Här är veckans minisvep av nyhetsnotiser om händelser och nyheter som fallit under vår radar (men som vi kanske återkommer till senare).
1. COP29 – Sverige ger 8 miljarder kronor till grön klimatfond
Under måndagen (den 11 nov) startade FN:s årliga klimatmöte, COP29, i Baku i Azerbajdzjan. Runt 30 000 personer väntas komma till mötet, som framför allt ska fokusera på det nya globala målet för finansiering av klimatåtgärder och handeln med utsläppsrätter.
I samband med att mötet öppnades meddelade den svenska regeringen att de ger ett bidrag om 8 miljarder kronor till FN:s gröna klimatfond (GCF), där låg- och medelinkomstländer kan få stöd med att genomföra klimatinvesteringar och anpassningsåtgärder mot klimatförändringar.
– Sveriges bidrag till GCF gör oss till största givare per capita bland de stora bidragsgivarna. Vi vill att fonden ska prioritera innovation, grön omställning genom investeringar i fossilfri energi, energieffektivisering och klimatsmart infrastruktur, säger bistånds- och utrikeshandelsminister Benjamin Dousa i ett pressmeddelande.
Senare under veckan meddelade regeringen att man även ger 200 miljoner kronor till den nya klimatfond som riktar sig till särskilt sårbara länder.
Läs mer om vad som händer på mötet på COP29:s webbplats.
2. Nytt regelverk för vätgasen på gång
Vätgasens roll i det svenska energilandskapet kommer öka, men hur ska regelverken vara utformade och hur ska EU:s gasmarknadsdirektiv utformas i Sverige? Det sitter Energimarknadsinspektionen (Ei) och analyserar i ett regeringsuppdrag som pågått i ett drygt år.
Under veckan gav Ei lite information om hur arbetet fortskrider, bland annat om tillståndsarbetet. Idag hanteras tillstånd för vätgasledningar enligt lagen om vissa rörledningar från 1978, medan tillstånd för naturgasledningar hanteras i naturgaslagen från 2005.
–Vår inriktning är att tillståndsprövningen för båda energislagen ska hanteras på ett likartat sätt, säger Claes Vendel Nylander, jurist på Ei i ett pressmeddelande.
Andra frågor som är aktuella är certifieringen av vätgasföretag liksom hur åtskillnadsregler för vätgasverksamhet bör vara utformade så att överföring och distribution hålls isär från produktion och handel. Ei kommer också att föreslå en rad nya kund- och konsumentbestämmelser som följer av gasmarknadsdirektivet och som kommer att likna den för el.
Ei ska lämna sin rapport med förslag till regeringen senast den 27 juni 2025.
3. Industrins elbehov blir lägre än tidigare prognoser
Under de senaste halvåret har ett antal större gröna industrisatsningar lagts ner eller skjutits upp. Det handlar till exempel om ett par elektrobränsleprojekt, bland annat Ørsteds satsning Flagship One i Örnsköldsvik. Dessutom har LKAB flyttat fram sin satsning på grön järnsvamp.
Nu har samarbetsorganisationen SKGS (där alla stora basindustrier ingår) uppdaterat sin prognos fram till 2035 och justerat ned siffrorna ett snäpp. Jämfört med prognosen i våras blir elbehovet till 2030 och 2035 13 respektive 17 TWh lägre.
Trots detta kommer industrins elbehov ändå fördubblas redan till 2030 – från 45 TWh till 99 TWh.
– Att projekt senareläggs och att ekonomiska problem tillstöter är en del av omställningen. Att elbehovet ökar i lägre takt ger bättre möjligheter att bygga ikapp och stärka elsystemet, säger Johan Bruce, verksamhetsansvarig på SKGS.
4. Hur ska energisektorn använda AI?
Artificiell intelligens är en revolutionerande teknik, men hur ska energisektorn göra för att bäst kunna ta tillvara dess möjligheter? Det var temat för tvådagarskonferensen AI4 Energy som gick av stapeln i Stockholm under veckan.
Här fick publiken ta del av föredrag, panelsamtal, mingel och idépitcher om aktuella trender inom AI. Konferensen arrangerades av Energiforsk i samarbete med företaget Power Circle samt AI Sweden.
– Artificiell intelligens är väldigt ojämnt spridd i det svenska näringslivet idag, och tyvärr ligger energisektorn inte särskilt bra till. Vår sektor är till sin natur rätt konservativ och försiktig, sade Magnus Wråke, vd för Energiforsk, i sitt introduktionstal.
– Det oroliga omvärldsläget innebär att vi kommer behöva sätta ännu mer tilltro till nya tekniska lösningar för att vi ska kunna uppnå våra mål. Vi behöver bli mer teknikoptimistiska helt enkelt.
Sandra Barouta Elvin, nationell säkerhetschef på Microsoft, höll ett föredrag om hur cybersäkerhet kommer se ut i en värld präglad av AI.
– Tyvärr ser vi att både kriminella och fientligt sinnade främmande makter redan börjat integrera AI i sina cyberangrepp. Både som produktivitetshöjande verktyg och som ytterligare en attackvektor genom vilken man kan ta sig in i organisationers it-system eller komma åt känslig data, sade Sandra Barouta Elvin.
5. Regeringen vill förlänga effektreserven
Sedan början av 2000-talet har Sverige en effektreserv när kapaciteten i elsystemet inte räcker till. Det var redan från början tänkt som en tillfällig åtgärd, men effektreserven har förlängts vid tre tillfällen, senast 2016.
Idag är det Karlshamnsverket (660 MW) som står för effektreserven, och detta gamla oljeeldade kraftverk har använts en hel del de senaste åren. Men den 15 mars 2025 slutar avtalet med kraftverkets ägare Uniper att gälla
Men i veckan skickade regeringen ut en proposition där man föreslår att effektreserven ska vara kvar även efter detta datum. Anledningen är att den svenska effektbalansen väntas försvagas något på några års sikt.
Den som vill veta mer om Karlshamnsverket kan läsa vårt reportage från 2023 om detta elsystemets sista livlina.
VECKANS INVIGNING:
Under veckan invigde Ebba Busch Hitachi Energys nya fabrik i Smedjebacken. Utbyggnaden omfattar en ny 3 300 kvadratmeter stor fabrik som kommer att öka produktionen av avancerade kraftelektronikventiler för användning i företagets HVDC-produkter – en teknik som i år för övrigt firar 70 år. Hitachi Energy planerar att rekrytera ytterligare 2 000 medarbetare fram till 2027 för att bidra till den gröna omställningen.
Johan Wickström
