För tre år sedan, 2021, invigdes en helautomatiserad sorteringsanläggning för plast och metall ur hushållsavfall i anslutning till kraftvärmeverket Brista 2 i Stockholm. Anläggningen byggdes av Stockholm Exergi och gör att materialen som sorteras kan återvinnas och att en mindre andel därmed går till förbränning.
När anläggningen stod klar blev Sörab (Söderhalls Renhållningsverk) ägare. Sörab ägs av nio kommuner norr om Stockholm och i deras uppdrag ingår att sortera ut så mycket som möjligt av deras avfall, vilket har varit en röd tråd i verksamheten sedan företaget bildades i slutet av 1970-talet.
För Stockholm Exergi innebär sorteringen att de får mindre plast i avfallet, vilket i sin tur minskar de fossila utsläppen. Just plastavfall är en av de stora utmaningarna för energibolagen när det gäller att få bort fossila koldioxidutsläpp. Att få sorterat hushållsavfall blir därför viktigt för energibolagen och gör att de inte behöver köpa lika många utsläppsrätter för de utsläpp som plasten orsakar. Det finns därmed ett stort intresse från energibolag att få eftersorterat, fossilfritt hushållsavfall.
Flera skäl för investeringen
För Sörab fanns det flera anledningar till att investera i Sveriges första eftersorteringsanläggning.
– Det handlade främst om att får ner antalet ton som ska förbrännas och som vi betalar rätt mycket pengar för. Då fanns en ekonomisk kalkyl som visade att vi kunde få bort 25 procent av plastavfallet från förbränning, vilket vi tyckte var förträffligt. För det innebär att vi betalar mindre för avfall till energiåtervinning och samtidigt får betalt för den utsorterade materialet, plasten. Dessutom skulle vi sortera bort 3 500–5 000 ton metall och det är ett material vi alltid har fått betalt för, säger Johan Lausing, vd på Sörab
– I de propositioner som kom omkring 2017–2018, då vi började diskutera att bygga anläggningen, fanns en ersättningsmodell från producenterna till de bolag som sorterade ut plast, säger han vidare.
Det känns onödigt att skänka bort plasten nu när den håller en bra och stabil kvalitet.
Ingen ersättning för plasten
Svensk Plaståtervinning, som idag får den återvunna platsen, tyckte dock att kvaliteten på plasten var dålig, vilket även Johan Lausing menar att den var till en början. Han förklarar det med att det tagit tid att trimma in anläggningen och att den plast som de nu skickar till återvinning är betydligt renare än den var till en början.
– Vi har fått besked om att det inte finns någon ersättning för denna plast. Detta med hänvisning till att det inte finns någon marknad för plasten, bland annat för att den är förorenad. Men jag tycker att den är fullt jämförbar med den plast som hamnar i återvinningsstationerna, och där finns det en ersättningsmodell. Det känns onödigt att skänka bort plasten nu när den håller en bra och stabil kvalitet, säger Johan Lausing.
– Samtidigt gick nyligen Naturvårdsverket ut och sa att Sverige inte kommer att klara de miljökrav som finns kring återvinning om vi inte har ytterligare 8–10 anläggningar som Brista. Naturvårdsverket lyfter då upp att eftersortering av hushållens avfall är en mycket viktig del för att klara miljökraven. Men om man inte får betalt för det utsorterade plastavfallet eller åtminstone får ersättning för sorteringskostnaden är det mycket svårt att få till en ekonomisk kalkyl för att bygga eftersorteringsanläggningar, betonar Johan Lausing.
Ny förpackningsordning ändrade förutsättningarna
Svensk Plaståtervinning å andra sidan tycker att problematiken har sin grund i den nya förpackningsförordningen som trädde i kraft den 1 januari 2024. Förordningen omfattar flera förändringar och åtgärder för att hantera bland annat plastförpackningar. Den har bland annat specifika mål för återvinning av plastförpackningar och målen ska skärpas över tid för att öka andelen plast som återvinns.
– Efter att vi tecknade avtalet med Sörab har den nya förpackningsförordningen trätt i kraft och den reglerar tyvärr inte hur utsorterad plast från hushållsavfall ska hanteras, säger Mattias Philipsson, vd på Svensk plaståtervinning.
Johan Lausing ser också andra problem med den nya förpackningsförordningen.
– I den nya förpackningsförordningen är vår typ av anläggning inte godkänd för sortering av förpackningar, vilket ter sig väldigt konstigt då det eftersorterade materialet representerar så stor del av det som annars skulle ha förbränts, säger Johan Lausing, vd på Sörab och fortsätter:
– Detta samtidigt som vi fått bidrag från Klimatklivet att bygga anläggningen. Det vore önskvärt om plasten som sorterats ut kunde få samma ersättning som den plast som sorterats ut på återvinningsstationerna.
Ingen motsättning
Mattias Philipsson menar att det ligger i mångas intresse att mer plast går att återvinna.
– För att fjärrvärmebranschen ska bli fossilfri kan de inte elda lika mycket plast som de gör idag. Samtidigt har vi på Svensk Plaståtervinning klimat- och återvinningsmål och för att vi ska nå dessa mål behöver vi även få med plastförpackningar som hushåll idag slänger i avfallet, säger han och fortsätter:
– Vi vet redan idag att den nya förordningen som innebär att alla hushåll ska få tillgång till fastighetsnära insamling inte kommer räcka för att nå de svenska målen. Det finns i grunden ingen motsättning mot våra mål och de som fjärrvärmebranschen har. Alla har ett intresse av en ökad återvinning av plastförpackningar, vilket bör bana väg för att man ska kunna lösa de problem som nu finns, menar Mattias Philipsson.
Det är angeläget att vi hittar en lösning för det är ju flera bolag som just nu både bygger och driftsätter sorteringsanläggningar för plast i hushållsavfall.
Han vill att utsorterade plastförpackningar från hushållsavfallet ska regleras i förpackningsförordningen på samma sätt som hushållsförpackningar och verksamhetsförpackningar som lämnas i fastighetsnära insamling och på mottagningspunkterna. Det skulle innebära att producentansvarsorganisationerna även bekostar återvinningen av dessa förpackningar.
– Det finns en uppfattning att plast har ett stort ekonomiskt värde, men det har det inte i nuläget. Precis som avfallsförbränningsanläggningar behöver ta en avgift för att ta hand om platsen, så behöver vi också göra det, för det är kostsamt att sortera och återvinna plast. Idag tvingas Svensk Plaståtervinning, som inte är en producentansvarsorganisation, stå för Sörabs återvinningskostnader vilket är orimligt, säger Mattias Philipsson.
Svensk Plaståtervinning har varit i kontakt med både regeringen och Naturvårdsverket för att få en justering av den befintliga förordningen.
– Vi kommer att öka detta påverkansarbete under året. Det är angeläget att vi hittar en lösning för det är ju flera bolag som just nu både bygger och driftsätter sorteringsanläggningar för plast i hushållsavfall. Sverige har nu också kapaciteten genom vår anläggning Site Zero, som är världens största och mest avancerade sorteringsanläggning för plastförpackningar och som dessutom är optimerad för just dessa flöden, säger Mattias Philipsson.
Sörabs skrivelse till regeringen
Sörab fick 134 miljoner kronor från Klimatklivet för att kunna bygga sin sorteringsanläggning genom dess nytta kring energi och miljö. Bidraget delades ut av Naturvårdsverket. Samma myndighet har därefter inte godkänt anläggningen som ett insamlingssystem.
Enligt förpackningsförordningen ska alla förpackningar vara åtskilda. Detta vill Sörab ändra på och i september 2023 skrev de en hemställan till regeringen angående förordningen om producentansvar för plastförpackningar. Där lyfter de fram att de vill att separat insamling helt eller delvis ska få ersättas med avancerad mekanisk eftersortering av osorterat avfall, om en sådan eftersortering kan bidra till att uppsatta mål blir uppfyllda. I hemställan framkommer också att Sörabs plockanalyser visar att cirka 33 viktprocent av innehållet i avfallspåsar från hushåll innehåller plastförpackningar och att andelen är oförändrad sedan procentansvaret infördes 1995.
Sörab fick dock inget gehör för sitt förslag. Regeringen hänvisar i sitt svar att de anser att eftersortering inte kan ersätta separata insamlingssystem och menar att de separata insamlingssystemen ger en högre kvalitet på det utsorterade plastavfallet. Regeringen anger också att de i nuläget inte ser att det är aktuellt att se över frågan om ekonomisk ersättning för eftersortering.
Ann-Sofie Borglund
