Under onsdagsmorgonen (6 nov) stod det klart att Donald Trump återfår presidentposten i januari 2025. Båda kamrarna i kongressen blir också republikanska, vilket gör hans styrkeposition än större.
– För energi- och klimatfrågorna är detta ett stort bakslag, men samtidigt ett väntat bakslag som nog många länder har haft som ett troligt scenario, till exempel inom EU. Många företag har nog också varit förberedda på denna utgång, säger Mattias Goldmann, vd för 2030-sekretariatet.
Ingen antiklimatkampanj
Till skillnad från valet 2016, då Trump vann, har energi- och klimatfrågorna lyst med sin frånvaro i år, från båda kandidaterna. Under 2016 års valkampanjer drev ju Trump bland annat på med förslag för att stärka landets kolindustri. Men kolet är dött i dagens debatt och merparten av landets kolkraftverk har lagts ned de senaste tio åren, genom marknadsutvecklingen.
Däremot är olje- och gasfrågorna centrala, vilket bland annat manifesterats i ett av Trumps citat: ”We will drill, baby, drill”.
– Men olje- och gasindustrin gynnas mindre än man först tror. Under Joe Bidens tid i makten har han gett rekordmånga tillstånd för olje- och gasutvinning. Kamala Harris var emot fracking från början, men i den frågan har hon vänt under det senaste året. Så den politiska skillnaden är kanske inte så stor.
Klimatarbetet har konsoliderats på ett helt annat sätt jämfört med 2016. Då var oron stor att många länder skulle följa efter USA.
Backar ut ur Parisavtalet
När det gäller klimatpolitiken förväntar sig Mattias Goldmann att Trump återigen backar ut från FN:s klimatavtal som förra gången han fick makten.
– Jag tror att han tar ut USA ur klimatsamarbetet, men det tål Parisavtalet. Klimatarbetet har konsoliderats på ett helt annat sätt jämfört med 2016. Då var oron stor att många länder skulle följa efter USA, men jag tror inte att det kommer ske denna gång, säger Mattias Goldmann.
Han tror inte heller att det kommer påverka det globala klimatarbetet i så stor utsträckning.
– En aktör som Trump, som motsätter sig det mesta, vill man nog helst slippa ändå på klimatmötena. Parisavtalet kräver att man som land vill leverera enligt sina mål. Det finns ingen klimatpolis som kan sätta dit dig. Samtidigt driver många delstater på med sin egen omställning, som till exempel Kalifornien.
En annan omdiskuterad fråga rör Bidens jättelika klimatsatsning IRA (Inflation Reduction Act), där USA ska satsa närmare 4 000 miljarder kronor för att stötta nationella satsningar på förnybar energi och elektrifiering.
– Trump vill skrota detta. Allt som förknippas med Biden är ett rött skynke för honom. Men jag tror att det mesta kommer fortsätta ändå, men under annat namn, säger Mattias Goldmann.
– Mycket av pengarna är redan intecknade och kommer inte rullas tillbaka så mycket. Han kan berätta att man rivit upp utan att egentligen göra det.
Alliansen med Musk
Under valkampanjen har Trump också allierat sig med Elon Musk, Teslas grundare som blivit mångmiljardär bland annat genom sina satsningar i förnybar energi.
– Trump har ju tidigare kallat elbilar för djävulens påfund – men nu har han positionerat sig på ett annat sätt när det gäller elbilar, solel och energilager. Och dessa industrier är lönsamma och omfamnas även av republikaner i många delstater.
Hur påverkar valutgången den svenska energisektorn?
– Det är viktigt nu vad energiföretagen och näringslivet väljer för linje – om man går på Trumps linje eller väljer att satsa på omställningen. När en stor nation backar ut så lämnar detta ett vakuum för mindre länder. Utrymmet för nya affärer kan faktiskt öka för oss i Sverige, säger Mattias Goldmann.
Johan Wickström
