Den 29 oktober trycker de nordiska stamnätsoperatörerna på knappen för den nya modellen på elmarknaden, flödesbaserad kapacitetsberäkning (flowbased). En modell som blivit väldigt omdiskuterad och omskriven i medierna, främst på grund av att den kommer att ge högre elpriser i Sverige.
Bakgrunden är en EU-förordning som syftar till samordna och optimera energihandeln i Europa och därmed utnyttja elnäten effektivare. Systemet är redan infört i flera europeiska länder.
Idag har vi en ekonomisk marknadsmodell i Norden som bygger på att elen flödar dit priset är som högst, men som inte tar full hänsyn till nätets totala överföringsförmåga och kapacitet. Den nya flödesbaserade modellen utgår istället från den fysiska kapaciteten i elnätet i realtid.
– Den här metoden kommer frigöra mer överföringskapacitet i nätet, parallellkörningarna har visat på cirka 10 procent. Det är som att bygga en ny elledning genom Sverige. Vi kommer kunna överföra mer el när det behövs som mest. Vi kanske kan starta några till vattenkraftverk när det är som dyrast i södra Sverige, säger Erik Ek, driftchef på Svenska kraftnät.
Högre priser
Men en konsekvens av ändringen är att det blir högre priser i de elområden som tidigare haft lägst pris, eftersom en större mängd billig nordisk el kan exporteras till länder som har högre priser, vilket leder till en utjämning av elpriserna i Europa.
Svenska kraftnät har provkört systemet i två år och de testerna visar att det blir prishöjningar i tre av fyra områden. Mest i SE3 (Stockholm) med drygt 17 procent, enligt en test för perioden december 2022-september 2023 där man jämförde med dagens beräkningsmetod.
– Våra körningar visar att det i snitt blir cirka 10 procent högre elpriser i de tre nordliga prisområdena, medan det blir ett par procent billigare i elområde 4. Det är snittvärden, så det kan bli högre och lägre än så under olika perioder, säger Erik Ek.
På en aggregerad nivå handlar det om mycket pengar som går från kunder till energiaktörerna, enligt vissa beräkningar blir det runt 200 miljoner kronor i veckan.
– Det är ju inte jättebra att elpriset blir högre i Norrland, men det blir en nödvändig konsekvens. Vi tycker det är bra att elnätet används mer effektivt. Det här innebär också att vi inte behöver investera lika mycket i elnätet, det är också en besparing att ta hänsyn till. Och vi får också möjlighet att få in mer förnybar el, säger Erik Ek.
Kritik från energibranschen
I energibranschen har mottagandet varit blandat, men många aktörer är kritiska till modellen. På Energiföretagen anser man att modellen är svåröverskådlig och att prisbildningen blir betydligt mer komplex att förstå för marknadsaktörerna, när begränsningarna i nätet inte är publika.
Det finns stora osäkerheter kring vad som kommer att hända. Vi har efterlyst konsekvens- och känslighetsanalyser, och att man skulle kunna införa modellen stegvis.
– Det är i och för sig bra att använda näten mer effektivt. Men det blir betydligt svårare att göra korrekta prognoser och att lämna köp- och säljbud på dagen före-marknaden. Det blir också mycket mindre kapacitet kvar till intradagsmarknaden, vilket kan leda till högre balanseringskostnader för Svenska kraftnät, säger David Wästljung, elmarknadsanalytiker på Energiföretagen.
Energiföretagen har fått information löpande om den nya modellen, men har varit mycket kritiska till införandet och menar att det inte leder till någon nämnvärd samhällsnytta.
– Det finns stora osäkerheter kring vad som kommer att hända. Vi har efterlyst konsekvens- och känslighetsanalyser, och att man skulle kunna införa modellen stegvis, säger David Wästljung.
Han pekar till exempel på att det i den flödesbaserade prismodellen går många flöden i icke-intuitiv riktning, alltså mot det naturliga prisflödet som går från lägre till högre priser.
– Men den nya modellen kan elen gå från högprisområden till lågprisområden. Om man inte hade tillåtit dessa kraftflöden skulle vi slippa många av de negativa konsekvenserna, säger David Wästljung.
Stor omställning
Hur påverkar den nya modellen era medlemsföretag?
– Det är en stor omställning. Många mindre och medelstora aktörer kan ha svårt med resurser för att bevaka de här förändringarna och riskerar att hamna på efterkälken, säger David Wästljung.
Erik Ek på Svenska kraftnät håller med om att komplexiteten ökar.
– Det blir en stor förändring. Det blir mycket mer data som vi ska skicka till elbörserna och för aktörerna att ta hänsyn till. Samtidigt ökar handelsmöjligheterna och därmed konkurrensen. Jag tror att det blir en inlärningsperiod där man lär sig modellen efterhand. Vi kommer förstå mer och mer, säger Erik Ek.
Från början var det tänkt att det nya systemet skulle träda ikraft i november 2023, men de nordiska nätoperatörerna och elbörserna behövde mer tid för att anpassa processerna. Den 30 oktober får vi ett första facit på hur den nya modellen kommer att leverera i praktiken.
Johan Wickström