Noggrant staplade stolpar bildar en gigantisk labyrint på Rundvirke Industriers fabriksområde i Ludvika. Tiotusentals stolpar, upp till 23 meter långa, ligger här på tork efter avbarkning i upp till ett år. Truckar kör runt i labyrinten av de sex meter höga staplarna för att ta de torra stolparna vidare i produktionskedjan, först till svarvning och därefter till träskyddsbehandling.
– När vi får en ny kund tar det runt två år innan vi kan leverera ett större antal kraftledningsstolpar, berättar marknadschefen Henrik Swartling på försäljningsbolaget Rundträ Poles.
Träden ska först märkas ut för avverkning i skogen. Företagets virkesutsynare har då åkt ut och handplockat de bästa träden – som stått i sisådär 150 år – där faktorer som rakhet, dimension och kvistar tas med i beräkningen.
Därefter transporteras träden till företagets anläggningar i Ludvika eller Kälarne i Jämtland för att gå igenom fabriksprocessen innan de kan transporteras ut till kunden.
– Effektiviteten i denna logistikkedja är helt avgörande för vår konkurrenskraft, säger Henrik Swartling, medan han visar runt i fabriken som ligger granne med Hitachi Energy, vars transformatorproduktion gett en ordentlig skjuts för Ludvika.
Men även Rundvirke har satt den lilla dalakommunen på kartan. Det familjeägda företaget Rundvirke Poles har tillverkat kraftledningsstolpar och slipers till järnvägar i 100 år och är ett av Europas fem största bolag i en konservativ bransch som är försiktig när det gäller att anamma produktnyheter.
– Vi har varit med länge och därför har våra kunder fått stort förtroende för våra produkter. När vi 2018 introducerade den nya miljövänliga träskyddsmetoden Repellent togs nyheten först emot med viss vaksamhet, säger Henrik Swartling.
– Den stora frågan var hur den stod sig i jämförelse med kreosotbehandling. Nätbolagen började med att testa Repellentstolpar i lokalnäten och varje avvikelse analyserades in i minsta detalj. Till slut visade tester att Repellentstolpen kommer hålla i 40–50 år jämfört med 50–60 år för kreosotbehandlade.
Miljö- och hälsomässigt är det stor skillnad mellan traditionell kreosotimpregnering och Repellentbehandling. Kreosot är en restprodukt från stenkol vid kokstillverkning och har en mycket lång nedbrytningstid. Därtill är det klassat som cancerframkallande.
I Repellentbehandlingen används däremot ett miljömässigt godkänt kopparsalt med en efterföljande ytbehandling med en blandning av mineraloljor och vegetabilisk olja.
Eftersom stolparna ligger så länge på tork uppmanar vi våra kunder att tidigt flagga för sina behov för att vi ska kunna säkerställa snabba leveranstider.
Sedan 2023 har den gröna metoden nästan helt tagit över den svenska marknaden av kraftledningsstolpar. I Ludvikafabriken tillverkas idag enbart miljövänligare stolpar samt slipers. Däremot är exporten av Repellentstolpar till övriga Europa än i sin linda, förutom en del försäljning i Skandinavien.
Företaget exporterar runt 80 procent av produktionsvolymen, framför allt till Storbritannien och Irland.
– Det är främst kreosotbehandlade stolpar från vår fabrik i Jämtland som exporteras, men vi bearbetar nätbolagen runt om i Europa för att få dem att satsa på de miljövänligare stolparna, säger Henrik Swartling.
Innan träskyddsbehandlingen kan utföras måste stolpämnena först barkas och svarvas. I barkningen sker även den första sorteringen av stolparna efter lämplig användning.
– Dataprogrammet ger förslag på stolptyper som den passar till och då skickar jag ut dem på sorteringsbandet som ser till att de hamnar i rätt hög, säger operatören Johan Olsson.
Därefter flyttas stolparna till en stapel för att torka under 6–12 månader, beroende på årstid, innan de kan svarvas för att avlägsna den tunna innerbarken.
– Eftersom stolparna ligger så länge på tork uppmanar vi våra kunder att tidigt flagga för sina behov för att vi ska kunna säkerställa god tillgång och snabba leveranstider, förklarar Henrik Swartling.
Det är stor skillnad att jobba med den nya gröna impregneringen jämfört med kreosoten som det tidigare kunde sticka i huden av.
I samband med svarvningen får stolpen sin nomenklatur och märks med information om längd, topp- och jordbandsdiameter samt stolptyp.
– Märkbrickorna följer med stolpen under hela dess livslängd och när en ny stolpe ska beställas vet man exakt vilka specifikationer den ska ha, säger operatören Ove Larsson medan han bankar fast de två metallbrickorna på en 20 meter hög stolpe.
De färdigsvarvade stolparna sorteras ytterligare en gång innan truckarna kommer och hämtar dem för fortsatt lagring på fabriksområdet.
Själva träskyddsbehandlingen sker i fyra tuber med en volym på 30–50 kubikmeter med varierande längder. I Sverige används stolpar upp till 23 meter höga medan exportstolpen i regel är 18 meter som högst.
Tuberna fylls med impregneringsmedel och med hjälp av tryck och vacuum behandlas stolparna för att de ska klara sig mot röta och angrepp. Ytbehandlingen med oljeblandning sker i ett andra steg där man med hjälp av vacuum får in oljan i ytskiktet.
– Det är stor skillnad att jobba med den nya gröna impregneringen jämfört med kreosoten som det tidigare kunde sticka i huden av. Vi använde alltid gasmask när vi laddade eller tömde tuberna med stolpar men det behövs inte längre. Arbetsmiljön är otroligt mycket bättre nu, säger Therese Larsson medan hon övervakar processen i en av tuberna.
Kvaliteten på träskyddsbehandlingen kontrolleras i varje stolpomgång genom ett dussintal borrprov för att testa genomträngning i splintveden och mängden upptagen träskyddsolja. Borrproverna sparas och en tredjepart kontrollerar resultaten för att garantera kvaliteten på stolparna.
Något standardrecept för träbehandling finns inte, utan det är med erfarenhet och fingertoppskänsla som behandlingen sker. Det tar runt fyra timmar för kopparsaltet att tränga in i splinten ända in till kärnveden. Därefter måste stolparna torka igen innan de ytbehandlas med oljeblandningen.
– Den stora utmaningen är logistiken som blir allt mer komplex med fler träbehandlingsmetoder och stolptyper som ständigt ökar. Vi tillverkar runt 850 olika stolptyper varje år, säger Henrik Swartling.
Även tillämpningsområdena har blivit fler. När Kolmårdens djurpark beställde Repellentstolpar till sitt nya örnhägn för några år sedan uppstod en ny nischmarknad för Rundvirkes gröna produkt. Och även i lekparker börjar företagets stolpar dyka upp, till exempel i klätterparken i Hammarbybacken i Stockholm som för övrigt vann Träskyddspriset 2023.
– Här bröt vi ny mark för våra produkter ur ett miljö- och hälsoperspektiv, konstaterar Henrik Swartling.
Rundvirke Industrier
– Grundades 1924 under namnet Impregnera.
– Består av sju bolag med totalt cirka 200 medarbetare.
– Omsätter 1,2 miljarder kronor (2023).
– Tillverkar 165 000 kraftledningsstolpar och 250 000 träsliprar per år.
Anders Kristensson
