Här är veckans minisvep av nyhetsnotiser om händelser och nyheter som fallit under vår radar (men som vi kanske återkommer till senare).
1. Nu är Mölndals nya fjärrkylaanläggning igång
Under måndagen, den 27 maj, invigde Mölndal Energi sin nya anläggning för fjärrkyla vid kraftvärmeverket Riskulla. Mölndal Energi har redan nu fjärrkylaproduktion som bland annat förser Mölndals sjukhus med komfortkyla. Men efterfrågan på fjärrkyla har ökat successivt och för knappt två år sedan påbörjade företaget bygget av den nya anläggningen (6 MW).
Fjärrkylaanläggningen använder sig av en kombination av absorptionskyla, där energi från spillvärme och fjärrvärme används, frikyla, där kyla hämtas från den omgivande luften, och kompressorkyla, där kyla skapas med hjälp av en kompressorkylmaskin. Förutom den nya anläggningen har Mölndal Energi även byggt ut sitt fjärrkylanät så att det sträcker sig från Riskulla till innerstaden och Åbroområdet.
─ Genom att gå samman och producera centralt får vi kyla som är resurseffektiv, driftsäker, ekonomisk och klok för miljön. I Göteborgsområdet finns det dessutom mycket spillvärme från industrier sommartid, rester som vi kan ta vara på och omvandla till kyla för våra kunder, säger Christian Schwartz, vd för Mölndal Energi.
2. Avfallsmängden minskar – och årets avfallskommun är utsedd
I veckan presenterade Avfall Sverige nya siffror över avfallsutvecklingen i landet. Här kan man konstatera att de flesta kurvor går åt rätt håll. Den totala avfallsmängden under 2023 uppgick till 4,5 miljoner ton, en minskning med 4 procent sedan året innan. Utslaget per person innebar det 431 kilo, jämfört med 439 kilo året innan.
Allt fler kommuner samlar nu in grovplast separat, det vill säga annan plast än förpackningar. På ett år har mängden grovplast som skickas till materialåtervinning ökat med nästan 30 procent.
Denna vecka presenterade Avfall Sverige även årets avfallskommun, vilket är mer ärofyllt än namnet antyder. Vinnare är den kommun som har bäst avfallsverksamhet baserat på 13 nyckeltal, bland annat avfallsmängder och återvunnet material.
I år blev det Kristianstads kommun som tog hem förstaplatsen med ett sammanvägt index på 91,5 av 100 möjliga. Kristianstadsborna gav upphov till 359 kilo hushållsavfall per person jämfört med rikssnittet på 411 kilo (exklusive trädgårdsavfall). Det brännbara grovavfallet i kommunen utgjorde 18 kilo per person och ligger därmed långt under riksgenomsnittet på 39 kilo.
– Kristianstad har höga värden gällande miljö och återvinning. De använder bara förnybara drivmedel för insamlingen av avfall och har ett högt nyttjande av matavfallet som resurs i form av biogödsel och biogas, säger Jenny Westin, statistikansvarig på Avfall Sverige.
Många kommuner i Skåne finns med på topplistan. På andra plats kom Hässleholm och på tredje plats kom fjolårets vinnare Östra Göinge. Bästa kommun i Norrland blev Hudiksvall och i Svealand hamnar Katrineholm i topp.
3. Ännu en havsvindpark på regeringens bord
Nu har ytterligare en havsvindparksansökan landat på regeringens bord, utöver de 18 som redan ligger där. Det är norska bolaget Deep Wind Offshore som i veckan lämnade in en ansökan om att bygga en flytande vindkraftspark, 7,4 mil utanför Nynäshamn. Parken, Erik Segersäll, ska i första skedet få en kapacitet på 1 500 MW men på den utpekade ytan finns en potential på 4 500 MW enligt bolaget.
Bolaget har sedan tidigare en ansökan hos regeringen, även den med ett gammalt kunganamn: Olof Skötkonung.Det är en vindkraftspark som är tänkt att placeras drygt 5 mil nordost om Gävle. Parken omfattar 70 vindkraftverk med en total effekt på 1625 MW och en årlig produktionskapacitet på 7,5 TWh (motsvarande cirka fem procent av Sveriges elproduktion).
Under veckan presenterade bolaget också ett nytt samarbete med elnätsföretaget Ellevio för att hitta kostnadseffektiva och samhällsekonomiska lösningar för att ansluta parken till det svenska elnätet. Av den totala kostnaden för att bygga en havsvindpark står elnätsanslutningen för cirka 30 procent.
– Ambitionen här är att tillsammans med Deep Wind Offshore kunna visa hur en havsvindpark i den här storleken kan anslutas till elnätet så att elproduktionen kan sörja för såväl regionens som elsystemets behov, säger Kristofer Fröjd, strategi- & affärsutvecklingschef på Ellevio, i en presskommentar.
4. Örnar stoppar vindkraftsomröstning i Orsa
I höstas beslutade Orsa kommun att ha en folkomröstning om Dala Vinds planer på att bygga vindkraft i kommunen, totalt 67 vindkraftverk i Orsa och Ljusdal. Folkomröstningen skulle hållas i anslutning till EU-valet den 9 juni. Inför omröstningen hade Dala Vind också öppnat en filial i kommunen för att invånarna skulle få svar på sina frågor.
Men i veckan meddelade Dala Vind att man drar tillbaka sin ansökan. Anledningen är att de fördjupade utredningar som genomförts visar på en ökad aktivitet av kungsörnar. Beskedet kom i slutet av förra veckan från de miljökonsulter som företaget anlitat i sina kompletteringsprocesser.
– I det här fallet rör det sig om en mycket stor och avgörande förändring och det enda rätta var att återkalla ansökningarna, säger Rickard Casselbrant, projektledare på Dala Vind.
Nu har Orsa kommun sammankallat till ett extra möte i kommunfullmäktige, den 4 juni, för att formellt ställa in folkomröstningen.
5. Klubbat och klart – nya mål för elsystemet
Slutligen kan vi meddela att riksdagen under onsdagen (den 29 maj) klubbat igenom de två nya målen för Sveriges elsystem: ett planeringsmål och ett leveranssäkerhetsmål.
Planeringsmålet innebär att elsystemet ska ge förutsättningar för att leverera den el som behövs för en ökad elektrifiering och för att göra den gröna omställningen möjlig. Målet ska underlätta i planeringen för att kunna möta ett elbehov om minst 300 TWh till 2045.
Leveranssäkerhetsmålet innebär att det svenska elsystemet ska ha förmågan att leverera el där efterfrågan finns, i rätt tid och i tillräcklig mängd, i den utsträckning det är samhällsekonomiskt effektivt. Svenska kraftnät ska ansvara för regelbundna uppföljningar av målet.
Även regeringens förslag om ändringar i miljöbalken och ändringar i ellagen klubbades igenom. Beslutet innebär en tydligare och snabbare process för att förnya, förstärka och bygga ut elnät. De nya reglerna gäller starkströmsledningar som kräver nätkoncession för linje, eftersom tillståndsprocessen för sådana ledningar är längre än för övriga nät. Reglerna börjar gälla den 1 juli 2024.
Johan Wickström