Conny Furvall, avdelningschef på Tekniska Verkens dotterbolag Kiruna Kraft, blickar ner mot den nya röranläggning som ska säkra framtidens värmeförsörjning i staden.
– Vi drar nya rör från LKAB med en större dimension. Det är en ganska dyr och komplicerad process som kommer kosta cirka 200 miljoner kronor, säger Conny Furvall.
Idag är 90 procent av Kirunas fastigheter och 30 procent av villorna anslutna till fjärrvärmen. Systemet bygger på en mix av avfall (55 procent, mest från Norge), biobränsle (20 procent) och restvärme (25 procent). Men inom de kommande åren ska denna mix ändras radikalt.
Successiv förändring
Det är restvärmen från LKAB:s pelletsverk som på sikt ska vara basen för all fjärrvärme i staden är tanken, enligt det avtal som slöts mellan företagen och kommunen för cirka tio år sedan. Men förändringen kommer ske successivt.
– I år går vi in i steg 2 – då ska 65 procent av fjärrvärmen komma från restvärme, men framåt 2040 är målet att uppnå 100 procent restvärme, säger Conny Furvall.
Bakgrunden är inte att LKAB tjänar stora pengar på att sälja restvärme, utan att EU successivt skärpt kraven på energieffektivisering. Därför blir denna sammankoppling ett naturligt steg för båda parter. På köpet minskar kommunens koldioxidutsläpp med 40 000 ton per år.
– Vi står för ledningen med hjälp av pengar som till största delen kommer från LKAB i form av ersättningspengar för stadsomvandlingen. LKAB satsar på energieffektivisering på sin sida med att bland annat bygga en ny rökgaskondensor, säger Conny Furvall.
Det kan ju hända saker som påverkar LKAB, som konjunktursvängningar. Och då står vi med risken. Så vi måste ha 100 procent backup på värmetillförseln.
Måste ha backup
Även om restvärmen på sikt ska stå för 100 procent av värmen kan Tekniska verken inte stänga ner alla anläggningar.
– Det kan ju hända saker som påverkar LKAB, som konjunktursvängningar. Och då står vi med risken. Så vi måste ha 100 procent backup på värmetillförseln.
En annan komplikation är ju att hela staden successivt flyttar till ett nytt centrum för att göra plats åt gruvbrytningen. Det innebär att Tekniska verken måste hålla liv i den gamla infrastrukturen och samtidigt bygga upp det nya. (Även det egna kraftvärmeverket ligger precis i skarven för att flytta.)
Det blir ett komplicerat pussel att lägga. Intäktsmässigt går det ungefär jämnt ut:
– Idag får vi pengar för att elda avfall, så vi får ett tapp på intäktssidan – även om utsläppsrätterna kostar en del. Å andra sidan kan vi köpa billig spillvärme, så det balanserar ut varandra.
Organisatoriskt betyder den nya värmemixen också en hel del.
– Det är faktiskt en jättefråga – hur vi ska vara organiserade? Vad ska alla göra? Vilken kompetens behövs och vilken behövs inte?
Energilager i berget
För att klara hela kommunens värmebehov även under kalla vinterdagar så räcker inte restvärmen från LKAB. Därför har IVL, med pengar från Energimyndigheten, undersökt möjligheterna till energilagring i borrhål – det vill säga att lagra LKAB:s restvärme under sommaren.
– Jag tror att det skulle kunna vara en jättesmart lösning att lagra LKAB:s överskottsvärme under sommaren och ta ut den på vintern. Samtidigt krävs det ju värmepumpar för att få upp denna temperatur till rätt nivå. Det är en ganska stor investering. Men vi undersöker förutsättningarna för det nu, säger Conny Furvall.
Johan Wickström
