Innan helgens val till EU-parlamentet var det många som såg det som ett ödesval. En del befarade att en stark högervridning skulle leda till att unionens klimatåtgärder, till exempel Fit for 55, skulle börja monteras ned.
Men när rösterna nu räknats kan man konstatera att mittenblocket i EU har fortsatt majoritet. De tre stora blocken – konservativa EPP, liberala Renew Europe och den socialdemokratiska gruppen – har drygt 400 av parlamentets 720 platser. Men samtidigt har det skett en tydlig högervridning där framför allt de grupplösa på högerkanten ökade mest, en ökning med 38 platser. Medan de gröna backade med 20 platser.
Sverige gick mot strömmen
Sverige gick dock mot strömmen. Här ökade vänsterpartiet och miljöpartiet mest, och även socialdemokraterna gick upp ett snäpp. Alltmedan sverigedemokraterna, som är mest skeptiskt mot EU:s klimatpolitik, backade rejält. Även i övriga Norden kan man skönja en rödgrön våg.
– Det känns som att vi i Norden har tagit klimatfrågan på allvar. Men överlag har det blivit en högergir i Europa, inte minst i Frankrike – men kanske inte så brett och så mycket som många befarade, säger Sara Emanuelsson, enhetschef för Politik och samhälle på Energiföretagen.
– Ytterhögern har vuxit men EPP blir fortsatt störst och de kommer nog försöka jobba både mot höger och vänster i parlamentet. Det gör att det kanske bli mer blockerat ett tag framöver, men det blir troligen ingen stor backlash för klimatfrågorna. De beslut som är tagna kommer förhoppningsvis ligga kvar.
Men kanske blir det en tempominskning av det ganska omfattande energi- och klimatarbete som bedrivits under parlamentets senaste mandatperiod sedan 2019.
2040-målet står på tur
Närmast på tur står 2040-målet där EU-kommissionen i ett diskussionsunderlag föreslagit en utsläppsminskning med 90 procent (från 1990) som mål, men det finns inget formellt förslag till bindande mål ännu.
– Det återstår att se om den kommande kommissionen, som speglar en ny majoritet i medlemsländerna, kommer att stå fast vid detta förslag, säger Sara Emanuelsson.
– Från Energiföretagens sida vill vi att man driver på ambitionerna men utan att man detaljreglerar för mycket. Det är inte alltid att regelverken understödjer ambitionerna. Nu kanske det kan bli lite enklare att föra den diskussionen.
Ett parlament som kan hitta breda kompromisser kan vara väldigt pådrivande och driva rådet framför sig.
Vilka är de viktigaste frågorna för er i energibranschen nu?
– Det är att sätta igång och implementera de beslut som tagits och att inte tappa fokus på 2050. Därför behöver vi också ett klimatmål för 2040. Även tillsättningen av en ny energikommissionär blir viktig. Vi kommer bevaka utskottsförhören, säger Sara Emanuelsson.
Hur ser du på parlamentets roll framöver.
– Ett parlament som kan hitta breda kompromisser kan vara väldigt pådrivande och driva rådet framför sig. Jag hoppas att de svenska ledamöterna väljer de viktigaste utskotten nu, miljöutskottet samt industri- och energiutskottet.
Svårt avvika från kursen
EU-parlamentet är dock bara en av pelarna i EU-bygget. Det gäller att få med Ministerrådet också när besluten ska tas. Och med den högervridning som skett i många länder som till exempel Nederländerna och Italien kan det bli svårare att få med Rådet i sina beslut
Samtidigt är länderna bundna vid Parisavtalet där de vart femte år måste redovisa nya, mer ambitiösa planer. I en krönika i Aktuell Hållbarhet skriver den klimatpolitiska analytikern Magnus Nilsson att utrymmet för att ”nämnvärt avvika från den redan utstakade kursen därför är begränsat”. Istället tror han att risken är större för försvagningar på andra håll när det gäller EU:s gröna giv, till exempel när det gäller jordbruk, kemikalier och biologisk mångfald.
Johan Wickström
