Årets 10 mest lästa energiartiklar
1. Ny regeltolkning kan bromsa hushållens investeringar i hembatterier
Hembatterier fortsatte att locka till läsning, kanske inte så konstigt med tanke på alla nya batteriägare som tillkommit under det senaste året. Vid årsskiftet uppdaterade Skatteverket sin tolkning av stödet till grön teknik så att dessa enbart fick användas för att lagra egenproducerad el, vilket oroade många branschaktörer. Sedan dess har Skatteverket modifierat sin tolkning något.
2. Sverige behöver fler gasturbiner i elsystemet
Intresset för gasturbiner har ökat i takt med ett tuffare säkerhetsläge och en alltmer variabel elproduktion. Det har dock länge funnits ett motstånd mot elproducerande gasturbiner. Men det måste vi ändra på nu och satsa mer på att få fram fler gasturbiner som flexibel baskraft, menar Magnus Genrup, professor i kraftverksteknik.
3. Därför satsar Göteborg Energi på V2G
Göteborgs effektbehov kommer öka radikalt under de kommande åren och då gäller det att använda elnätet mer flexibelt. Det är ett av skälen till att Göteborg Energi har tagit täten när det gäller V2G, Vehicle to grid. Bolaget testar nu tekniken i tre projekt för att se hur tekniken kan skalas upp och fungera i praktiken.
4. Sjövärmen håller Stockholms energi i balans
I 40 år har Stockholm Exergi haft igång sin jättelika sjövärmeanläggning vid Värtahamnen. Sjövärmen görs till fjärrvärme i stora värmepumpar som också balanserar elnätet. Samtidigt glider den förnybara energiformen helt under energipolitikens yta, enligt Fabian Levihn på Stockholm Exergi.
5. Så ser utmaningarna ut för Sveriges elsystem till 2045
I början av året skruvade Svenska kraftnät upp elförbrukningen i sin nya marknadsanalys, upp till drygt 345 TWh till 2045. Utvecklingen ställer än större krav på reserver, flexibilitet och ökad överföringskapacitet, enligt Svk, utöver all ny elproduktion som behövs. Analysen visade även att norra Sverige kommer få högre elpriser än södra delen av landet från 2035.
6. Så påverkar EU:s nya fastighetskrav energibranschen
I slutet av 2023 blev direktivet om byggnaders energiprestanda (EPBD) färdigförhandlat. Från 2030 ska alla nya fastigheter i EU vara nollutsläppsbyggnader och ha solceller på taket. Kraven på energibesparingar i befintliga byggnader har gjorts mer flexibla och teknikneutrala än i tidigare förslag, vilket välkomnades av Energiföretagen.
7. Så vill partierna påverka energifrågorna i EU
Energi- och klimatfrågor stod högt upp på väljarnas agenda inför EU-valet i början av juni. Men vad vill partierna prioritera i EU när det gäller energisektorn? I vår valenkät gav vi svaren.
8. Här är Sveriges vätgasprojekt 2024
I Sverige pågår nu ett knappt 40-tal industriprojekt där grön vätgas utgör en central del. I vår vätgaskarta – publicerad i april – har vi prickat in de aktuella vätgasprojekten som nu planeras i Sverige – från nord till syd.
9. Sverige saknar tydlig plan för havsvindkraften
På regeringens bord ligger en stor hög med tillståndsansökningar för havbaserad vindkraft. Men tillståndsbeskeden går långsamt, vilket är problematisk, enligt Lina Kinning på Svensk Vindenergi, som oroas över att Sverige inte har någon tydlig plan för utbyggnaden.
10. Stopp för solpark på jordbruksmark
I april satte Mark- och miljööverdomstolen stopp för European Energys stora solpark i Svedberga utanför Helsingborg. Livsmedelsförsörjning väger tyngre än förnybar el, skrev domstolen. Domen kan få stora konsekvenser menar solelsbranschen, som vill se snabba lagförändringar för att stärka förnybar elproduktion.
