ett nytt hus i en förort så krävs det kanske en tre gånger så hög hyra för att klara investeringskostnaderna. Det är lite samma läge på elmarknaden.
Snittpriset på den nordiska elmarknaden låg under oktober på 13–30 öre/kWh (beroende på elområde). Och de stora industrikunderna förväntar sig ett pris inte långt över detta.
– Men även med landbaserad vindkraft med bästa teknik och läge kommer vi inte under 45 öre/kWh. Och vi kan inte bygga en anläggning utan att ha ett stabilt kundkontrakt. Elbörsens priser är för osäkra, säger Peter Strannegård och tittar på sin Apple Watch där han givetvis har en Fortumapp installerad.
– Nu är priset 103 öre/kWh. Det kommer toppa på 281 öre i eftermiddag och i natt är det 7 öre. Här finns det ju möjligheter för den som vill satsa på arbitrage (utnyttja skillnader i elpris). Men det är en ganska osäker miljö för långsiktiga investeringar.
Men hur bör man lösa detta då tycker du?
– I många andra länder går staten in och betalar för nyinvesteringar på ett annat sätt. I Norge till exempel garanterar staten 117 öre per kWh för ny havsvindkraft i den senaste auktionen. Vi kommer nog behöva något liknande här, säger Peter Strannegård.
– Det vill säga en marknad för nyinvesteringar som kompletterar den vanliga marknaden. Och den bör ju inte bara gälla för kärnkraft utan för alla kraftslag, även om incitamenten kan se olika ut.
Väntar på elmarknadsutredningen
Han syftar på utredningen om finansiering av kärnkraft som kom i augusti där man föreslår att ny kärnkraft ska få ett säkrat pris på 80 öre/kWh under 40 år.
Nu sitter Peter Strannegård och övriga energibranschen och väntar på elmarknadsutredningen som energinestorn Bo Diczfalusy ansvarar för och som ska lämna sina förslag i april – och förhoppningsvis lösa upp en del av knutarna på marknaden.
– Jag ser verkligen fram emot Bosses förslag. Hoppas att hans utredning skapar förutsättningar för att klara den här utbyggnationen och omställningen och att förslagen gynnar ett systemperspektiv.
Vi kan inte bygga en anläggning utan att ha ett stabilt kundkontrakt – elbörsens priser är för osäkra.
Peter Strannegård Ålder: 56 år.Bor: Hus i Stocksund.Familj: Gift med Marie. Barnen Alice, Tom, Sophie, Linnéa och Alexander håller oss sysselsatta.Gör på fritiden: Sportar, umgås med familj och vänner, reser, tittar på Netflix.Energitips: Bergvärmepump med djupt borrhål.
P
eter Strannegård betonar flera gånger vikten av att ha en helhetssyn på elmarknaden när man planerar produktionsmix och nätutbyggnad. Fortum har själva lanserat begreppet tallriksmodellen för att visa hur det optimala systemet bör se ut. Ungefär som Livsmedelsverkets optimala tallrik med nyttigheter för magen: vi kan inte bara äta fett eller kolhydrater, utan vi behöver en mix.
På Fortums energitallrik är det tre delar: en del stabil baskraft, en del intermittent vind- och solproduktion och så en del med vattenkraft, batterier och andra flexibla resurser.
– Det är flera undersökningar som räknat på vilket system som är billigast och mest optimalt för helheten och då ser man att den här blandningen är den bästa, konstaterar Peter Strannegård.
I Finland har man kommit längre i detta synsätt, menar Peter Strannegård.
– De har ett mer pragmatiskt synsätt där. Man har inte det här kulturkriget mellan kärnkraft och vindkraft. Och de har bättre samarbete med kommunerna, som får tillbaka nåt för sina vindkraftsinvesteringar, och även en bättre samverkan med försvarsmakten.
I Fortums egen energimix ingår det en hel del i samtliga delar. Vattenkraften står för 45 procent av företagets produktion i Norden. Det här är en verksamhet som rullar på år ut och år in med stadig avkastning – men där de kommande miljöprövningarna väckt en viss oro i branschen.
– De tar en vansinnigt lång tid. Man måste sätta in det i en kontext också – en pärlmussla mot 47 000 ton koldioxid. Koldioxidutsläppen borde viktas mer i tillståndsprocesserna, oavsett om det handlar om elproduktion eller elledningar.
Även företagets tre pumpkraftverk ingår i den här delen av tallriken och de har kommit väl till pass på sistone. Här pumpas vattnet upp när det är låga elpriser och trycks ut när elpriset är högt.
– De fungerar bra i dagens marknadsläge och pumpkraften bidrar med förmågor till kraftsystemet som vi tror kommer värderas ännu högre i framtiden.
Kollar på kärnkraftsprojekt
I den andra tallriksdelen ligger 3 200 MW kärnkraft, där bland annat en del av det nystartade Olkiluotoverket ingår. Inom denna del har Fortum även tillsatt en stor förstudie där man ska undersöka potentialen för både stora konventionella verk och småskaliga SMR-er.
– Vi åker runt och tittar på de nybyggnadsprojekt som sker runt om i världen och ser vad som funkar och inte. Till våren räknar vi med att ha slutsatserna klara. Innan dess kan jag inte säga så mycket.
I den tredje delen finns det sex vindkraftsparker, men här planerar företaget att satsa för fullt framöver. 800 MW ligger i pipen till 2026, bland annat vindkraftsparken Borgvik i Grums där man nyligen lämnade in en tillståndsansökan.
På sikt vill Peter Strannegård se mer av hybridlösningar inom den här delen.
– Jag tror mycket på hybridparker. Att bara utveckla en solpark hjälper inte systemet så mycket. Men har man en kombination med solel, vindel och kanske batterier blir det bättre för systemet och ett mer effektivt nätutnyttjande.
Vår strategi kring omställningen är att vi går fram gradvis. Vi ska inte ta en för stor munsbit på en gång.
T
ill skillnad från till exempel Vattenfall och Uniper är Fortum inte direkt delaktigt i
stora omställningsprojekt. Men man står i startgroparna för att kunna hjälpa industriaktörer.
– Vi har som mål att underlätta utfasningen av koldioxid och därför förbereder vi oss för den kommande vätgasekonomin. Vi har bland annat förberett ett antal sajter i Finland där det finns miljötillstånd för till exempel elektrobränslesatsningar. Men vi kommer jobba med detta även i Sverige, säger Peter Strannegård.
– Det är ju ytterligare en affärsmöjlighet för oss. Vår strategi kring omställningen är att vi går fram gradvis. Vi ska inte ta en för stor munsbit på en gång.
3 lästips från Peter Strannegård
Ny Teknik
– för att få en bra sammanställning av all den tekniska innovation som pågår.
The Economist
– för att förstå vad som händer i världen genom datadriven journalistik.
Processen, av Franz Kafka
– för att så får det inte bli.
Hur ser du på takten i den gröna omställningen?
– Det är tråkigt att det haltar. Vi har en fossil förbrukning i Sverige på 150 TWh som vi måste ersätta och det går för långsamt. Samtidigt ser vi många positiva exempel – det finns vilja, kunskap och pengar. Men man får ha respekt för att det inte alltid är så lätt att gå över till nya tekniker.
Peter Strannegård är civilingenjör i botten, industriell ekonom, och började sin bana inom bank- och finanssektorn innan han kom in i konsultvärlden på Accenture. Som konsult hamnade han lite slumpmässigt på Fortum, där han sedermera blev anställd.
Sedan dess har Peter Strannegård betat av en hel del positioner i företaget på sina 17 år, men han har inte tröttnat än.
– Det är fortfarande kul, och man vill ju hjälpa till att lösa utmaningarna. Jag vill kunna se mina barn i ögonen med gott samvete när de frågar vad jag gjorde för att klara omställningen och klimathotet.
Nordens största elhandlare
Fortums verksamhet består av fossilfri kraftproduktion, elhandel och fjärrvärme och omfattar cirka 5 000 medarbetare i främst Finland, Sverige och Norge. Fortum är därtill Nordens största elhandlare med över 2 miljoner privatkunder.Fortum har 124 vattenkraftverk i Sverige och Finland, äger kärnkraftverket Lovisa i Finland och har därtill samägda kärnkraftverk i Finland och Sverige (Forsmark, Oskarshamn, Olkiluoto). Därtill äger och driver företaget vindkraftsparker i Sverige, Finland och Norge.Fortums aktie är noterad på Nasdaq Helsinki och huvudkontoret ligger i Esbo, Finland.
Johan Wickström
