Här är veckans minisvep av nyhetsnotiser om händelser och nyheter som fallit under vår radar (men som vi kanske återkommer till senare).
1. Premiär för SL:s elektriska bärplansbåt i Stockholm
Under veckan var det premiär för världens snabbaste elektriska färja. På tisdagsmorgonen kl 07.15 avgick den första SL-turen från Tappström på Ekerö, vilken efter en dryg halvtimme anlände till Klara Mälarstrand, mitt i Stockholm, ett stenkast från Stadshuset.
Nu ska båten, döpt till Nova, köra mellan tisdag och lördag, ett par tre turer per dag, fram tills vintern. Därefter pausar man linjen till våren. Projektet är ett samarbete mellan SL, Trafikverket och det svenska företaget Candela, som utvecklat och byggt båten.
Nova, som går helt på förnybar el, tar 25 personer, har en räckvidd på cirka 40 sjömil och en toppfart på 27 knop. Fartyget drar cirka 80 procent mindre energi än konventionella fartyg tack vare sin bärplansteknik, som lyfter fartyget ovanför vattenytan.
– Vi gör det här för att visa vägen i den gröna omställningen till sjöss. Nu kan vi erbjuda resenärerna en unik Mälarresa som är tyst, snabb och miljövänlig – samtidigt som restiden till Ekerö kan halveras, säger Gustav Hemming, klimat- och infrastrukturregionråd, C.
2. Hydro får 2,9 miljarder i kompensation av Markbygden Ett
Den stora vindkraftsparken Markbygden Ett – som består av 179 vindkraftverk utanför Piteå – genomgår nu en omfattande rekonstruktion för att undvika konkurs. Problemen för företaget beror på ett avtal, från 2017, med den norska aluminiumproducenten Hydro. Här förband sig Markbygden Ett att sälja 1,65 TWh el per år till ett fast, och lågt, pris under perioden 2021–2039.
Men avtalet ledde till betydande förluster för Markbygden Ett, som till 75 procent ägs av det statsägda företaget China General Nuclear Power Group, CGN. Vindparken upphörde med sina leveranser till Hydro i februari 2023 och företaget inledde en företagsrekonstruktion i november 2023.
I veckan meddelade Hydro i ett pressmeddelande att man ingått en uppgörelse med Markbygden Ett. Enligt denna har Hydro rätt till en kompensation på upp till 248 miljoner euro, knappt 2,9 miljarder kronor, som en ersättning för den el som inte levererats enligt avtalet (hittills 2,5 TWh). Men det slutliga kompensationsbeloppets storlek beror på en eventuell framtida försäljning av parken och den värdefördelningsmekanism som parterna då kommer överens om.
3. Svk utlovar 1 500 MW till gröna satsningar i Sundsvall/Timrå
Kapacitetsfrågan har varit en tröskel för många industriprojekt i den gröna industriomställningens spår. Men under veckan har Svenska kraftnät i alla fall lämnat ett positivt förhandsbesked om utökad kapacitet till gröna industrietableringar i Sundsvall och Timrå. Det handlar bland annat om bioraffinaderi, grafitproduktion till batterier, produktion av konstgödsel och gröna fartygsbränslen.
I ett första skede ska kapaciteten öka från dagens 385 MW till 625 MW, och på längre sikt upp till totalt 1 500 MW. Redan från kommande årsskifte går det att öka uttaget med 240 MW, enligt Svk.
– För att klara en sådan kraftig ökning måste vi bygga nya ledningar, och det är ett arbete vi har dragit igång. Vi planerar nämligen att bygga två nya 400 kV-luftledningar mellan Sollefteå och Sundsvall. Målet är att vi ska kunna tillhandahålla de 1 500 MW till 2033, säger Daniel Gustafsson, avdelningschef för kraftsystem på Svenska kraftnät.
4. Ökade tullavgifter för kinesiska elbilar
Under torsdagen (den 31 oktober) införde EU sina omdiskuterade tullavgifter på kinesiska elbilar som EU beslutade om i början av oktober (där Sverige avstod från att rösta). Flera av de stora biltillverkarna försökte påverka EU att inte rösta igenom förslaget, till exempel Volvo Cars som har flera fabriker i Kina och som ägs av det kinesiska företaget Geely.
Enligt EU snedvrider de kinesiska elbilstillverkarna konkurrensen på marknaden eftersom att dessa får så stora statliga subventioner. De kinesiska elbilarna har ökat sin marknadsandel inom EU från 4 procent 2020 till runt en fjärdedel 2023.
Tullarna kommer som mest höjas med drygt 35 procentenheter för vissa bilmärken medan andra ges en lägre höjning – beroende på hur stora subventionerna till respektive biltillverkare är. De nya tullarna läggs ovanpå den vanliga bilimporttullen på 10 procent. Tullarna kommer att börja gälla i slutet av månaden och vara på plats i fem år.
5. Blykalla ska samarbeta med ABB om småskalig kärnkraft
Det svenska bolaget Blykalla, som utvecklar småskalig kärnkraft (SMR), har i veckan ingått ett samarbetsavtal med ABB. Industrijätten ska bidra med kompetens inom automation, elektrifiering, digitalisering och cybersäkerhet med koppling till Blykallas SMR-prototyp Sealer-E. Det är en elektriskt uppvärmd pilotanläggning (2,5 MW) som ska byggas vid OKG:s kärnkraftverk i Oskarshamn.
– Vi är glada att välkomna ABB som partner och dra nytta av deras djupa expertis i det här SMR-projektet, säger Blykallas vd Jacob Stedman i en presskommentar.
Veckans sammanställning:
242 frågor till Romina Pourmokhtari
Det är tufft att vara klimat- och miljöminister. Nu är det halvtid för regeringen och för Romina Pourmokhtari har det varit en intensiv period. I riksdagen har hon som klimat- och miljöminister fått totalt 242 skriftliga frågor, visar en sammanställning som tidningen Miljö och Utveckling gjort.
De vanligaste frågorna har handlat om Sveriges klimatmål och insatser för att uppnå dessa (35 gånger) samt om vindkraft och förnybar energi (14 gånger). Flest frågor har ställts av centerpartiets talesperson i klimat- och energifrågor Rickard Nordin som ställt totalt 25 frågor till klimat- och miljöministern.
Romina Pourmokhtari har också blivit KU-anmäld åtta gånger, oftast med koppling till klimatpolitiken, enligt tidningens sammanställning.
Johan Wickström
