Det är det Göteborgsbaserade bolaget Liquid Wind som står som projektutvecklare för de planerade elektrobränsleanläggningarna i Sundsvall och Umeå. För att tillverka e-metanolen används vätgas och biogen koldioxid. Vätgasen i dessa fabriker ska tillverkas av förnybar el och koldioxiden ska komma från närliggande kraftvärmeverk.
Slutprodukten – e-metanolen – kommer att säljas till sjöfarten, som står inför en stor omställning mot förnybara bränslen. Detta genom att de numera omfattas av EU:s utsläppshandel med koldioxid samtidigt som utsläppskraven skärpts.
Den anläggning som först skulle producera e-metanolen på den svenska marknaden var FlagshipOne i Örnsköldsvik, men där meddelade ägarna Ørsted i mitten av augusti att de lägger ner satsningen med omedelbar verkan på grund av marknadsläget. De hade då gjort klart markarbetena och allt för infrastrukturen.
– Det var naturligtvis synd att Ørsted valde att inte gå vidare med anläggningen, men det får inga konsekvenser för våra fortsatta planer i Sverige. Vi ser att det är en lämplig plats för elektrobränsle och vi jobbar vidare med projekten i Sundsvall och Umeå, där vi fortfarande är projektägare, säger Klaudija Cavala, kommunikationschef på Liquid Wind.
Stora mängder kyla krävs
Detta är även något som bekräftas av Sundsvall Energi och Umeå Energi, som är viktiga leverantörer av energi och koldioxid till dessa anläggningar. Gemensamt för e-metanolfabrikerna är att de är energikrävande och att de bland annat behöver stora mängder kyla. Merparten av kylningen behövs till elektrolysprocessen där vatten spjälkas till syre och vätgas.
– Delar av energin kan omvandlas till kemisk energi i vätgas och syrgas men resterande energi behöver kylas bort, säger Klaudija Cavala och fortsätter:
– Vi har fokus på att nyttja restvärmen och vill leverera en stor mängd fjärrvärme i den mån det finns ett behov. Det maximala kylbehovet för anläggningen uppkommer då ingen fjärrvärme kan levereras.
FlagshipTwo i Sundsvall är planerad att tas i drift 2027 om alla pusselbitar faller på plats. Den största osäkerheten är tillgången på el. Kylbehovet, på 150 MW, finns det däremot en lösning på.
– På Sundsvall Energi kommer vi att ta vara på stora delar av den industriella restvärmen och använda i vårt fjärrvärmesystem, men för att tillgodose kylbehovet ska vi också leverera frikyla från Bottenhavet utanför Korstaverket, säger Bjarne Öberg, produktionschef på Sundsvall Energi.
Vi utgår från ett stort flöde av havsvatten med en temperatur som normalt sett är lägre än 8 grader.
Utgår från havsvatten
Energibolaget kommer att bygga en ledning i havet på 150 meter och där ta vatten från 35 meters djup. Vattnet kommer att pumpas upp vid Sundsvalls hamn och ska gå till en värmeväxlare och sedan in i e-metanolfabriken.
– Vi utgår från ett stort flöde av havsvatten med en temperatur som normalt sett är lägre än 8 grader. Elektrometanolfabriken kommer att designas med en högre temperatur på ingående processkyla så vi har inga temperaturbegränsningar som vi ser det, säger Bjarne Öberg.
Sundsvall Energi har sedan några år tillbaka fjärrkyla i centrum, vilken kommer från en akvifer i Sundsvallsåsen. Det är dock inte aktuellt att använda kyla därifrån till FlagshipTwo, men man förbereder för att kunna binda samman systemen framöver.
– För att kunna bygga ut den centrala kylan ytterligare behöver vi bygga en produktionsanläggning, vilket vi söker tillstånd för nu. Om kylan på längre sikt ökar mycket i Sundsvall så har vi förberett för att kunna koppa ihop fjärrkylasystemet i centrum med frikylan i hamnen, säger Bjarne Öberg.
Sundsvall Energi bidrar även med flera andra viktiga delar till FlagshipTwo och fabriken kommer att få koldioxid från energibolagets avfallskraftvärmeverk Korstaverket. Tanken är att den även ska få koldioxid från ett nytt biokraftvärmeverk, som planeras i anslutning till Korstaverket. Sundsvall Energi kommer även att leverera ånga, renat vatten och tryckluft.
Vi tittar på att minska behovet av kylning genom nya lösningar och ta tillvara så mycket restvärme som möjligt i våra befintliga fjärrvärmesystem.
Tar tillvara restvärmen
FlagshipThree i Umeå har ett planerat kylbehov som liksom i Sundsvall är på 150 MW. Även här kommer e-metanolfabriken att använda koldioxid från ett kraftvärmeverk. Umeå Energis kraftvärmeverk Dåva ligger emellertid 1,5 mil från Umeälven och därför är frikyla inte aktuellt.
Umeå Energi utreder nu tillsammans Liquid Wind och andra aktörer de tekniska och ekonomiska förutsättningarna att använda värmeöverskottet, cirka 60 MW, till fjärrvärmenätet.
– Vi tittar på att minska behovet av kylning genom nya lösningar och ta tillvara så mycket restvärme som möjligt i våra befintliga fjärrvärmesystem och undersöker nya möjligheter till att ta tillvara lågvärdig restvärme på 55–60 grader, säger Mårten Henriksson, affärsutvecklare på Umeå Energi.
Resten behöver kylas bort på annat sätt och den kyllösning som Liquid Wind och Umeå Energi planerar för är att kyla via luft med radiatorer som kyler mot omgivande luft, placerade i närheten av anläggningen.
Målet är att FlagshipThree ska börja producera bränsle 2027 och då med en volym 100 000 ton per år, vilket är samma storlek som den i Sundsvall.
I slutet av augusti stod det klart att Liquid Wind har fått i uppdrag av Uniper att utveckla en e-metanolanläggning i Östersund enligt i liknande koncept som i Sundsvall och Umeå. Där finns det ännu inga uppgifter om hur stort kylbehovet kommer att bli.
Ann-Sofie Borglund
