Vi ser att elnätet på allt fler platser i landet börjar bli för fullt för att kunna ta emot mer solkraft, men det finns luft i elnätet och vi tycker inte att elnätsföretagen gör tillräckligt för att få in mer elproduktion, säger Oskar Öhrman, tekniskt ansvarig på Svensk solenergi.
Enligt Oskar Öhrman beror det bland annat på att elnätsföretagen utgår från datamodeller – i stället för verkliga mätvärden – när de analyserar om det finns mer kapacitet för solkraft. Dessutom utnyttjar man inte kundernas flexibilitet i tillräckligt hög utsträckning. Detta trots att kunder med solceller har stor förmåga till flexibilitet.
För att det ska bli en förbättring behöver det ske förändringar hos både elnätsbolagen och solcellsinstallatörerna anser Svensk Solenergi.
För stora anläggningar anmäls
– Elnätsföretagen har mätvärden från elmätare i anslutningspunkten, men utgår i stället från att alla anläggningar i ett område i lokalnätet producerar sin föranmälda maxeffekt samtidigt. Detta händer dock inte i verkligheten, vilket bland annat beror på att de är placerade i olika väderstreck och därmed producerar el vid olika tillfällen, förklarar Oskar Öhrman.
– Men den kanske främsta förklaringen till det beräknade höga effektbehovet är att solcellsinstallatörerna anmäler lite för stora anläggningar vad gäller växelriktarna. När många anmäler lite för stora anläggningar bokar de upp kapacitet som inte nyttjas, vilket stoppar andra solcellsanläggningar från att kunna ansluta sig, säger han vidare.
Svensk solenergi vill därför att solcellsbranschen ska designa anläggningar som är anpassade efter det faktiska behovet. De menar att det går att öka kapaciteten med solkraft med 20–50 procent i det befintliga lågspänningsnätet om man installerar växelriktare med avsevärt mindre effekt än solpaneleffekten (en hög DC/AC-kvot).
Att växelriktarens effekt kan vara mindre än solpanelens effekt beror på att solpanelernas effekt utgår från standardiserade fabrikstester med perfekta förhållanden – något som mycket sällan uppstår i verkligheten.
– Som enskild installatör kanske man inte tänker på vad en för hög anmäld effekt får för konsekvenser för elnätet och därför inte tittat tillräckligt mycket på det när de designar solcellsanläggningen. Vi vill därför uppmärksamma dem på detta och även påminna om att de högsta produktionstopparna inte skapar något betydande värde för kunden, säger Oskar Öhrman.
Energin ger värdet – inte effekten
För en ägare av solcellsanläggningen är det i första hand producerad energi som ger det stora värdet och inte effekt. Dessutom har det störst värde om kunden använder kilowattimmen själv i stället för att sälja den externt. Hur hög effekt en anläggning kan leverera är därför mindre viktigt för en solcellsägare. Det viktigaste är hur mycket energi den producerar per år och hur stort värde dessa kilowattimmar har.
Oskar Öhrman pekar också på de förändringar som Svensk solenergi vill se hos elnätsföretagen för att kunna optimera användningen av elnätet. Det handlar dels om att använda verklig historiska nätdata, dels om att bättre nyttja kundernas flexibilitet.
– Genom att erbjuda kunderna prisdifferentierade tariffer styr man elkonsumtionen till tider då det finns mycket lokal producerad el genom en lägre nätavgift, medan vid effekttoppar är nätavgiften högre. Det kan även handla om att köpa flexibilitet eller att ingå villkorade avtal. Vi anser att det här arbetet går alldeles för sakta och vi vill att elnätsföretagen skyndar på för mer flexibilitet, säger Oskar Öhrman.
Att satsa på flexibilitet är oftast billigare och går snabbare än att bygga elnät, så vi tycker att det finns bra anledningar att snabba på arbetet.
– Att satsa på flexibilitet är dessutom oftast billigare och går snabbare än att bygga elnät, så vi tycker att det finns bra anledningar att snabba på arbetet.
Även när det gäller elnätsföretagens arbete med att använda verklig nätdata går det för sakta anser Svensk Solenergi. Redan 2020 lyfte Energimarknadsinspektionen i sin rapport ”Kapacitetsutmaningen i elnäten” att beräkningar av ledig kapacitet ska utgå från den faktiska belastningen i näten, och inte från den avtalade eller anmälda effekten. Däremot har det inte kommit några tydliga krav på elnätsföretagen att byta metoder.
– Att övergå till att analysera historiska mätdata ser vi som en lågt hängande frukt, och det är även att bygga solcellsanläggningar där de högsta topparna kapas. Tillsammans skulle det ge ett väsentligt bättre nyttjande av befintligt elnät, vilket ligger i allas intresse, säger Oscar Öhman.
Att utveckla tarifferna och att tillämpa villkorade avtal står högt på våra medlemmars agenda, men här väntar vi på tydlighet kring regelverket.
Energiföretagen jobbar med frågan
Energiföretagen Sverige håller med om och vill också att vissa frågor ska kunna lösas snabbare.
– Vi tror att alla parter som är inblandade kan behöva se över sina metoder och processer för att det ska gå snabbare, säger Tomas Malmström, ansvarig för elnätsfrågor på Energiföretagen.
Han poängterar samtidigt att elnätsföretagens verksamhet är reglerad och de har ansvar för att både befintliga och nya kunder får den elnätskapacitet de önskar samti
digt som elnätet inte får överbelastas, så de kan inte vara snabbare än vad dessa förhållanden tillåter.
– Elnätsföretagen jobbar målmedvetet för att kunna ansluta mer solkraft till elnäten, men det är viktigt att komma ihåg att det inte är självklart att omedelbart ändra metoder för anslutningsprocesser, tariffer och avtal utan att göra en analys av vad som är tillåtet enligt regelverken. Många regelverk har tillkommit i en tid då vi inte hade kapacitetsbrist – verkligheten har gått snabbare än regelverksutvecklingen, säger Tomas Malmström och fortsätter:
– Frågor som att utveckla tarifferna och att tillämpa villkorade avtal står högt på våra medlemmars agenda, men här väntar vi på tydlighet från myndighetshåll kring regelverket.
I frågan om hur ledig kapacitet ska avgöras så är Tomas Malmströms bedömning att elnätsföretagen i stor utsträckning också agerar utifrån Energimarknadsinspektionens (Ei) rekommendationer.
– Samtidigt har Ei ett pågående regeringsuppdrag som handlar om avtalade effekter och hur ledig kapacitet kan fördelas. Det visar tydligt att det här är långt ifrån självklara frågor, avslutar Tomas Malmström.
Ann-Sofie Borglund
