Här är veckans minisvep av nyhetsnotiser om händelser och nyheter som fallit under vår radar (men som vi kanske återkommer till senare).
1. Adjö till Storbritanniens sista kolkraftverk
I tisdags (den 30 sep) avslutades en energiepok. Det var sista dagen som kolkraftverket Ratcliffe-on-Soar, i centrala England, levererade ut el. Nu har verket – det sista kvarvarande kolkraftverket i drift i Storbritannien – gått i pension.
Ratcliffe-on-Soar, som ägs av Uniper, har en total effekt på 2 100 MW, ungefär som två kärnkraftsreaktorer. I 56 år har verket levererat el till britterna (motsvarande en miljard koppar te per dag, om man ska räkna på ett brittiskt sätt).
Den brittiska energiomställningen har varit kraftfull: i början på 1990-talet stod kol för två tredjedelar av landets el, för att nu helt ha fasats ut. I gengäld har den förnybara elen vuxit kraftigt, framför allt vindkraft som idag står för runt 30 procent av elproduktionen. Och målet för den nya labourregeringen är att fortsätta den kraftiga ökningen, framför allt av havsvindkraft.
– Dagens stängning vid Ratcliffe markerar slutet på en era och kolarbetare kan med rätta vara stolta över sitt arbete som drivit vårt land i över 140 år. Vi är skyldiga generationer av arbetare en tacksamhetsskuld som land, säger energiminister Michael Shanks i en kommentar till Guardian.
2. Svk och Eon förstärker det skånska elnätet ihop
Den ojämna elbalansen i Skåne har varit ett stående diskussionsämne de senaste åren. Kapaciteten behöver mångdubblas för att klara behoven.
För att bland annat komma tillrätta med detta har Svenska kraftnät under veckan fattat ett strategiskt inriktningsbeslut om att utveckla stamnätet i södra Sverige tillsammans med Eon. Konkret innebär det att utvalda regionnätsledningar med lägre spänning i södra Skåne rivs. I dessa ledningsgator ska Svenska kraftnät och Eon bygga ett nytt stamnät respektive regionnät.
− Både vi och Eon kommer att äga olika delar av dessa nät, och tack vare att vi kan hålla oss till samma ledningsgata blir tillståndsprocessen enklare, mindre mark tas i anspråk och kapaciteten i Skåne förbättras, säger Daniel Gustafsson, avdelningschef Kraftsystem på Svenska kraftnät.
Projektet planeras att utföras i etapper, under 2036–2045, och omfattar cirka 36 mil ledningsnät. Fullt utbyggt ökar den driftsäkra kapaciteten till regionen med över 1 000 MW, vilket är Stor-Malmös förbrukning gånger två.
3. Biogasen minskade på grund av skatteregler
Sverige behöver få till en storskalig produktion av biogas för att klara energiomställningen, menade Industrins biogaskommission i början av året – ett initiativ som ett tiotal stora energiaktörer och producenter står bakom. Men utvecklingen går inte åt rätt håll för biogasaktörerna, visar färska siffror från Energimyndigheten och Energigas Sverige.
Under 2023 minskade den svenska biogasproduktionen med en procent (till 2,26 TWh) och den totala biogasanvändningen minskade med 7 procent, till drygt 4,1 TWh. En viktig anledning är att skattebefrielsen på biogas upphörde i början av 2023 på grund av en EU-dom.
– Sedan dess beskattas biogas som naturgas, vilket till stor del förklarar den fortsatta minskningen av biogasanvändningen under 2023. Det visar hur viktig skattebefrielsen varit för att skapa konkurrenskraft för biogas som drivmedel och uppvärmningsbränsle och att den så fort som möjligt måste återställas, säger Maria Malmkvist, vd på Energigas Sverige.
Under året ökade dock produktion och användning av flytande biogas (LBG). Den totala användningen av LBG ökade med 164 procent till 0,64 TWh, till stor del tack vare ökad import. LBG kan användas på samma sätt som LNG i industri, sjöfart och tunga vägtransporter
4. Gällivare Energi ska få restvärme från LKAB
De höga priserna på biobränsle har ökat intresset för restvärme. Gällivare Energi är ett av företagen som under några år planerat för detta, med sikte på de nya industrier som är på gång att etableras.
Och i veckan har Gällivare Energi tillsammans med LKAB tecknat en avsiktsförklaring att nyttja restvärmen från LKAB:s kommande produktionsanläggning för koldioxidfri järnsvamp i kommunen. Det är en demonstrationsanläggning inom ramen för Hybritprojektet som ska stå klar 2026, om allt går i lås. Och den kommer att generera stora volymer restvärme när den är i drift.
– Vi ser industriell restvärme som en både resurs- och kostnadseffektiv lösning för vårt fjärrvärmenät som också ger oss fler alternativ att producera värmen till våra kunder, säger Erik Karlsson, vd, Gällivare Energi.
5. Så har Ukraina klarat sitt kraftsystem
Allt sedan Ryssland påbörjade sin fullskaliga invasion av Ukraina i februari 2022 har kraftsystemet varit ett prioriterat mål för de ryska anfallen. Under vintern 2022-23 skadades runt hälften av Ukrainas elnät och 30 procent av landets kraftverk.
Men trots angreppen har Ukraina visat en anmärkningsvärd motståndskraft, enligt en ny studie från FOI som genomförts på uppdrag av Energimyndigheten och Svenska kraftnät.
Det berodde bland annat på en robust utformning och överkapacitet i elsystemet kombinerat med en hög grad av decentralisering.
Sedan annekteringen av Krimhalvön och stridigheterna i östra Ukraina 2014 har landet även sett till att öka förmågan att upprätthålla funktionen i kraftsystemet. Därtill har de ukrainska aktörerna varit mycket anpassningsbara, flexibla och snabba på att hitta nya lösningar.
– Utöver att säkra tillgången på reparatörer samarbetade olika aktörer inom elsektorn med försvarsmakten och ordningsmakten. Det gjorde det möjligt att samordna och prioritera vad som behövde göras, när det skulle göras och hur, liksom att reparatörerna kunde utföra arbetet på ett säkert sätt, säger Anders Odell, forskningsledare på FOI.
Syftet med studien är att kunna dra lärdomar för Sverige.
– Vi ser vikten av civil beredskap då den ökar samhällets motståndskraft och bidrar till att lindra konsekvenserna vid till exempel el- eller fjärrvärmeavbrott. Det är av stor vikt att individer och aktörer på olika nivåer och i olika roller förbereder sig för att kunna hantera avbrott i energiförsörjningen, säger Royne Malmström, handläggare på Energimyndigheten.
Läs rapporten Russian attacks on the Ukraine power system.
Veckans citat:
”Jag synar Vattenfall där.
De har inte koll på sina grejer.”
Energi- och näringsminister Ebba Busch är kritisk till Vattenfalls argument för att stoppa havsvindparken Kriegers Flak, det vill säga att staten inte finansierar anslutningskostnaden.
Citatet kommer från en intervju i Dagens Nyheter, där Vattenfalls pressavdelning svarar tidningen att man ”självklart har koll på sina siffror” och att anslutningsavgiften ”är en av flera faktorer i ett investeringsbeslut”.
Johan Wickström
