1. Systempriset sjönk med 55 procent
– Systempriset, det vill säga referenspriset på den nordiska elmarknaden, sjönk med 55 procent under året: från rekordhöga 145 öre/kWh 2022 till 64 öre/kWh. Systemprisets månadsgenomsnitt har varierat mellan 16 öre/kWh i september till 102 öre/kWh i januari.
2. Mindre skillnad mellan elområdena
– De genomsnittliga priserna i de fyra svenska elområdena – Luleå (elområde 1), Sundsvall (elområde 2), Stockholm (elområde 3) och Malmö (elområde 4) – varierade mellan 46 och 74 öre/kWh. Priset var detsamma i alla svenska elområden under 61 procent av årets timmar, vilket kan jämföras med 41 procent av alla timmar under 2022.
3. Årets högsta elpris: 376 öre/kWh
– Årets högsta elpris var den 5 december mellan kl 08:00–09:00 då elen kostade 376 öre/kWh i samtliga fyra svenska elområden. Det lägsta priset, – 69 öre/kWh, noterades den 16 juli klockan 14:00–15:00, också det i samtliga fyra elområden.
4. Fler timmar med negativa elpriser
– Med mer vind- och solkraft i elsystemet ökar antalet timmar med negativa elpriser. I de svenska elområdena var priset negativt 434 timmar i Luleå och Sundsvall, 429 timmar i Stockholm och 368 timmar i Malmö. Det motsvarar cirka 5 procent av årets alla timmar.
5. Mer vind- och solkraft
– Vindkraften fortsatte att öka sin andel av den svenska elproduktionen och producerade totalt 34,5 TWh el under 2023, vilket motsvarar 21 procent av den totala produktionen. Den största ökningen stod dock solkraften för som producerade 3,2 TWh, vilket är en ökning med 61 procent sedan året innan.
6. Mindre kärnkraft och vattenkraft
– Kärnkraftsproduktionen sjönk med 3,3 TWh till 46,7 TWh, bland annat på grund av att Ringhals 4 var ur drift under hela första kvartalet. Även vattenkraften och värmekraften minskade sin produktion under året. Totalt sett minskade den svenska elproduktionen med 4 procent (knappt 7 TWh) till 163,5 TWh.
7. Elanvändningen fortsatte att minska
– Trenden med sjunkande elanvändning på grund av de höga elpriserna höll i sig under året. Den temperaturkorrigerade elanvändningen sjönk med 3 procent (drygt 4 TWh).
8. Halverad export till Finland
– Nettoexporten av el som slog alla rekord 2022 gick ned med 14 procent (cirka 5 TWh) som en följd av den minskade totala elproduktionen. Exporten har minskat med 9 procent medan importen ökat med 17 procent jämfört med 2022. Exporten till Finland har nästan halverats i och med starten av kärnkraftverket Olkiluoto 3.
Läs mer om statistiken på Energiföretagens webbsida.
Johan Wickström
