Här är veckans minisvep av nyhetsnotiser om händelser och nyheter som fallit under vår radar (men som vi kanske återkommer till senare).
1. Göteborg Energi varnar för effektbrist
Elektrifieringen i Göteborg pågår i full fart, främst drivet av industrins omställning. I en ny elektrifieringsrapport ger Göteborg Energi sin bild av läget i en pedagogisk genomgång. Här framgår att elbehovet kommer öka från dagens 800 MW till cirka 1 400 MW inom tio till tolv år.
Det är en nedjustering med ett par hundra MW sedan tidigare prognoser på grund av konjunkturläget och färre ”luftbokningar” i nätet – men Göteborg Energi varnar ändå för effektbrist redan om två år.
– I nuläget råder det stor brist på lokal och regional elproduktion. Samtidigt kommer utbyggnaden av kapaciteten i det nationella elnätet inte att vara slutförd förrän tidigast 2035. Det är en ohållbar ekvation som riskerar att leda till effektbrist i Göteborg inom bara två år, säger Lars Edström, vd för Göteborg Energi Nät.
För att råda bot på situationen har Göteborg Energi bland annat satt igång Effekthandel Väst, infört villkorade avtal för nya elnätsanslutningar samt effekttariffer. Men detta räcker inte. Därför kommer Göteborg Energi investera 1,5-2 miljarder i lokal elproduktion, med fokus på att vidareutveckla sin produktion av kraftvärme och gaskraft.
Företaget utreder också tillsammans med Eolus möjligheten att ansluta den planerade vindparken Västvind (ca 1 000 MW) direkt till det lokala elnätet i Göteborg.
2. Agrivoltaisk solpark ersatte energiskog
Antalet solparker blir bara fler runt om i landet. Under veckan invigdes ytterligare en solpark (5,7 MW), denna gång i Govlösa utanför Mjölby. Det är EnergiEngagemang som byggt parken på uppdrag av Tekniska verken. I parken, som varit i drift sedan juni, har fåren varit ute och betat fram till oktober, vilket gör det till en agrivoltaisk park.
Marken användes tidigare för energiskog, men den har visat sig vara svår att bruka. För att förvandla området behövde 1 400 poppelstubbar tas bort, vilka återvanns som biobränsle. Nu har man istället sått in en vall- och ängsfröblandning för att gynna den biologiska mångfalden.
Sedan solparken togs i drift har den producerat cirka 2 GWh el och under november har den dagliga produktionen legat på cirka 3 MWh.
– Det är fantastiskt att se hur mycket energi som genereras, även under årets kallare månader. Dessutom när elpriserna är som högst, säger Johan Sääf, projektutvecklare på Tekniska verken.
3. AI-kommissionen: Elen är helt central för AI:s utveckling
Under veckan lämnade AI-kommissionen in sin slutrapport till regeringen – ett drygt halvår före utsatt tid. Anledningen är att regeringen därmed ska kunna sätta igång så snabbt som möjligt med de 75 åtgärder som föreslås i rapporten.
En av de grundläggande slutsatserna är att Sverige halkar efter i AI-racet och saknar en politisk strategi kring AI. Därför behövs en ”task force” direkt under statsministern för att komma igång med nödvändiga åtgärder som ett kunskapslyft för alla, en gemensam AI-infrastruktur för offentliga sektorn och subventionerad datakraft till näringslivet för att underlätta innovation.
Men en förutsättning för all AI-utveckling är tillgången till el, för AI kommer driva upp elanvändningen en hel del – även om energianvändningen också kommer effektiviseras med hjälp av smarta AI-lösningar.
Sveriges fossilfria elproduktion är en stor konkurrensfördel i detta sammanhang, enligt AI-kommissionen. Den gör att Sverige och Norden är fortsatt attraktiva för de datacenter som behövs för AI-utvecklingen.
I sina konkluderande förslag till regeringen slår kommissionen fast att en eventuell elbrist kan ge ”betydande” konsekvenser för AI-utvecklingen och att Sverige därför måste hålla fast vid planeringsmålet om en dubblerad elanvändning till 2045. Kommissionen vill även att regeringen måste vara beredd att justera ”sina insatser och åtgärder för elproduktionen med kort varsel”.
Läs hela rapporten här.
4. Stockholms Hamnar bygger mikronät
I Kapellskär i Stockholms skärgård har Stockholms Hamnar under veckan satt igång ett nytt projekt där man ska kombinera landelnätsanslutning (onshore power supply, OPS) och mikronätsteknik. Projektet leds av Högskolan i Skövde i samarbete med Stella Futura och Ilmatar och som finansieras av Vinnova.
Landelanslutning gör det möjligt för fartyg att ansluta till hamnens elnät när det ligger vid kaj, vilket gör att hjälpmotorer kan stängas av. Detta minskar utsläpp, ljudnivåer och bränsleförbrukning i hamnmiljön.
I projektet ska man utveckla en omfattande mikronätslösning som kombinerar solcellsanläggningar, batterilagringssystem och ett avancerat energihanteringssystem (EMS).
– Vi arbetar strategiskt med att uppfylla EU:s regelverk som kräver landelanslutning för fartyg senast 2030. Det ställer höga krav på elnätet. Genom att integrera mikronät med OPS skapar vi en robust och hållbar lösning som minskar hamnens miljöpåverkan och som även stärker vår konkurrenskraft, säger Staffan Forsell, chef strategi och utveckling på Stockholms Hamnar.
5. Innovativa spänningssökare vann pris
Under helgen var det dags för årets Spänningssökarfinal – Kraftringens tävling där skolklasser från stora delar av Skåne tävlat om hur man ska lösa en aktuell energifråga.
Årets vinnarbidrag – från klass 9F från Tolvåkerskolan i Löddeköpinge – var onekligen innovativt: bidraget Power Floor består av golvplattor, tillverkade i återvunnen plast, som återvinner rörelseenergin från dem som går och springer på det. Piezoelektriska kristaller utsätts för tryck och när materialet deformeras skapas elektricitet.
”Det här är ett strålande bidrag som verkligen får marken att skälva av energi – bokstavligt talat! När marken trycks ned av elever i rörelse skapas spänning, och ni ser till att den lagrade energin går till att värma lokaler och lysa upp skolan”, skriver juryn i sin motivering.
Intresset för Spänningssökarna har ökat år för år – och Kraftringens vd Sezgin Kadir var väldigt nöjd efter prisgalan:
– Man blir så stolt över alla dessa unga människor som är så duktiga. Vi skapade Spänningssökarna för att vi vill bidra till samhällets utveckling. Vi vill hjälpa till med att få ungdomarna intresserade av naturvetenskap och hållbar utveckling och visa att energibranschen har många spännande möjligheter för dem när de blir äldre, säger Sezgin Kadir.
Veckans rapport
IEA: Så kan Sverige ligga i framkant
I veckan släppte IEA (International Energy Agency) en översyn av Sveriges energisystem. Här slår man fast att Sverige är ett land som kan fortsätta ligga i framkant i energi- och klimatomställningen, men att det då krävs en del åtgärder.
IEA ger tio rekommendationer, som bland annat: låt inte kärnkraftsmålen hindra vindkraftens tillväxt, snabba på tillståndsprocesserna för ny elproduktion, inför fler incitament för att snabba på elektrifieringen i transportsektorn, satsa mer på energieffektivisering och ta fram en tydlig vätgasstrategi.
Det här är 68 faktatäta sidor att ta sig igenom – rekommenderad läsning för den som vill få en internationell blick på det svenska energisystemet.
Ja, det var allt för denna vecka. Trevlig helg!
Johan Wickström
