Trots det stora behovet av ny elproduktion avslår regeringen nu ansökningar från 13 vindkraftsparker. Parkerna som fått avslag var tänkta att byggas från Åland i norr längs östkusten och ner till Öresund i söder med en total effekt på cirka 30 GW om samtliga skulle byggas, motsvarande 140 TWh i årlig elproduktion (ungefär som Sveriges samlade elproduktion idag).
Bland de bolag som drabbas av dagens beslut finns bland andra OX2 som står bakom fyra av parkerna samt Eolus Vind, Statkraft och Freja Offshore med två parker vardera (se ruta).
– Regeringen gör bedömningen att parkerna i Östersjön skulle leda till oacceptabla konsekvenser för Sveriges militära försvar i detta område, sa försvarsminister Pål Jonson (M) på en pressträff idag (4 nov). Där deltog även klimatminister Romina Pourmokhtari (L) och energi- och näringsminister Ebba Busch (KD).
– I det allvarliga säkerhetspolitiska läget som Sverige befinner sig i måste försvarsintresset väga extra tungt. Närheten till det hårt militariserade Kalingradområdet har varit central i den bedömningen. Vi väger också in att Sverige har ett speciellt ansvar för Östersjön och där vi har unika förmågor som är viktiga för hela Nato-alliansen, säger Pål Jonson.
Påverkar Försvarsmaktens sensorer
De stora försvarsproblemen med vindkraftsparker till havs är att de påverkar både passiva sensorer och undervattensensorer. Enligt Pål Jonsson finns det idag inte tekniska lösningar som kan kompensera dessa problem.
– Vi ser att vindkraftverken kan försämra möjligheterna 
att bedriva signalspaning som är viktig för att Sverige ska veta vilka hot vi utsätts för, men det kan även försvåra möjligheterna att upptäcka u-båtar, säger Pål Jonson.
Ytterligare ett problem är att vindkraftverken kan störa ut Försvarsmaktens radiokommunikation, särskilt radiospaning som kan innebära att tiden för att upptäcka inkommande kryssningsrobotar kan halveras. Denna förvarningstid kan ofta vara avgörande för att människor ska hinna ta skydd eller för att Försvarsmakten ska skjuta ner en kryssningsrobot och ballistiska missiler.
Besvikelse hos branschorganisationen
På Svensk vindenergi är man förvånande och besvikna över beslutet, som väcker frågor om klimatomställningen och som man menar kan innebära konsekvenser för elektrifieringen och möjligheterna att nå både de nationella energi- och klimatmålen.
I ett pressmeddelanden skriver Svensk vindenergi att man hittills haft en god dialog med Försvarsmakten och att det finns lösningar på försvarsutmaningarna:
”Det är problematiskt att regeringen kategoriskt stänger ett helt område för potentiell elproduktion utan att ha gjort en samlad bedömning genom att – på riktigt – gå till botten med de möjligheter som vindkraftsutbyggnaden till havs innebär. Det pågår flera projekt inom Nato för att omhänderta de problem som regeringen och försvaret lyfter.”
Tillstånd till Poseidon
Under presskonferensen meddelade regeringen också att de ger tillstånd till Vattenfalls planerade vindkraftspark Poseidon, som ska ligga i södra Skagerack utanför Stenungsunds kust. Det handlar om en park med högst 81 verk med en maximal höjd på 340 meter över havet, som ska bidra med 5,5 TWh inom elprisområde 3.
– Vindkraftsverken ska uppföras på flytande fundament, vilket de blir först med i Sverige. Det öppnar för att fler vindkraftsparker kan byggas på djupare hav än vad som tidigare varit möjligt. Det leder också till att mindre påverkan på naturen än vad bottenfasta anläggningar gör, säger Romina Pourmokhtari.
Poseidon ska byggas av Kontiki Vind och de räknar med en trolig byggstart 2029 och att vindkraftsparken ska stå klar 2031.
”Tiden har sprungit ifrån det svenska systemet”
Nu kommer regeringen tillsammans med länsstyrelserna att fortsätta med beredningen av tio vindkraftsprojekt som är inlämnade för tillstånd. Dessa projekt är i olika faser i beredningen. Sedan tidigare har regeringen sagt ja till två parker och gett avslag till en.
Sättet som Sverige tillämpar vid utbyggnad av havsbaserad vindkraft är annorlunda jämfört med de flesta andra länder i Europa. I Sverige är det upp till vindkraftsbolagen att bedöma var det är bäst att satsa på vindkraftparker, medan i det i många andra länder är staten som pekar ut vilka området där vindkraftsbolag får bygga ut vindkraften.
Då är det vanligt att dessa områden auktioneras ut till den aktör som kan bygga till lägsta pris. Ibland innehåller auktionerna även andra kvalificeringskriterier. Med tanke på dagens besked från regeringen aktualiseras frågan om det svenska tillvägagångssättet.
– När vi tillträdde som regering såg vi att tiden hade sprungit ifrån det svenska systemet som vi har för prövning av havsbaserad vindkraft. Det är oförutsägbar och innebär stora kostnader för de som ska bygga ut. Och det är en alldeles för lång väntan på tillstånd, vilket har skapat en konkurrensnackdel gentemot andra länder, säger Romina Pourmokhtari.
Ny utredning om havsvindkraft
Regeringen tillsatte därför en utredning i maj 2023 som ska ge förslag på hur tillståndsprocesserna för havsbaserad vind kan effektiviseras. Utredningen ska också bedöma och ta ställning till om Sverige bör övergå till ett anvisningssystem likt många andra länder i Europa.
– Det bör vara tydligt var havsbaserad vindkraft är möjlig och önskvärd utifrån de samlade intressena i havet. Utredaren ska redovisa sitt uppdrag i december i år och jag ser mycket fram emot att ta del av dessa förslag, så att vi äntligen kan skapa förutsättningar för utbyggnaden av havsbaserad vindkraft i Sverige, säger Romina Pourmokhtari.
Ann-Sofie Borglund
