Tallskogen, som tidigare stod här i Torslanda, är borta och upp tronar nu vita väggar av det som ska bli den första batterifabriksbyggnaden på området.
På byggarbetsplatsen i Torslanda är det många människor i gula arbetskläder och arbetsfordon i rörelse. Omkring 300 personer arbetar nu på bygget och 2026 ska de första batterierna lämna fabriken, så det är bråda dagar. Fabriken byggs av Novo Energy, som är ett Joint Venture-bolag som ägs av Northvolt och Volvo Cars. I skrivande stund berörs inte satsningen i Göteborg av Northvolts neddragningar.
Att Volvo Cars väljer att bygga en egen batterifabrik ter sig logiskt när man tittar närmare på bolagets mål. Till 2030 ska 90–100 procent av den globala försäljningsvolymen utgöras av elektrifierade bilar. Batteriet är den enskilt dyraste delen i elbilar, så det finns tydliga drivkrafter för Volvo att satsa på egen tillverkning av batterier där produktionen sker med fossilfri el.
– Att tillverka litiumbatterier kan jämföras med att baka och olika batteritillverkare har olika recept, säger Christian Jebsen, kommunikationschef på Novo Energy, och visar en bild på vägen från slurry till en battericell.
– Man gör en anod- och katodsås – en ”slurry” som smetas på stora rullar av koppar och aluminium. Efter beläggningen måste elektroderna torkas noggrant i ugnar. Elektroderna viks ihop tillsammans med en separator för att skapa individuella celler. Det blir som en platt rulltårta. Dessa celler kapslas in och fylls med elektrolyt, berättar han vidare.
Sista steget är att testköra batteriet för att säkerställa prestanda, säkerhet och hållbarhet. Testerna görs flera gånger innan batteriet levereras till bilfabriken, vilken i det här fallet kommer att ligga bredvid batterifabriken. Sammantaget är det en väldigt energikrävande process och den leder till en stor användning av såväl el som kyla.
– Varje steg i batteritillverkningen består av många maskiner som behöver kyla, men det som leder till mest kylanvändning är att stora delar av processen sker i renrum som är extremt torra. För att komma ner i den torrhetsgrad som vi behöver krävs det kylning i flera steg, förklarar Kent Barry, senior ingenjör på Novo Energy.
– Skulle vi få in fukt så förstörs hela produkten, säger han vidare.
Enorm satsning på infrastruktur
För Göteborgs Stad och Göteborg Energi innebär bygget av en batterifabrik en enorm satsning på infrastruktur och energileveranser.
– De totala energileveranserna till fabriken motsvarar leveranserna till en mellanstor stad i Sverige. Exakt hur mycket varje produktslag kommer att leverera får vi se, men vi har byggt in förmågan att kunna leverera väldigt mycket vad gäller el, fjärrvärme och kyla, säger Sebastian Bergvall, avdelningschef för stadsutveckling på Göteborg Energi.
Hans roll i projektet har varit att samordna den tekniska försörjningen till batterifabriken från Göteborg Energi och Göteborgs Stad.
Det är en otroligt cool, hållbar och cirkulär lösning. Deras lösning visade också att de förstod hur viktig miljöfrågan är för oss.
Tillgången på el, fjärrvärme och kyla har varit avgörande för att Novo Energy slutligen valde att bygga batterifabriken i just Göteborg. Bolaget sonderade terrängen på flera platser i Sverige och även i andra delar av Europa. Att valet slutligen föll på Göteborg berodde på flera faktorer, bland annat närhet till Skandinaviens största hamn och tillgång till kompetens inom industri.
– Men det är tillgången på fossilfri el som har varit avgörande och många städer blev diskvalificerade för att de inte kunde erbjuda oss det, säger Christian Jebsen.
Även att kunna få miljöriktig kyla har varit centralt.
– Att lösa vårt kylbehov med tekniskt vatten, alltså renat avloppsvatten, är något som Novo Energy har fått mycket ”cred” för, men den lösningen är ju utvecklad av Göteborgs Stad. Den kom de på som en del i budgivningen om var fabriken skulle ligga, säger Christian Jebsen.
– Det är en otroligt cool, hållbar och cirkulär lösning. Deras lösning visade också att de förstod hur viktig miljöfrågan är för oss, säger han entusiastiskt.
Renat avloppsvatten
Lösningen går ut på att använda renat avloppsvatten från Gryaab, vars bolag tar hand om avloppsvatten från åtta kommuner i Göteborgsområdet. Avloppsvattnets temperatur varierar mellan 6 och 21 grader beroende på årstid. Värmeenergin utvinns via värmepumpar och distribueras därefter ut i fjärrvärmesystemet. Redan idag kommer omkring 10 procent av fjärrvärmen i Göteborg från just överskottsvärmen i avloppsvatten, men nu ska alltså avloppsvattnet användas ytterligare ett par gånger innan det går tillbaka till Gryaab.
– När vi utvinner värmen i avloppsvattnet till fjärrvärme blir vattnet kallare och nu bygger vi till en extra krets som gör att vi drar nytta av det kylda vattnet för att kunna kyla batterifabriken. Därefter går det tillbaka in i fjärrvärmesystemet ännu en gång eftersom vattnet blivit varmare när vi kylt ner processerna i fabriken och vi tror att det kan ha en temperatur på 35–40 grader. Sedan, när det är ljummet, leds slutligen det renade vattnet ut i havet, säger Sebastian Bergvall.
– Det finns fler stora nyttor med det här projektet. Novos elförbrukning minskar avsevärt jämfört med om de hade kylt anläggningen med elbaserad kylning, vi kan nyttja restvärmen i vårt fjärrvärmenät och Göteborg sparar på dricksvatten som skulle behövt användas vid en annan typ av kyllösning, säger han vidare.
Idén till kyllösningen utvecklades innan Sebastian Bergvall kom in i projektet, men han berättar att den har sitt ursprung i att Göteborgs Stad ville hitta en bra lösning som skulle fungera trots att det finns en risk för kapacitetsbrist på el i Göteborgsregionen och även att det finns en risk för brist på dricksvatten. Samtidigt såg man att det fanns ett överskott av renat avloppsvatten som skulle kunna nyttiggöras.
– Vi har inte sett någon annan som har löst kylbehovet med att storskaligt använda renat avloppsvatten, så den känns unik, säger Sebastian Bergvall.
Vi har inte sett någon annan som har löst kylbehovet med att storskaligt använda renat avloppsvatten, så den känns unik.
Tre kommunala aktörer bakom lösningen
Lösningen har tagits fram i samarbete mellan Göteborg Energi och den kommunala förvaltningen Kretslopp och vatten som bygger ledningarna och Gryaab, som tillhandahåller själva vattnet. Göteborg Energi säljer kylan liksom värmen och elen.
– Det har varit en utmaning att ta fram en produkt som inte är riktigt definierad, för kunden visste inte initialt hur stort kylbehovet skulle bli. Samtidigt har det var det en styrka att de varit tre kommunala aktörer bakom kyllösningen, säger Sebastian Bergvall.
Han anser att det hade varit svårt att som ensam aktör ta på sig ansvaret för att utveckla och leverera en storskalig produkt som bygger på en ny teknisk lösning och att dessutom göra det under en tajt tidsperiod på fyra år från besked till leverans.
– Det har funnits ett antal gupp på vägen, med ny teknik som ska samsas med äldre, saker som behöver flyttas och markägare att komma överens med. Men vi håller tidsplanen och har inte stött på några större hinder som vi inte kunnat hantera, säger Sebastian Bergvall.
För Novo Energy har inte valet av kyla krävt några speciallösningar i fabriken, utan det handlar om att ha värmepumpar på plats. Därutöver kommer fabrikerna att ha en eldriven reservkylaanläggning för de tillfällen på året då tekniskt vatten inte finns tillgängligt. Det kan exempelvis ske vid revision på avloppsreningsverket eller då vattenstånden är låga och Göteborg Energi inte kan leverera för fullt.
– Kylan är helt avgörande för vår batteritillverkning så därför måste vi ha reservkyla. I den bästa av världar kommer vi endast behöva använda vår reservanläggning ett par veckor om året, avslutar Kent Barry.
Novo Energys batterifabrikVar: Göteborg.
Yta: 55 hektar.
Investering i fabriken: 30 miljarder kronor.
Kapacitet: 500 000 elbilsbatterier per år.
Elanvändning: 1–2 TWh el per år.
Anställda: Cirka 3 000.
Kylbehov: 100 MW inklusive processkyla.
Investering i kyllösningen: Omkring 600 miljoner kronor.Källa: Göteborg Energi
Ann-Sofie Borglund