Teknik- och servicegymnasiet i Älvsjö, i sydvästra Stockholm, brukar beskriva sig som den lilla skolan med det stora hjärtat. Totalt går cirka 150 elever här, och på det treåriga el- och energiprogrammet finns 24 platser.
Den lugna skolmiljön är ett viktigt skäl till att Hampus Andersson, elev i årskurs två, valde att gå just här.
– Jag gillar att det är mindre, i större skolor blir det så mycket spring och sånt. Jag kände också att det här var en bra skola som kunde leda till något mer än stå och spika kabel. Mer åt fjärrvärme- och automationshållet, säger han.
Efter grundskolan var Hampus Andersson rejält skoltrött. Nu tycker han att även de teoretiska delarna är kul.
– Jag ville bara att högstadiet skulle vara över. Men här blir jag motiverad att plugga eftersom jag vet vad det är jag strävar emot. I stället för att bara känna: varför ska jag lära mig det här?
Sadlade om till lärare
Calle Hemmingsson visar stolt runt. Han är driftingenjör och sadlade för några år sedan om till lärare i energiteknik.
– Jag hade ofta hand om praktikanter och var bra på det. När jag kände att det var dags för en förändring i livet bestämde mig för att bli yrkeslärare. Jag bytte helt spår, men kunde ändå hålla kvar en fot i det gamla, säger han.
Att undervisa i energiteknik har sina utmaningar. Det har inte funnits så mycket att utgå ifrån och Calle Hemmingsson har fått bygga upp undervisningen från grunden. Både i teori och praktik. En hel del av materialet han använder har skänkts från olika håll.
– Jag vill att det ska vara så verklighetstroget som möjligt. Det här är en oljepump som suttit i ett gammalt värmeverk i Älvsjö. Och det här ett ställverksfack från Stockholm Vatten i Henriksdal.
I klassrummet står också en energibänken, ett värmeverk med fjärrvärmenät i miniatyr. Det används för olika laborationer i automationsteknik där eleverna får träna på hur allt hänger ihop.
Så här ser det ut om du jobbar på ett fjärrvärmeverk. Här får eleverna öva på att göra kraftkopplingar, korskopplingar, tända lampor och sätta elcentraler.
– När vi har praktisk undervisning delar jag upp klassen, vi är max tolv elever. Det gör att gruppen blir tight och jag lär känna mina elever väldigt bra. Jag gör allt jag kan för att var och en ska hitta sin egen väg, säger Calle Hemmingsson.
Mycket praktisk undervisning
Hugo Waldvik, som går i årskurs 1, säger att om han valt en annan, större, gymnasieskola hade han inte fått samma hjälp.
– Det här är en väldigt bra utbildning som jag tror kan ta mig ganska långt. Jag gillar praktisk ellära, men det är också intressant med de mer teoretiska delarna. Just nu lär vi oss om den industriella revolutionen.
Hugo Waldvik kommer att söka jobb direkt efter examen, men exakt vad vet han inte ännu.
– Men målet är att inte bara jobba med en sak, utan få testa olika arbetsuppgifter. Jag är också väldigt intresserad av energifrågor, hur vi kan bli fossilfria och minska koldioxidutsläppen. Det är faktiskt en anledning till att jag vill jobba i energibranschen.
Vi går vidare till elkraftrummet som med sina olika arbetsstationer är en viktig del av den praktiska undervisningen.
– Så här ser det ut om du jobbar på ett fjärrvärmeverk. Här får eleverna öva på att göra kraftkopplingar, korskopplingar, tända lampor och sätta elcentraler, säger Calle Hemmingsson.
Lär sig debattera
Ett återkommande moment i i årskurs ett är energidebatten. Den går ut på att resonera och argumentera kring olika energislag. Eleverna gör research, lär sig argumentationsteknik och tar fram en presentation. Allt sker på engelska. Att på ett naturligt sätt fläta in de teoretiska ämnena i energitekniken, är en viktig del i skolans pedagogik.
– Det är faktiskt väldigt lätt att få in engelskan på ett sätt som känns relevant för eleverna. Det kan vara att de får skriva, eller göra en muntlig framställning, om förnybar energi. Eller som ettorna precis nu fått göra, skriva en faktatext om energikällor, säger Filippa von Essen, engelskalärare.
I början kanske inte alla elever är helt medvetna om vad den här inriktningen kan leda till och hur lätt det är att få jobb. När de inser det, fattar de att de dragit guldkortet.
– Om man binder ihop ämnena förstår eleverna bättre varför de behöver lära sig teori. Till exempel att matteuppgifter är kopplade till olika yrken, i stället för att man bara sitter och räknar, inflikar Calle Hemmingsson.
När eleverna tar studenten kan de exempelvis jobba som drift- eller energitekniker. Cirka 80 procent går direkt ut i arbetslivet. Utbildningen ger högskolekompetens och cirka 20 procent väljer att plugga vidare. Exempelvis Tekniskt basår på KTH eller på någon yrkeshögskola. Att så få gymnasieskolor erbjuder energiinriktning är något som Calle Hemmingsson har svårt att förstå.
– Branschen skriker efter folk. I början kanske inte alla elever är helt medvetna om vad den här inriktningen kan leda till och hur lätt det är att få jobb. När de inser det, fattar de att de dragit guldkortet.
Praktik i årskurs 3
Ett viktigt steg ut i arbetslivet är praktik. Något som skolan satsar hårt på. I årskurs tre praktiserar eleverna tre dagar i veckan.
– En del av lösningen på energibranschens utmaningar är junior kompetens och erbjuda jobb till studenter som och sedan kan arbeta sig uppåt. Många arbetsplatser är duktiga på internutbildningar och organisationerna är ofta platta.
En utmaning är att locka fler kvinnor. Bland de programmets 24 elever finns en enda tjej.
– Det är supersynd. Kanske många tjejer tror att den här branschen är lite tuff och grabbig. Men så är det inte. Jag hoppas verkligen vi kan locka fler i framtiden.
Calle Hemmingsson har inte en enda sekund ångrat karriärbytet till lärare.
– Jag brinner verkligen både för energifrågorna och för mina elever. Det är fantastiskt att få följa deras utveckling. Att se en elev i årskurs ett som knappt vet vad en radiator är som sedan lär sig att dra upp avancerade ritningar. Det är häftigt.
Norrenergi anställde praktikanter
Ett av bolagen som anlitar praktikanter från gymnasieutbildningen i Älvsjö är Norrenergi, ett kommunägt fjärrvärmebolag i norra Storstockholm.
– Vi hade tagit emot praktikanter tidigare, men då handlade det om kortare perioder. Det här var tre dagars praktik, varje vecka, september till juni. Det lät superbra och gav helt andra möjligheter, säger Kristian Kroon, driftsstödschef.
Det första året tog Norrenergi emot två praktikanter. Efter praktiken fick de sommarjobb sedan fast anställning.
– Båda arbetar fortfarande kvar. Den ena jobbar i kontrollrummet och precis gått en intern utbildning för att bli driftingenjör. Den andra är automationstekniker.
Norrenergi kämpar som alla andra energibolag om att rekrytera nödvändig kompetens. Ibland blir vakanserna långa, och det ställer till det i verksamheten.
– Svårast är att hitta ingenjörer inom automation. Vi försöker lösa det genom att anställa automationstekniker som vi sedan utbildar internt. Vi samarbete även med yrkeshögskolor och anlitar ibland rekryteringsfirmor.
Norrenergi har drygt 90 anställda. Att vara ett lite mindre energibolag, tror Kristian Kroon kan vara en både styrka och en fördel.
– Vi kan vara mer agila, skräddarsy utifrån behov och satsa på interna utbildningar. Just nu håller vi på att ta fram ett lärlingsprogram som nästan är klart, säger han.
Samarbetet med Teknik- och servicegymnasiet i Älvsjö betyder mycket.
– Vi har verkligen hittat ett bra sätt att jobba tillsammans. Den praktikant vi har just nu får sommarjobb hos oss när han tar studenten i juni. Och i höst kommer vi ta emot nya praktikanter, säger Kristian Kroon.
Susanne Glennegård
