Här är veckans minisvep av nyhetsnotiser om händelser och nyheter som fallit under vår radar (men som vi kanske återkommer till senare).
1. Göteborgs effekthandel ökade – men nu behövs fler leverantörer
Nu när våren börjar ta fart på allvar kan man dra lite slutsatser från säsongens flexhandel på de lokala elmarknaderna. I Effekthandel Väst i Göteborg har flexibilitetsleverantörerna bidragit med 400 MWh under vintern, motsvarande 29,5 MW, meddelade Göteborg Energi under veckan.
Det är en betydande ökning jämfört med föregående säsong, enligt Göteborg Energi Nät som tillsammans med Mölndal Energi Nät driver handelsplatsen där man köper effekt från företagskunder. Men den snabba elektrifieringen gör att det behövs betydligt mer flexkapacitet. Redan 2026 behövs 100 MW, lika mycket som två medelstora svenska städer.
Effekthandel Väst är öppen från november till och mars. Kravet för att delta på marknadsplatsen är att aktören finns inom Göteborg Energis elnätsområde och kan bidra med minst 0,05 MW, på egen hand eller via en aggregator.
Tre olika produkter finns för att passa olika typer av verksamheter: Shortflex, Longflex och Max usage (där kunden sänker sin effekt under vissa specifika timmar). Här nedan är handelsvolymer och priser under säsongen 2023–24.
– Behovet av handel med effekt är stort och förväntas fortsätta växa även på lång sikt. Därför är det nödvändigt att vi lyckas rekrytera fler leverantörer till Effekthandel Väst, säger Therese Caesar, ansvarig för flexibilitetsmarknaden på Göteborg Energi Nät.
2. Stark kvartalsrapport från Vattenfall – trots låga elpriser
Under veckan presenterade Vattenfall sin delårsrapport för första kvartalet 2024, och det var en stark öppning. Periodens resultat landade på 16,9 miljarder kronor, en ökning med 43 procent jämfört med samma period 2023.
Trots de relativt låga elpriserna lyckades Vattenfall hålla uppe prisnivån genom lyckade prissäkringar på den nordiska marknaden. Även högre volymer från kärnkraft, vindkraft och vattenkraft påverkade resultatet i positiv riktning.
Under kvartalet slutförde Vattenfall även försäljningen av tre vindkraftsprojekt utanför Norfolks kust i Storbritannien, Norfolk Offshore Wind Zone, vilket bidrog till en reavinst på 4,6 miljarder kronor.
– Vi lever i en föränderlig omvärld med ett fortsatt osäkert geopolitiskt och finansiellt läge och vi står inför ett viktigt år. För oss är det dock tydligt att riktningen för energiomställningen består och med den följer många attraktiva affärsmöjligheter, säger Anna Borg i en presskommentar.
3. AI-lösning kan skydda elnätet mot obalanser
Den snabba ökningen av förnybar variabel el och fler elfordon ökar kraven på elnätet. Slumpmässiga variationer i tillgång och efterfrågan sätter press på nätets kapacitet att upprätthålla en stadig spänningsnivå.
För att förhindra strömavbrott har KTH-forskare utvecklat AI-algoritmer, baserade på öppen källkod, som ska reagera snabbt när nätets spänningsbalans är hotad. De nya DRL-algoritmerna (deep reinforced learning) levererar intelligens för kraftomvandlare djupt inne i nätet, där de optimerar storskalig samordning av energikällor på ett säkert sätt under snabba fluktuationer. DRL tillhandahåller en ny datasynkroniseringsstrategi för att hantera kommunikationsfördröjningar för datadrivna algoritmer.
– Vårt syfte är att förbättra kontrollstrategierna för kraftomvandlare genom att göra dem mer adaptiva och intelligenta för att stabilisera komplexa och föränderliga kraftnät, säger forskaren Qianwen Xu på KTH i Stockholm.
Forskarna demonstrerade tekniken i en verklig hårdvaruplattform för smarta mikronät på KTH och forskningsartikeln har publicerats i tidskriften IEEE Transactions on Sustainable Energy.
4. Svenska kraftnät bygger ut Karlstadsbenet – för 16 miljarder kronor
I vecken meddelade Svenska kraftnät att de beslutat att bygga ut och modernisera elnätet på den cirka 46 mil långa sträckan från Midskog utanför Östersund till Borgvik en bit från Karlstad – det så kallade Karlstadsbenet. Det blir myndighetens enskilt största ledningsbyggnadsprojekt någonsin, med en beräknad kostnad på över 16 miljarder kronor.
Två nya 400 kilovoltledningar samt två nya stamnätsstationer ska uppföras. Den gamla ledningen, som passerar genom 15 kommuner, ska rivas då den snart uppnår sin tekniska livslängd. Planen är att det ska vara klart att driftsättas 2035.
− Vi gör det här bland annat för att kunna möta det ökade behovet av el och elproduktion i Jämtlands, Dalarnas, Värmlands och Västra Götalands län, säger Izabell Grefberg, projektledare på SvK.
5. Energiföretagens tre viktigaste EU-frågor
En ny undersökning från Ekot i veckan visar att klimat och miljö är den viktigaste frågan för svenska väljare inför EU-valet. Men hur ska det egentligen gå med Fit for 55 (55 procents koldioxidreducering till 2030) och de höga klimatambitionerna? Kommer konkurrenskraft och klimatambitioner att ställas emot varandra?
Nu har Energiföretagen tagit fram sina topprioriteringar inför valet, som ett inspel till EU:s strategiska agenda inför kommande femåriga mandatperiod.
Det handlar om tre prioriteringar:
– Fortsätt klimatomställning med fokus på att genomföra Fit for 55.
– Sätt ett klimatmål om 90 procents koldioxidneutralitet för 2040.
– Inför en elmarknad som stöttar utbyggnad av fossilfri elproduktion genom att se över om regelverken behöver utvecklas ytterligare.
På tal om EU kan vi rapportera att Energiföretagens representant i Bryssel, Julia Lindholm, är med på en ny lista över de 20 tyngsta svenska samhällsförändrarna i Bryssel.
– Jag fokuserar på att hålla koll på när i den politiska processen som fönstren står öppna för att kunna driva förändring, säger Julia Lindholm som ni snart kommer möta igen i en längre artikel här på energi.se.
Nu tar nyhetssvepet en liten paus till vecka 20, då vi kommer tillbaka med färska notiser.
Johan Wickström
