Sedan 1999 har SOM-institutet vid Göteborgs universitet undersökt svenskarnas åsikter om olika energislag. I den senaste undersökningen, som nyligen publicerats, svarade drygt 3 750 personer på enkäten som skickades ut under hösten 2023. Den centrala frågan i rapporten är hur mycket Sverige ska satsa på olika energikällor under de närmaste 5–10 åren.
I undersökningen ligger de flesta energikällor still och eller backar jämfört med året innan. Men vindkraften går åt motsatt håll, svagt uppåt - trots de stora investeringar som genomförts under senare år. Andelen som vill ”satsa mer än vi gör idag” på vindkraft har ökat för andra året i följd, från 59 procent till 61 procent, medan en dryg femtedel, 21 procent, vill satsa ungefär som idag.
– Under ett valår ökar ofta stödet, men här kan vi se att vindkraften fortsätter att öka. Det är en generellt positiv syn, framför allt bland partierna på vänsterkanten, säger Sofia Axelsson, undersökningsledare på statsvetenskapliga institutionen vid Göteborgs universitet. Hon leder projektet Den svenska miljö-, energi- och klimatopinionen (MEK) som finansierar frågorna kring just klimat och energi i den nationella SOM-undersökningen
Det är fler kvinnor än män som uppskattar vindkraft och det är en stor del högutbildade storstadsbor. Norrlänningar har minst intresse av att öka vindkraften.
Andel som vill satsa mer på olika energikällor
Solenergi 77 %
Vindkraft 61 %
Vattenkraft 45 %
Kärnkraft 36 %
Biobränsle 30 %
Miljöpartiet mest positivt
Det mest vindkraftsvänliga partier är miljöpartiet (81 procent) följt av vänsterpartiet (77 procent). Jämför man partier är det framför allt bland liberaler som den stora ökningen skett: bland dem svarar 67 procent att de är positiva till en ökning jämfört med 49 procent 2022.
Sedan några år tillbaka undersöker SOM-institutet även synen på havsbaserad vindkraft. Här kan man notera att 69 procent tycker att det är ”mycket eller ganska bra” att satsa mer på havsvindkraft, en ökning från 66 procent förra året. 9 procent tycker det är dåligt att satsa mer.
Partimässigt är miljöpartiet tydligast för en satsning på havsvindkraft med 90 procent. Men även här är liberalerna i toppskiktet med 80 procent medan kristdemokraterna har 79 procent. Minst positiva till havsvindkraft är sverigedemokrater och moderater.
– Man ska dock vara lite försiktig när det gäller stödet i mindre partier i dessa mätningar. Man får ta dessa siffror med en nypa salt. Det är ganska få från respektive parti som svarar vilket ökar osäkerheten i svaren, säger Sofia Axelsson.
Även stödet till vattenkraft ökat, från 42 till 45 procent. Här har stödet legat relativt stabilt de senaste 20 åren, och det är också ett energislag som är populärt hos samtliga partier.
Minskat stöd för kärnkraft
När det gäller kärnkraft så minskar stödet för att satsa mer – från 42 till 36 procent. Dock är dessa siffror betydligt högre idag än under perioden 2000–2020, då stödet för att satsa mer på kärnkraft pendlade mellan 10 och 20 procent. Andelen som vill satsa mindre på kärnkraft eller helt avstå ligger på 29 procent.
– Kärnkraften har ökat sedan 2020 och ökade dramatiskt mellan 2021 och 2022 för att sedan minska något 2023. Det här är en liten rekyleffekt, vilket är förväntat efter valåret 2022, säger Sofia Axelsson.
Det är betydligt fler män än kvinnor som är positiva till kärnkraft, 53 procent jämfört med 20 procent av kvinnorna. Vidare kan man se att stödet är störst bland yngre och bland landsbygdsbor, där företagare sticker ut som extra positiva till kärnkraft.
Bland partierna är stödet för kärnkraft högst bland Sverigedemokraterna. Här vill 71 procent satsa mer. Bland de som röstar på övriga högerpartier vill 54-57 procent satsa mer på kärnkraft. Medan de som röstar på vänsterinriktade partier är väldigt skeptiska, Bara 7 procent av miljöpartiets väljare vill satsa mer på kärnkraft, samma siffra bland vänsterpartiet är 10 procent och för socialdemokraterna 19 procent.
– Det vi kan se är att polariseringen kring kärnkraft ökat successivt. Här finns det en tydlig samvarians med partierna – där de som röstar på högerpartier generellt är för kärnkraft och vänsterväljare är emot. Och det är framför allt män i det högre åldersspannet som är mest positiva, medan yngre kvinnor är betydligt mer negativa, säger Sofia Axelsson.
Solenergi ohotad etta
Även solenergi backar något, från 81 till 77 procent. Men solel står kvar som ohotad etta på listan över kraftslag som svenskarna vill se en ökning av. 15 procent vill satsa ungefär som idag, medan 3 procent vill minska.
När det gäller solenergi är stödet störst bland äldre personer boende i mellersta Sverige, något fler kvinnor än män. Men stödet är relativt jämnt fördelat oavsett inkomst och utbildning. Stödet för solenergi är väldigt stort i de flesta partier (mer än 80 procent), men även här avviker moderater och sverigedemokrater en del från övriga partier med ett något lägre stöd.
Ytterligare ett energislag som backar är biobränslen som successivt gått tillbaka år från år under de senast 20 åren. 30 procent av svenskarna vill öka andelen biobränsle, en minskning med 1 procentenhet sedan 2022 – men det är hela 27 procentenheter lägre jämfört med toppåret 2006.
I samtliga partier ligger stödet på mellan 30 och 40 procents för biobränslen, med undantag för Sverigedemokraterna där endast 21 procent vill se en ökning.
Läs hela undersökningen.
Johan Wickström
