Sundsvalls kommun har som mål att bli klimatneutral till 2030. För att det ska förverkligas har det kommunala energibolaget Sundsvall Energi en nyckelroll, eftersom de står för omkring hälften av kommunens totala miljöbelastning. En stor del av detta kommer från bolagets avfallskraftvärmeverk.
För att nå klimatmål, men också för att klara en rejält ökad efterfrågan på fjärrvärme och bli mer självförsörjande, planerar Sundsvall Energi för stora investeringar. Det handlar om ett nytt biokraftvärmeverk, ett storskaligt värmelager samt satsningar på både CCS och CCU (infångning och användning av koldioxid).
Idag produceras huvudparten av fjärrvärmen i Sundsvall på energibolagets avfallskraftvärmeverk och resterande del köps in som värme från SCA:s massabruk i Sundsvall och Timrå. Men nu planerar alltså Sundsvall Energi för flera stora investeringar. En viktig drivkraft – förutom att klara klimatmålen – är att kunna leverera fjärrvärme, ånga och biogen koldioxid till e-metanolfabriken FlagshipTWO, som utvecklas av Liquid Wind.
– Med den blivande e-metanolfabriken får vi en stor ångkund och med nuvarande produktionsmix blir vår energibalans inte bra, utan det krävs en förändring. Idag köper vi mycket spillvärme och prima värme och där kan vi inte påverka priset i så stor utsträckning jämfört med om vi har egen produktion, säger Bjarne Öberg, produktionschef på Sundsvall Energi.
Nytt kraftvärmeverk
I juni stod det klart att energibolagets styrelse vill gå vidare med planerna på att utreda ett nytt kraftvärmeverk. Ett styrelsebeslut att begära ägarens ställningstagande kan tidigast tas i januari 2025.
Som kommunalägt bolag är det en lång beslutsprocess innan styrelsen kan ta ett slutligt finansieringsbeslut och i Sundsvall ska nu frågan tas upp och godkännas i fyra olika instanser. Om dessa instanser säger ja till satsningen beräknas energibolagets styrelse kunna ta ett finansieringsbeslut i slutet av 2025 eller början av 2026. Då kan kraftvärmeverket vara i drift två till tre år senare.
– Det handlar om en investering på omkring två miljarder kronor. Då ingår panna på 60 MW och en turbin, men också det som krävs för att vi ska kunna vara värd för en e-metanolfabrik. Vi ser satsningen som ett paket och vi fick miljötillstånd i maj i år för hela vår verksamhet på Korstaverket och all den tilltänkta kommande verksamhet som bland annat omfattar infångning och lager av koldioxid liksom värmelager i bergrum, berättar Bjarne Öberg.
Att biobränslepriserna har rakat i höjden till följd av Rysslands invasion av Ukraina, då 30 procent av biobränslemarknaden har strypts, skrämmer inte Sundsvall Energi. Det har inte heller varit aktuellt att satsa på ytterligare en avfallspanna.
– En anledning till att vi inte vill öka på avfallsidan är att vi tror att utsläppsrätterna för den fossila delen i rökgaserna kommer att öka. Så småningom kanske man inte heller får släppa ut fossil koldioxid från den här typen av verksamheter utan en CCS-lösning, säger Bjarne Öberg.
I och med vårt geografiska läge har vi goda möjligheter att köpa biobränsle lokalt och då även grot.
Tuff ekonomi för avfallspanna
Sundsvall Energi gjorde för två år sedan den första stora förändringen i sin energibalans, då de genomförde en effektökning i pannan från 60 MW till 84 MW på avfallspannan, vilket var en investering på 100 miljoner kronor.
– Det var första steget i att förbättra vår energibalans. Det investeringsbeslutet togs 2020 och då hade vi inte haft pandemin eller krigssituationen i Europa. Dessutom var inte kostnaden för utsläppsrätter på en sådan nivå som det är idag, så det har skett stora förändringar som påverkar energimarknaden, konstaterar Bjarne Öberg.
– Det gör att det idag inte är lika lönsamt att energiåtervinna avfall och det är mycket svårt idag att få ihop en ekonomisk kalkyl på att bygga en ny avfallspanna. Vi ser det därför som bättre att vi satsar på biobränsle när vi nu vill bygga nytt. I och med vårt geografiska läge har vi goda möjligheter att köpa biobränsle lokalt och då även grot.
Han pekar också att bolagets bedömning är att elpriserna kommer att gå upp på sikt och eftersom den nya produktionen kommer från en kraftvärmepanna kommer de även att producera el.
– Detta i kombination med de bergrum som vi ska ha som värmelager gör att vi kommer att ha en bra bredd som kan sänka dyra effekttoppar, eftersom vi då slipper dyr energiproduktion vid dessa tillfällen, säger Bjarne Öberg.
Nya värmelager i bergrummen
Värmelagren han syftar på är tre gamla oljebergrum i Sundsvall som vardera rymmer 100 000 kubikmeter och där Sundsvall Energi just nu förbereder hur saneringen av olja ska gå till. Planen är att saneringen ska påbörjas i slutet av vintern och när den är gjord kommer bergrummen att fyllas med vatten.
Vi räknar med en rejält ökad värmeanvändning till Liquid Wind, men också att staden förväntas öka med fler invånare och fler företag.
– När vi är klara räknar vi med att kunna lagra totalt 13–15 GWh värme per laddning och det går att ladda flera gånger per säsong. Värmen i lagren ska komma från avfallspannan där vi sommartid inte har avsättning för all värme. Vi kommer också att kunna använda värmeöverskott vid elproduktion för värmelagring säger Bjarne Öberg.
– Vi räknar med en rejält ökad värmeanvändning till Liquid Wind, men också att staden förväntas öka med fler invånare och fler företag.
Att en stor andel av den tillkommande användningen av fjärrvärme, men också leveranser av ånga, el, kyla samt biogen koldioxid kommer att köpas från en kund – Liquid Wind – kan ses som en stor risk och detta är naturligtvis också något som Sundsvall Energi har med i sina beräkningar.
"Löpande diskussioner med Liquid Wind"
I mitten av augusti lade Ørsted ner det som skulle bli Sveriges första storskaliga e-metanolfabrik, vilken skulle ligga i Örnsköldsvik. Det var en anläggning som utvecklats av Liquid Wind, men som ägdes av Ørsted.
– Det var ett beslut från Ørsted att lägga ner den satsningen. Vi har löpande diskussioner med Liquid Wind och har även pratat med ett rederi som kör i Europa. Både Liquid Wind och rederiet ser att e-metanolmarknaden kommer att växa starkt framöver, säger Bjarne Öberg.
– En viktig drivkraft till detta är systemet för utsläppshandel (ETS) kommer att utökas till sjöfarten och det blir också hårdare utsläppskrav. Det gör att det kommer att bli väldigt dyrt för de fartyg som inte kör på e-metanol. Vi känner oss därför trygga i att FlagshipTWO kommer att kunna byggas.
Fjärrvärmen i Sundsvall
Idag produceras huvudparten av fjärrvärmen i Sundsvall på energibolagets avfallskraftvärmeverk och resterande del köps in som spillvärme och prima värme från SCA:s massabruk i Sundsvall och Timrå.Totalt producerade Sundsvall Energi 581 GWh fjärrvärme, varav 171 GWh från spillvärmen och cirka 120 GWh biobränslebaserad prima värme från bruken. Förutom fjärrvärme produceras också 130 GWh hetvatten till ett närliggande sågverks som ägs av SCA.
Ann-Sofie Borglund
