Marknaden för batterilager fortsätter att växa, framför allt drivet av efterfrågan på balanskraft på Svenska kraftnäts stödtjänstmarknader. Allt fler aktörer ger sig in i matchen. Ett färskt exempel är Stockholm Exergis batteripark (20 MW) i Haninge som invigdes i oktober 2023.
Under våren kommer Svenska kraftnät också att införa den nya rollen Leverantör av balanstjänster (BSP – Balancing Service Provider) på stödtjänstmarknaden, vilket kommer påverka marknaden. Det är följden av ett EU-direktiv som nu införs, där syftet är att fler aktörer ska kunna vara med och delta genom aggregering av olika resurser, till exempel batterilager.
Men för den som funderar på att investera i storskaliga batterilager finns det många utmaningar att fundera kring. Det menar Victoria Fearnley Landmark, vd på Flextools, ett norskt företag som arbetar med flexibilitetslösningar i hela Norden.
Bland företagets kunder finns såväl fristående aggregatorer, elhandelsbolag som balansansvariga. Flextools har utvecklat en plattform med tillhörande tjänster som möjliggör för aktörer att själva aggregera resurser och delta på balansmarknaderna.
Godkänd inkoppling
Vad ska då batteriaktörer tänka på innan investeringen?
Det första är givetvis att det finns en lämplig plats där nätägaren har godkänt en inkoppling – och där det finns en tillräckligt stor transformator som kan ta hand om den fulla batterikapaciteten. Det är en process som kan ta tid i sig.
– Man måste också tänka på att det kan ta väldigt lång tid att få tag i batterier. Många av dem kommer från Kina och det är vanligt med förseningar, säger Victoria Fearnley Landmark.
– Sedan är det viktigt att batterierna är kompatibla med marknadsreglerna. Det går att justera i efterhand men det kan ta tid. Det gäller även styrsystem där leverantören utlovar FCR compliance – men det kan gälla för andra länder än Sverige.
När batterierna väl är levererade gäller det att hitta kompetens som kan installera och eventuellt justera batteriet. Det kan vara knepigt med tanke på att marknaden är så ny.
Om siktet sedan är inställt på att delta på Svk:s marknader krävs det en kvalificering – en process som kan ta upp till tre månader. Sedan gäller det givetvis att ha en marknadsstrategi för hur batterierna ska användas på marknaden.
– Ska man drifta själv eller gå via en BSP? Vilken budstrategi ska man ha? Och ska batteriet även leverera till andra tjänster? Det gäller att veta hur man ska hantera batteriet på marknaden. Många vill hantera det själva nu, men då måste man se till att ha rätt kompetens, registrera verksamheten som en BSP och skaffa system som hanterar handeln med Svk, säger Victoria Fearnley Landmark.
Det är lite av en guldrusch nu på balansmarknaderna – men det dröjer nog inte så många år innan vi har fått ytterligare flera hundra MW batterier på marknaden.
Ny prissättning på FCR-marknaden
Än så länge är balansmarknaden väldigt lukrativ.
– Det är lite av en guldrusch nu på balansmarknaderna, priserna är väldigt höga. Men det dröjer nog inte så många år innan vi har fått ytterligare flera hundra MW batterier på marknaden och då lär priserna gå ned, säger Victoria Fearnley Landmark.
I februari 2024 kommer Svenska kraftnät införa marginalpriser på FCR-marknaden istället för budgivna priser (pay-as-bid), vilket kommer medföra förändringar för alla aktörer:
– För Svk kommer det nog bli dyrare eftersom de måste betala samma pris till alla, men för marknadsaktörerna blir det nog en mer förutsägbar och stabil marknad. Men det kanske inte blir samma extrema priser som man kunde få tidigare, säger Victoria Fearnley Landmark.
I takt med att fler batterianläggningar installeras kommer marknaden ändra karaktär, tror hon:
– På sikt kommer batterierna användas alltmer till övriga marknader, till exempel till andra stödtjänstmarknader som mFRR och aFRR, till intradagsmarknaden eller till olika flexmarknader. Den utvecklingen ser vi redan i Tyskland som ligger lite före oss, säger Victoria Fearnley Landmark.
Johan Wickström
