Det är en perfekt storm på bränslemarknaderna just nu, vilket även påverkar avfallsmarknaden. Betalningsviljan för att få avfallet omhändertaget är låg, särskilt hos de utländska kunderna på grund av ett stort utbud av aktörer som vill ta hand om avfallet.
Samtidigt måste svenska bolag betala utsläppsrätter för koldioxidutsläppen för avfallet som energiåtervinns – till skillnad från de flesta andra länder i Europa. Dessutom är det fortsatta problem med transporter, vilket påverkar avfall som importeras.
På HEM (Halmstads Energi och Miljö) kommer 64 procent av bränslet från avfall, varav majoriteten har sitt ursprung i Sverige, medan 10 procent importeras från bland annat Storbritannien, Tyskland, Norge, Polen, och Frankrike. Avfall är företagets baslast och de eldar med avfall i tre av sina pannor.
– Det är trångt runt våra produktionsanläggningar och vi lever mycket ”ur hand i mun”, vilket har fungerat väldigt bra historiskt, men med de störningar som finns i bränsleförsörjningen är det en allt större utmaning, säger Pär Mann, affärschef för fjärrvärme på HEM.
Kostsamma störningar
Problemen med transporter är en följd av pandemin och kriget i Ukraina. HEM eldar ungefär 170 000 ton avfall om året och under förra året fick bolaget en störning i en importleverans under fem månader vintertid, vilket omfattade totalt 10 000 ton avfall. Det var ingen stor störning sett till avfallsmängd, men den blev ändå kostsam.
– Vi behövde ersätta den produktionen och vi hade kapacitet att göra det i våra flispannor. Problemet var snarare att få tag i biobränsle mitt i vintern, så vi fick köpa bränslet utomlands och tvingades även elda en del spetslastbränslen.
– Denna förhållandevis lilla störning åt upp halva vårt årsresultat, men det kunde ha varit ännu värre. Nu var det ovanligt varma vintermånader när vi drabbades och vi kunde genom intensivt arbete få tag i biobränsle, berättar Pär Mann.
Vi tittar på bränslelager, en större ackumulatortank och att effektivisera hela fjärrvärmenätet genom digitalisering.
Minskade marginaler
Men det är inte bara kring transporter som det är utmaningar. Pär Mann gör årliga bedömningar kring vilka faktorer som kan påverka fjärrvärmen i bolaget och just kring bränsle finns en rad osäkerhetsfaktorer.
– Så har det varit under flera år, men nu har de risker vi varnat för inträffat även vad gäller lägre betalningsvilja för avfallet och höga priser på utsläppsrätter. De rejält ökade biobränslepriserna påverkar också då knappt 25 procent av det vi eldar är restprodukter från skogsindustrin, vilket innebär minskade marginaler i fjärrvärmeaffären, säger Pär Mann.
På HEM görs därför en rad åtgärder för att hantera dessa utmaningar. Det handlar bland annat om att effektivisera fjärrvärmenäten och få lägre returtemperaturer samt förbereda för att kunna ta emot mer spillvärme.
– Men det handlar inte bara om att sänka kostnader utan att stabilisera kostnader och se vilka möjligheter vi har för att bli mindre sårbara. Vi tittar därför på bränslelager, en större ackumulatortank och att effektivisera hela fjärrvärmenätet genom digitalisering.
Måttliga prishöjningar till kund
Ökade kostnader innebär även ökade fjärrvärmepriser. På HEM är strategin att sikta på prisstabilitet för den långsiktiga konkurrenskraften, vilket just nu har inneburit förhållandevis låga höjningar – och under 2024 höjs priset med 4,5 procent. Det innebär att en mindre del av kostnadsökningarna förs vidare till kund på bekostnad av lägre resultat.
– Även om vi inte har höjt priset så mycket är det viktigt att vi når ut med information kring vad som påverkar priset och intjänandeförmåga på kort och på lång sikt och hur vi väljer att hantera det. Vi jobbar på att nå ut brett till kunder, ägare, organisationen men även leverantörer. Här handlar det om att ha en ständig dialog och vara transparent.
När Pär Mann blickar framåt gör han bedömningen att avfallsförbränning fortsatt kommer att vara viktig för HEM, även om osäkerhetsfaktorerna gör att bolaget tvekar kring att bygga en ny avfallsförbränningsanläggning.
– Hittills har vi valt att reinvestera i ett par pannor så att de fungerar i ytterligare minst 10–12 år. Men flera av våra anläggningar behöver ersättas under 2030-talet och det är bra att redan nu fundera på vilken produktion och bränsle som är lämpligast, säger han vidare.
För fem år sedan innebar utsläppsrätterna en bruttokostnad på 6 miljoner kronor och idag är kostnaden 100 miljoner kronor med en minskande tilldelning.
100 miljoner för utsläppsrätter
Det som talar för att företaget fortsätter att satsa på avfall är att de har goda erfarenheter av detta bränsle och att det fortsatt är en restprodukt. Den stora nackdelen är utsläppen av koldioxid som kommer från plasten i avfallet.
– Plasten kostar oss också mycket pengar i form av utsläppsrätter. Det har skett stora förändringar de senaste åren. För fem år sedan innebar utsläppsrätterna en bruttokostnad på 6 miljoner kronor för HEM och idag är bruttokostnaden 100 miljoner kronor med en minskande tilldelning. Det är väldigt mycket pengar och motsvarar 150 procent av vårt resultat. Så det finns många skäl till att minska plastinnehållet.
– Att det på längre sikt kommer lika regler för utsläppsrätter i hela EU får förmodligen en positiv inverkan, särskilt vad gäller importerat avfall, säger Pär Mann.
För att fortsätta legitimera att elda avfall bedömer han att energibolag behöver arbeta mer cirkulärt.
– På sikt måste vi sluta cirkeln och fånga in och ta omhand koldioxiden, den fossila såväl som den biogena andelen genom CCS och/eller CCU. Det är viktigt ur ett samlat hållbarhetsperspektiv och ser man det positivt är det också en möjlighet för oss, avslutar Pär Mann.
Ann-Sofie Borglund
