Inom elförsörjningen måste alla aktörer göra upp beredskapsplaner, men det gäller inte inom värmesektorn. Men på Jämtkraft har man ändå valt att genomföra beredskapsplaner för värmeverksamheten för centralorten Östersund.
– Anledningen att vi ändå väljer att göra beredskapsplaner för värme är att vi anser att det är nyttigt för oss om något skulle inträffa. Det är ju inte heller osannolikt att Energimyndigheten kommer ställa motsvarande krav som för el, säger Håkan Hagberg, ansvarig för säkerhet på Jämtkraft.
De anläggningar som omfattas är Jämtkrafts biokraftvärmeverk i Lugnvik, men också övriga pannor som försörjer Östersund. Anläggningen i Lugnvik byggdes 2002 och senare i år kommer ytterligare ett kraftvärmeverk att vara på plats där. Dessutom har företaget en ackumulatortank som rymmer 26 miljoner liter hetvatten och därtill finns flera mindre pannor i länet.
Delat med sig till andra energibolag
Rent konkret innebär Jämtkrafts beredskapsplan att de tagit fram ett underlag som är gjord som en mall, som är uppbyggd på två delar. Den första delen omfattar en inventering, vilket också är det om Svenska kraftnät begär för elberedskap.
– Inventeringen innebär förenklat att man ska beskriva vilken materiel och insatsvaror man har i lager med en beskrivning av hur verksamheten ska bedrivas med dessa varor. Enligt den kravställning som Svk har ska vi förutsätta att vi har problem med bland annat kommunikation, betalningar och transporter. Då blir det en utmaning att klara sin ordinarie verksamhet och det är utifrån det scenariot som vi gör vår inventering, säger Håkan Hagberg.
När inventeringen är klar är det dags att göra beredskapsplanen. Den är baserad på vilka produkter som finns i lager och det handlar om att använda det inventerade materialet på bästa sätt så att energibolaget håller ut så lång tid som möjligt.
– Det behöver också finnas människor som kan bedriva verksamheten, så i planen ska det även framgå hur vi omplacerar personal så att den samhällsviktiga verksamheten kan fortsätta trots störningar.
Störning i praktiken
Att klara en större situation var något som Jämtkraft fick testa i praktiken i mitten av februari, då kraftvärmeverkets styrsystem slutade att fungera och anläggningen stod stilla under nära en vecka.
– Under den här tiden fick vi köra ett antal reservpannor som drivs på förnybar olja, HVO, biobränsle och tjockolja. Då kunde vi upprätthålla värmeförsörjningen under en tid när det var en kall period. Vi hade också stor nytta av vår ackumulator som gjorde att vi höll ut några timmar innan vi fått i gång de gamla pannorna. Så det faktiska beredskapsläget är rätt högt, men frågan är hur länge vi ska hålla våra gamla pannor i skick, för vi använder dem ju väldigt sällan, Håkan Hagberg.
– Vi hade i januari en krisledningsövning som visserligen spände över en större krissituation, men det är bra att få sin beredskap bekräftad. Det är viktigt att ha beredskapsplanen nedskriven, men minst lika viktigt är det att öva, för när man testar något i praktiken så kan det också uppstå nya situationer som man inte har tänkt på i teorin.
Beredskapen av värme är en fråga som är viktig för att samhället ska fungera och då är det också rimligt att det bekostas gemensamt av samhället.
En aktuell fråga
I nuläget finns inte beredskapskrav på värmesektorn (om den inte lyder under säkerhetsskydd), men det är en fråga som blivit alltmer aktuell sedan Rysslands invasionskrig i Ukraina.
I Energimyndighetens fjärr- och kraftvärmestrategi, som lämnades över till Klimat- och näringsdepartementet i mitten av december förra året, ingår ett avsnitt om värmeberedskap med konkreta förslag. Det handlar bland annat om lagerhållning av bränsle i tre månader och mål för ö-driftsförmåga i kraftvärmeverk, vilket också är något som kostar mycket pengar. Både Energiföretagen Sverige och Håkan Hagberg är därför tydliga med att det behövs statlig finansiering om värmeberedskapen ska höjas rejält.
– Om det kommer krav på att energibolag ska ha en uthållighet som inte är kommersiellt försvarbar behöver vi få ett ekonomiskt stöd för det och enklast borde vara en beredskapsersättning. Beredskapen av värme är en fråga som är viktig för att samhället ska fungera och då är det också rimligt att det bekostas gemensamt av samhället, säger Håkan Hagberg.
– Det kan exempelvis handla om att vi behöver köpa en extra oljepanna för att enbart ha som reserv, vilket inte skulle var kommersiellt försvarbart för oss, utan där krävs statlig finansiering för att vi ska upprätta den förmågan.
Komplicerat med bränsleberedskap
När det kommer till bränsleberedskap så anser Håkan Hagberg att det är en utmaning.
– För oss som använder mycket biobränsle är det voluminöst krävande. Om vi ska hålla ett lager som motsvarar 90 dagar när det är som kallast blir det bränslelagret väldigt stort. Idag har vi inte utrymme för det, säger Håkan Hagberg och pekar på att detta kan vara den svåraste utmaningen.
– Men så länge transporter fungerar kan även värmeverksamheten upprätthållas – så kanske blir bränsleberedskapen inte bara en bränslefråga? Kanske måste transportförmågan ingå i en kommande beredskapsplan? Och i så fall, då är det inte en aktör, utan åkerinäringen behöver ingå. Hur ska det säkerställas? Vem kan garantera att förare och timmerbilar finns tillgängliga om det värsta händer? En beredskapsplan kan innehålla att knyta åkerier till viss verksamhet, och den merkostnad som uppstår behöver hanteras, avslutar Håkan Hagberg.
Ann-Sofie Borglund
