Här är veckans minisvep av nyhetsnotiser om händelser och nyheter som fallit under vår radar (men som vi kanske återkommer till senare).
1. Extrema svängningar på elmarknaden
För en dryg vecka sedan skrev vi om att elpriserna i Sverige har blivit mer utjämnade genom den nya flödesbaserade modellen som införts på den nordiska elmarknaden. Men priserna under denna vecka tycks ha visat en motsatt trend med väldigt stora skillnader mellan prisområdena – och tidvis mycket höga elpriser i vissa elområden.
Under onsdagen (den 6 november) låg spotpriserna i elområde 2 på runt 5 öre/kWh mellan kl 17 och 18, medan elområde 4 i syd hade ett pris som var närmare 5 kr/kWh (100 gånger så högt). I Tyskland stack priset samtidigt upp till 8 kr/kWh under samma timme, vilket ledde till att en del oljepannor sattes igång på elmarknaden.
Christian Holtz, elmarknadsanalytiker på Merlin & Metis, menar att läget är ganska extremt, men han tror att vi kommer att få se mer av liknande situationer framöver i takt med att elsystemet blir mer väderberoende.
– Det som primärt driver på elprisutvecklingen är att vi har mycket höga elpriser i Tyskland till följd av väldigt låg sol- och vindkraftsproduktion. Priserna i södra Sverige (SE4) har hängt med de tyska priserna uppåt. Samtidigt är hydrologin stark i norra Sverige, och det blåser markant mer i norra Sverige än nere på kontinenten. Resultatet av detta är att vi får väldigt stora prisområdesskillnader i Sverige, säger Christian Holtz.
Han tror att vi kommer att få se mer av de stora svängningarna inom södra Sverige.
– Det gör det allt mer intressant för investeringar i flexibilitet, exempelvis energilager i södra Sverige. Många energilager har hittills primärt tjänat pengar på balanskraftsmarknaderna, men nu börjar det bli allt mer intressant med exempelvis handel på spotmarknaden för dessa.
2. Stort intresse för Effekthandel Väst
Under veckan har Effekthandel Väst dragit igång med sin fjärde säsong. Det är en lokal flexmarknad där Göteborg Energi Nät och Mölndal Energi Nät köper effekt från företag som tillfälligt drar ner sin elanvändning eller alternativt höjer sin elproduktion. Flexresurserna kommer bland annat från batterier, laddstolpar, värmepumpar och industrimaskiner.
– Intresset för att delta på marknaden är rekordstort. Vi har gått från ett 10-tal aktörer till nära 30 som vill vara med och erbjuda sin flexibilitet på marknaden i år. Det känns väldigt roligt att många vill vara med, säger Therese Caesar, på Göteborg Energi Nät.
Många av de nya deltagarna finns i Mölndal, bland annat många företag som har laddinfrastruktur. Förra säsongen togs den nya tjänsten Max Usage fram för att passa just elbilsladdning. Genom att tillfälligt sänka laddningseffekten på morgonen och eftermiddagen när effekttopparna infaller kan elbilsladdning bidra till att avlasta elnätet.
─ Vi har hittat en modell som fungerar väldigt bra, både för laddpunktsägarna och för oss som elnätsägare, säger Fredrik Lundmark, vd Mölndal Energi Nät.
3. Myndigheter oroade över regeringens vindkraftsbeslut
Regeringens avslag på de 13 stora havsvindprojekten i Östersjön som meddelades under en presskonferens på måndagen har lett till många reaktioner i energibranschen.
Nu har även landets två tunga myndigheter inom energisfären – Svenska kraftnät och Energimyndigheten – gett sin syn på frågan. Genom beslutet försvann drygt 140 TWh potentiell elproduktion på ett bräde och det kommer få konsekvenser, menar Svk
– Det hade varit mycket välbehövlig ny el främst i södra Sverige. Nu kommer vi att behöva accelerera landbaserad vindkraft väldigt mycket, säger Daniel Gustafsson, avdelningschef Kraftsystem på Svenska kraftnät till nyhetsbyrån TT.
I Energimyndighetens långtidsscenarier har man räknat med att den havsbaserade vindkraften ska stå för cirka 50 TWh på sikt, ungefär en tredjedel av den tillkommande produktionen.
– Det är mycket potential som försvinner. Det kan man säga, och det är klart att det får en långsiktig påverkan, säger Martin Johansson, chef på enheten prognos och scenarier på Energimyndigheten till TT.
Även Energiföretagen är bekymrade över beslutet
– Energiföretagen ser behov av att hitta vägar framåt där intressen för både försvaret och energiförsörjningen går att förena. Vår bedömning är att Sverige inte kan möta det ökande elbehovet på kort- och medellång sikt utan att utnyttja potentialen hos den havsbaserade vindkraften, det är därför viktigt att vi samverkar för att hitta nya vägar framåt, säger Åsa Pettersson vd på Energiföretagen i ett pressmeddelande.
4. Det nya kabeltornet i Karlskrona blir näst högst i Norden
Utbyggnaden av elnäten pågår i hela världen i takt med den snabba elektrifieringen. Ett företag som känner av detta är kabeltillverkaren NKT i Karlskona. Under veckan nådde företagets nya kabeltorn sin maxhöjd på 200 meter – och är därmed det nästa högsta tornet i Norden (bara Karlatornet i Göteborg är högre).
Nu återstår de invändiga installationerna innan tornet kan sättas i drift. I tornet kommer man att kunna producera kraftkablar med en spänning på upp till 640 kV. Bygget av tornet är en del av NKT:s omfattande investeringsplan, som även inkluderar ett nytt kabelläggningsfartyg. Och satsningen leder till jobb: fram till 2027 planerar NKT att rekrytera cirka 500 nya medarbetare i Karlskrona.
– NKT är inte bara en stor arbetsgivare i Karlskrona utan också en nyckelaktör i den globala energiomställningen. Genom våra investeringar bidrar vi till att bygga ett hållbart och robust elnät för både Sverige och Europa, säger Darren Fennell. Executive Vice President och på NKT, i ett pressmeddelande.
5. Forskare testar ny teknik för att göra vätgas av växtrester
Vätgasen kommer att bli en viktig komponent i energiomställningen för att fasa ut fossila bränslen i industriella processer. De flesta nya vätgasprojekt baseras på elektrolys av vatten med förnybar el. Men på Lunds universitet testar forskarna en ny metod att göra vätgas – med hjälp av rester från skogs- och jordbruk.
Genom att värma upp kvistar och andra slydelar i en sluten miljö med syreunderskott omvandlas biomassan till pyrolysolja och pyrolysgas. I nästa steg förbränns pyrolysgasen och man låter pyrolysoljan reagera med den koldioxid som bildas. Resultatet blir framför allt vätgas, men i processen skapas också biokol som kan användas som näringstillskott i odlingsjord.
– Vi hoppas att tekniken kan bli ett alternativ till vätgastillverkning med mindre energiförluster än elektrolys, säger Christian Brackmann, lektor i Förbränningsfysik vid Lunds tekniska högskola.
– Stegen har tidigare funnits var för sig, men det nya är att kombinera dem till en sammanhållen process och dessutom göra den flexibel så att den kan anpassas utifrån de förutsättningar som finns på platsen.
VECKANS CITAT:
”Energipolitiskt och näringspolitiskt innebär beslutet närmast en katastrof, tangerande till självskadebeteende.”
Den moderate, före detta försvarsministern Mikael Odenberg är djupt besviken på regeringens avslag av 13 vindparker i Östersjön som han menar ”lägger en död hand över en hel bransch”, skriver han i en debattartikel på Second Opinion.
Odenberg menar att krocken mellan försvars- och energiintressen är ”hanterbar” och att Försvarsmakten behöver bli mer proaktiv istället för reaktiv.
Johan Wickström
