Runt 175 personer hade samlats på Kulturhuset i Stockholm under onsdagskvällen för att se vem som skulle bli årets kraftkvinna, den tionde i ordningen. Av de 144 nominerade hade 74 tagits ut i en första runda och sedan var det bara tre kvinnor kvar i slutomgången.
– Det har varit fantastiskt tufft. Den stora utmaningen är att det finns så många fantastiska kraftkvinnor, sa jurymedlemmen och elkraftsprofessorn Lina Bertling Tjernberg, som själv vann priset 2021, innan hon tillkännagav årets kraftkvinna: Ulrika Tornerefelt, grundare och vd för Stella Futura som säljer förnybara energisystem med fokus på batterilagring.
Ulrika Tornerefelt grundade företaget 2018 med en vision om att stärka elektrifieringen i västra Afrika med hjälp av nya finansieringsmodeller. Sedan dess har bolagets affärer breddats till fler sektorer – och företagets omsättning har vuxit från 4,5 miljoner konor 2020 till 266 miljoner kronor 2023.
Visionärt ledarskap
I juryns motivering lyfter man bland annat fram hur Ulrika Tornerefelt byggt organisationer som är ”dynamiska, inkluderande och produktiva”. Man lyfter också fram hennes ”visionära ledarskap och engagemang för hållbarhet och jämställdhet”.
– Jag är överväldigad, ödmjuk och väldigt glad, sa en rörd Ulrika Tornerefelt när hon tog emot priset.
– Jämställdheten är oerhört viktig för mig. Och jag är uppvuxen i ett land där vi har möjlighet att förändra. För att energibranschen ska klara omställningen mot hållbarhet och digitalisering behövs bredare kompetens och fler perspektiv. Vi behöver skapa tydliga karriärvägar och bredda och diversifiera rekryteringen.
I juryns motivering lyfter man bland annat fram hur Stella Futuras program Woman on the Roofs ökat kvinnors deltagande i solcellsinstallationer i Afrika. Genom detta har 70 kvinnor fått gratis utbildning och certifierats som solcellsinstallatörer med kompetens att drifta och underhålla anläggningarna.
– De kvinnorna hade inte möjligheten att studera från början, men nu kommer de kunna hantera solcellsanläggningar under resten av sin livstid, säger Ulrika Tornerefelt.
Våra undersökningar visar att många olika perspektiv i en arbetsgrupp eller organisation ger en mångdubbelt högre innovationstakt.
Viktigt med representativitet
Under kvällen bjöds det i vanlig ordning på intressanta föredrag och intervjuer.
Bland dem Suzan Hourieh Lindberg från företaget Perspetivo som pratade under rubriken ”Datadrivna insikter om osynliga strukturer”.
Hon började med att konstatera att Sverige, och världen, är inne i en snabb demografisk förändring. Idag har 26 procent av den svenska befolkningen utländsk bakgrund jämfört med 7 procent 1970. Och 39 procent av de yngre (under 18 år) har minst en utrikesfödd förälder.
– Den här utvecklingen gör att det är extra viktigt med representativitet i alla sammanhang. Generellt har företag svårt att fånga upp personer med utländsk bakgrund, säger Suzan Hourieh Lindberg.
– Våra undersökningar visar att många olika perspektiv i en arbetsgrupp eller organisation ger en mångdubbelt högre innovationstakt. Men för att lyckas med det krävs också ett inkluderande ledarskap så att alla kan komma till tals.
Osynligt arbete
Jämlikhetskonsulten Alva Karlsson från Make Equal pratade om det osynliga arbetet på arbetsplatsen – det som inte syns, men som behövs för att göra en arbetsplats trivsam: som att fråga om kollegers mående, skriva protokoll, köpa fika med mera.
– På jobbet lägger kvinnor 200 timmar mer på osynligt arbete än sina manliga kolleger. Det är en månad på osynligt arbete som inte gynnar karriären. Det handlar inte om enskilda individer, utan om ett mönster i samhället som finns utan att vi tänker på det, säger Alva Karlsson.
Chefer är 50 procent mer benägna att fråga kvinnor om den här typen av arbetsuppgifter och kvinnor är 50 procent mer benägna att svara ja, enligt Make Equals undersökningar.
– Se till att synliggöra problemet och börja prata om det – det är första steget till förändring, säger Alva Karlsson.
Sammanfattning av året som gått
Kraftkvinnornas ordförande Karin Jönsson, ansvarig för Public Affairs på Statkraft Sverige, gick igenom året som gått och berättade om hur Kraftkvinnorna på olika sätt granskat jämställdheten i branschen och ökat synligheten för kvinnor. Bland annat släppte de en rapport i januari som visade att jämställdheten i den svenska energibranschen tyvärr stått stilla och i vissa fall gått bakåt.
Det typiska svenska energibolaget är fortfarande ett bolag med 75 procent män som medarbetare, en vd som heter Anders och en styrelseordförande som heter Johan. Den positiva nyheten var att det för första gången fanns en kategori bolag som uppnått jämställda styrelser – nämligen de statligt ägda energibolagen.
– Rapporten blev uppmärksammad i medierna och startade en förnyad diskussion i branschen om vad vi behöver göra framåt för att åstadkomma resultat. Vi hoppas inspirera fler att arbeta målinriktat med jämställdhetsfrågorna genom att lyfta de goda exemplen, inte minst företagen på Kraftkvinnornas gröna lista, säger Karin Jönsson.
Även förra årets kraftkvinna Johanna Lakso, vd på Power Circle, kom upp på scenen för att prata om året som gått.
– Det har varit ett fantastiskt år och jag hoppas att jag har bidragit till en ökad diskussion om jämlikhet. Vi har också gjort en egen jämställdhetsundersökning bland Power Circles partners och den visade faktiskt på lite bättre resultat än i Kraftkvinnornas undersökning, säger Johanna Lakso.
– Den typiska vd:n i våra partnerföretag heter faktiskt Anna och inte Anders – men det finns ändå mycket kvar att göra.
Johan Wickström
