Under många år var prisökningarna låga i fjärrvärmebranschen och förändringstakten inte särskilt hög. Men de senaste årens kraftiga prisökningar på biobränsle har ändrat förutsättningarna radikalt. Många fjärrvärmeföretag har tvingats höja priserna rejält för att få ihop ekonomin.
För att sänka kostnaderna och klara den hårdnande konkurrensen måste fjärrvärmebranschen bli mer modern, enligt Sigholms nya analys. De pekar på tre åtgärder:
– Prissättningen behöver bli mer dynamisk och anpassas efter marknadsförutsättningarna.
– Dataanvändningen behöver optimeras så att man använder mer realtidsdata och stoppar in fler parametrar i systemet.
– Tillgångsportföljen behöver diversifieras.
Inbyggda risker i prissättningen
Fjärrvärmepriset sätts vanligtvis ett år i taget med en fast och en rörlig del.
– Den här årsvisa prissättningen bygger in risker som företagen tar en premie för. Men man skulle behöva utveckla prismodeller där den faktiska produktionskostnaden signaleras till kunderna, så att det finns incitament för kunderna att minska förbrukningen, säger Lukas Wärend Ewerlöf, energistrateg på Sigholm.
– Är det en hög värmeslast och du använder spetslastpannor är det inte säkert att du får täckning för ditt pris. Det kan vara en förlustaffär. Prissättningen behöver bli mer transparent och kostnadsriktig. Då kan man dra nytta av kundernas förmågor på ett bättre sätt.
I analysen pekar man till exempel på att fastighetssektorn genom digital styrning skulle kunna höja rumstemperaturen marginellt när produktionskostnaden är låg för att den sedan ska kunna sjunka när produktionskostnaden är hög.
Men för att kunna stötta kunderna och ta optimala affärsbeslut krävs också en omfattande digitalisering, där man tar in fler parametrar och använder mer realtidsdata än idag.
– Kundernas medvetenhet om att agera efter prissignaler har ökat under de senaste åren.
Ett alternativ är att använda elpannor och värmepumpar i större utsträckning och jobba mer med elmarknadens prisvariationer.
Öka tillgångsportföljen
Den tredje punkten i Sigholms analys rör tillgångsportföljen, det vill säga vilka produktionskällor som man har tillgång till. Idag är många företag helt beroende av ett fåtal bränsletyper, framför allt biobränsle, och det skapar stora affärsrisker, menar Sigholm.
– Det är riskabelt att vara alltför beroende av bränslen som är alltmer konkurrensutsatta. Det är många sektorer och många länder som vill använda biomassan, och det är en begränsad resurs. Samtidigt kommer plastmängden i avfallet minska i takt med ökade koldioxidpriser och det är där som den största delen av värmen sitter, säger Lukas Wärend Ewerlöf.
Elnät och elhandel blir tvingade till utveckling av EU, fjärrvärmen behöver tvinga sig själv.
Därför behövs alternativa värmekällor.
– Ett alternativ är att använda elpannor och värmepumpar i större utsträckning och jobba mer med elmarknadens prisvariationer. Det är ju bättre för systemet om värmepumparna sitter i fjärrvärmenäten än hos kunderna, så att du inte behöver använda elnätet för uppvärmning. Även spillvärme från andra industrier kan vara ett bra alternativ.
Fjärrvärmen har en unik ställning i att omhänderta, överföra och lagra energi i stadens energisystem, där behoven att förflytta den ökar, skriver Sigholm i analysen där man avrundar med:
”Elnät och elhandel blir tvingade till utveckling av EU, fjärrvärmen behöver tvinga sig själv.”
Johan Wickström
