När bränsleanalytikern Mattias Bisaillon från analysföretaget Profu ska beskriva dagens bränslesituation börjar han med att gå tillbaka omkring fem år tillbaka i tiden – då det var köparens marknad.
– Vi hade haft varma vintrar och granbarkborren förstörde många träd. I början hade inte sågverk och massa- och pappersindustrier kapacitet att ta hand om de skadade träden. Det gjorde att en hel del gick till energi. Flera energibolag var också duktiga på att köpa upp detta material och att lagra det, säger Mattias Bisaillon.
Ukrainakriget ändrade marknaden
Därefter kom pandemin, vilket ledde till en ökad renoveringsvilja bland både företag och privatpersoner och därmed en starkt ökad efterfrågan på trävaror. 2021 blev ett rekordår för produktionen i sågverken i Sverige, vilket i sin tur gav mycket restprodukter till värmeverken.
– Så såg marknadsförutsättningar ut för biobränsle när Ryssland invaderade Ukraina i början 2022. Kriget förändrade marknaden väldigt tvärt. Det påverkar fortfarande utbudet som kommer från dessa länder och som är viktiga för biobränsletillförseln i Europa. Det driver också på efterfrågan till alternativ till naturgas, förklarar Mattias Bisaillon.
Det har gjort att efterfrågan på svenskt biobränsle ökat och tillsammans med att den svenska kronan försvagats i förhållande till euron har det gjort det mer attraktivt för utländska energibolag att konkurrera om svenskt biobränsle.
– Dessutom har många länder tidigare exporterat RT-flis till Sverige, men detta bränsle har blivit mer intressant i hemländerna för att kunna ersätta bland annat bristen på naturgas, vilket drivit upp på priset på RT-flis, säger Mattias Bisaillon.
– Skogsägarna vill ha bra betalt för sitt energisortiment och de är just nu i en betydligt bättre position än för några år sedan. Råvaran som skogen utgör – oavsett användningsområde – är helt klart mer eftertraktad.
Att bli mer självförsörjande i ett europeiskt perspektiv bedömer vi kommer bli ännu viktigare framöver.
Ökade krav på skogsindustrin
När han blickar framåt så ser han att konkurrensen om biobränsle kan komma att öka.
– Det är större osäkerheter än vanligt genom den geopolitiska osäkerheten. Europa har till stor del gjort sig beroende av energi från andra delar av världen, men med förändringarna i omvärlden ser Europa ett allt större strategiskt värde av egenproducerad energi och att ha egna bränslen, säger Mattias Bisaillon.
– Det gör att man värderar upp energitillgångarna inom Europa och därmed i Sverige. Att bli mer självförsörjande i ett europeiskt perspektiv bedömer vi kommer bli ännu viktigare framöver.
I det kortare perspektivet, 2–5 år, är det viktigt att se vad som händer med skogsindustrin för att se hur biobränsletillgången kommer att se ur framåt. Skogsindustrin påverkas av bland annat ökade krav på kolinbindning inom LULUCF (ramverk inom internationell klimatpolitik) och biodiversitet. Detta kan komma att leda till lägre avverkningsnivåer och därmed färre biprodukter.
Groten kan öka
Samtidigt finns det osäkerheter kring hur Sverige i praktiken kommer implementera olika mål och styrmedlen från EU, vilket i högsta grad kan påverka hur vi kommer att bruka vår skog. På uppsidan är att det kan tillkomma stora mängder grot, som man kan ta ut från svenska skogar.
Idag tas 10 TWh grot ur svenska skogar, men beräkningar visar på att det går att ta ut omkring dubbelt så mycket. Då krävs nya leveranskedjor för detta och det tar tid att bygga upp igen.
– Vi ser att det finns ett intresse hos både leverantörer och köpare av grot, men då behöver man få till fleråriga avtal där båda parter känner sig nöjda. Det finns en osäkerhet kring hur marknaden kommer att utvecklas, vilket försvårar möjligheterna att skriva affärsmässiga överenskommelser, menar Mattias Bisaillon och fortsätter:
– Här behöver man också ta med i beräkningen att om Sverige ska begränsa uttaget från skogen, så innebär det att potentialen att ta ut mer grot inte blir lika stor.
Den ekonomiska kalkylen har blivit allt tuffare för dessa bolag när biobränslepriserna gått upp.
Ökad konkurrens om bioråvaran
I det korta perspektivet är det el- och värmesektorerna som i första hand efterfrågar skogsråvaran, men Profus analyser visar att om några år kan efterfrågan komma att öka från bolag som vill producera biodrivmedel och biokol.
– Samtidigt ska man komma ihåg att den ekonomiska kalkylen blivit allt tuffare för dessa bolag när biobränslepriserna gått upp. Att det varit höga räntor i kombination med förändringar av styrmedel, till exempel den kraftigt sänkta reduktionsplikten, har bidragit till att det blivit svårare att räkna hem dessa investeringar, säger Mattias Bisaillon.
Dessutom har priset på biodrivmedel gått ner, vilket ytterligare försvårar för dessa investeringar, åtminstone i närtid.
Vad kan då energibolagen göra för att minska sitt beroende av biobränsle?
– De kan i högre utsträckning räkna på spillvärmesamarbeten och att koppla samman fjärrvärmesystem, där man kan dra nytta av olika produktionsparker, säger Mattias Bisaillon.
– Även framtida produktion av exempelvis biodrivmedel, biokol och vätgas kan generera restvärme som är intressant att tillvarata i fjärrvärmesystem. Här blir det centralt att sådana anläggningar etableras i anslutning till eller nära etablerade fjärrvärmenät.
Mer intressant med värmelager
Han pekar också på att energibolagen behöver titta på när de ska producera respektive konsumera el. Det kan göra att fler elpannor och värmepumpar kommer in i bolagens produktionsmix och utnyttjar el när priset är lågt och att de ytterligare optimerar hur de kör sitt kraftvärmeverk, så de fångar de höga elpriserna.
– Våra modelleringar visar att mängden elproduktion från kraftvärmeverk kan komma att gå ner, men energibolagen kan fortfarande producera när det är höga elpriser. Men minskad elproduktion minskar ju också energibolagets efterfrågan på biobränsle.
– Vi ser också att värmelager blir också alltmer intressant för att få ner de dyra topplasttimmarna, avslutar Mattias Bisaillon.
Ann-Sofie Borglund
