Här är veckans minisvep av nyhetsnotiser om händelser och nyheter som fallit under vår radar (men som vi kanske återkommer till senare).
1. Klimatministern invigde 14 batteriparker
Praktiskt taget varje vecka dimper det ned nyheter om nya batterianläggningar. I veckan var det dags igen då infrastrukturföretaget Ingrid Capacity – som vi skrivit en del om tidigare – gjorde en slags massinvigning av 14 batteriparker runt om i landet.
Parkerna, som har en totalt effekt på 211 MW (211 MWh), har företaget utvecklat i partnerskap med BW ESS. På plats i Eskilstuna – en av de 14 batterisajterna – var bland andra klimat- och miljöminister Romina Pourmokthari.
– Sverige står inför ett kraftigt ökat elbehov som behöver mötas med mer fossilfri elproduktion, starkare elnät och bättre energilagring. Det är en stor ära att ha fått inviga den största satsningen av energilagring i Norden, säger klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari.
I nästa steg kommer Ingrid Capacity i slutet av året att inleda byggnationen av 13 nya batteriparker i Sverige motsvarande 196 MW/196 MWh i de mellersta och södra elområdena (SE 3 och SE 4).
2. Ny färdplan från kemiindustrin – klimatneutrala till 2038
Romina Pourmokthari har haft en intensiv vecka. Under torsdagseftermiddagen levererade IKEM Innovations- och kemiindustrierna sin färdplan inom ramen för Fossilfritt Sverige till klimat- och miljöministern.
Färdplanen – den 23:e branschen som levererar en plan – innehåller mål om hur branschen ska nå klimatneutralitet redan till 2038, sju år tidigare än Sveriges nationella mål. De branscher som omfattas är kemi-, plast- och läkemedelsindustrin, som står för cirka 3 procent av Sveriges samlade klimatutsläpp.
– Vår sektor levererar insatsvaror som är avgörande för att andra industrier ska kunna ställa om och nå klimatmålen. Om vi lyckas, så lyckas hela industrin, säger Jonas Hagelqvist, vd, IKEM.
IKEM:s färdplan innehåller åtta mål för att nå klimatneutralitet och fossilfrihet. 2035 ska 40 procent av den råvara som används vara återvunnen eller biobaserad, och till 2045 ska denna andel vara uppe i 80 procent. För att nå dit krävs också en rad politiska förutsättningar så som fossilfri el, effektiva tillståndsprocesser och kompetens, men också bättre regelverk kring avfallshantering och en cirkulär ekonomi.
– Vi har som mål att till 2030 fördubbla mängden plastavfall som går till materialåtervinning och nå 80 procent materialåtervinning till 2040. Vi kan inte åstadkomma det helt själva utan behöver ha en nära dialog med flera aktörer., säger Jonas Hagelqvist, vd, IKEM.
3. Kraftringen ger ut gröna obligationer
Från och med slutet av oktober ska Kraftringen ge ut gröna obligationer för att möjliggöra finansiering av projekt som bidrar till en hållbar utveckling och minskad klimatpåverkan.
Redan idag använder Kraftringen obligationer som en viktig källa till finansiering av verksamheten och dess investeringar. Men nu har ett grönt ramverk tagits fram som bland annat beskriver hur arbetet med hållbarhet bedrivs och för vilken typ av projekt pengarna ska användas. För Kraftringen handlar det om projekt inom elnät, fjärrvärme, fjärrkyla och solparker.
Förutom att följa nuvarande frivilliga riktlinjer för gröna obligationer har Kraftringen även valt att taxonomilinjeras, vilket innebär att Kraftringen uppfyller EU:s strikta hållbarhetskrav.
– Investerarna värdesätter redan idag Kraftringens hållbarhetsprofil. Vi hoppas att de kommer uppskatta också denna möjlighet att ännu tydligare bidra till vår hållbarhetsresa och till våra fortsatta investeringar, säger Gustav Björklund, finanschef på Kraftringen.
4. Uniper avbryter flygbränslesatsning i Sollefteå
Under veckan meddelade Uniper att de avbryter arbetet med SkyFuelH2, ett projekt för att producera hållbart flygbränsle i Långsele i Sollefteå som företaget planerade med Sasol ecoFT. Bränslet skulle tillverkas av biomassa från restprodukter samt vätgas producerad av förnybar el.
Vid full produktion skulle anläggningen kunna försörja närmare en tiondel av det svenska inrikesflygets årliga bränslebehov, var planen. Men nu stoppar Uniper satsningen – anledningen är en kombination en utmanande marknadssituation, kraftigt stigande kostnader och fortsatt osäkra effekter av de regelverk som är tänkta att stötta ökad efterfrågan på hållbart flygbränsle.
Den grundläggande idén bakom SkyFuelH2 är fortfarande viktig, skriver bolaget i ett pressmeddelande. Kunskaper och insikter som man har fått från projektet kommer att ligga till grund för framtida möjligheter.
– Detta var ett svårt beslut att fatta, men det är ett beslut som är baserat på de realiteter vi nu möter, säger Johan Svenningsson, vd Uniper Sverige.
Arbetet med övriga projekt i Unipers svenska portfölj fortsätter.
5. Öresundskraft tecknar PPA-avtal med Greenhouse
Greenfood Greenhouse, utanför Helsingborg, är en av norra Europas största logistikanläggningar med tonvikt på livsmedel. Anläggningen har också från början fokuserat på att ligga i framkant när det gäller energi- och miljölösningar.
I veckans driftsatte Greenfood sin nya solcellsanläggning på fastighetens tak tillsammans med Öresundskraft och Soltech. Totalt handlar det om 6 916 solcellspaneler (på 17 800 kvadratmeter) med en samlad effekt på 3,8 MW och en årlig produktion på cirka 3,5 GWh. Produktionen väntas täcka cirka 20 procent av Greenfoodkoncernens elförbrukning.
Greenfood och Öresundskraft har tecknat ett PPA-avtal, som innebär att Öresundskraft äger solcellsanläggningen och tar ansvar för drift och underhåll medan Greenfood köper solelen till ett förutsägbart pris i ett avtal som sträcker sig 19 år framåt.
– PPA-lösningen, som är ett nytt erbjudande hos oss på Öresundskraft, är en viktig pusselbit för att få mer förnybar elproduktion till regionen snabbare. Här ser vi en möjlighet för våra kunder med stora tak, från 5 000 kvadratmeter, att göra mer strategiska energival, säger Niklas Leweus, strategisk Key Account Manager på Öresundskraft.
VECKANS SEMINARIUM
Framtidens elmarknad under lupp
Hur mycket ska staten egentligen vara med och styra på elmarknaden? Det var huvudfrågan under en heldagshearing som elmarknadsutredningen anordnade under tisdagen, där Niclas Sigholm modererade med sedvanlig skärpa.
Tanken var att utredningen, med dess ordförande Bo Diczfalusy, i spetsen skulle inhämta kloka synpunkter från olika håll i branschen. Bland dem Mia Bodin, som till vardags jobbat med prissäkringar och PPA-avtal på Bodecker Partners. Hon menade att det kan behövas statliga kreditgarantier för att stötta långa kontrakt
– Det kan minska osäkerheter och kostnader och minska det prisgap som idag finns mellan industrikunder och elproducenter. Men om man ger garanterade priser till vissa kraftslag så sätter man marknaden ur spel och förstör marknadssignaler, sa Mia Bodin.
Även Elin Akinci, analytiker på ELS Analysis, var inne på samma linje och menade att utredningsförslaget om garanterade priser på kärnkraft lagt en våt filt på marknaden. Det är stor konkurrens om kapitalet och det flyttar snabbt om förutsättningarna inte är de rätta:
– Vi måste ha politisk långsiktighet och ett teknikneutralt planeringsunderlag – annars blir det inga investeringar. Det är bättre att titta på vilka förmågor som behövs och sedan får alla kraftslag möjlighet att leverera detta till det billigaste priset, sa Elin Akinci.
Från kundsidan deltog bland andra Tom Erixon, vd på Alfa Laval och ordförande för Industrikraft. Han tyckte tvärtom att regeringen gör rätt som sätter ner foten kring kärnkraften.
– Det finns ingen aktör nu som kan bygga upp 100 TWh baserat på 35 öre/kWh. Vi kommer inte undan att staten måste in och att vi som storförbrukare kommer att behöva sitta runt bordet och också ta en del av ansvaret, i stället för att vänta på att marknaden ska lösa problemet att få ner elpriset till 35 öre. Det kommer inte att hända, sa Tom Erixon.
Svante Axelsson, nationell samordnare för Fossilfritt Sverige, verkade oroad över att takten i omställningen saktat ned och efterlyser ett starkare statligt engagemang.
– Det är inte frågan om staten ska stödja omställningen utan hur. Det pågår ett grönt race i världen och det subventioneras. Sverige har en massa förmågor – vi borde ringa in dem och konkurrensutsätta dem. Staten måste vara behjälplig för all produktion, inte bara el. Men jag är rädd för planekonomiska paket, sa Svante Axelsson.
Johan Wickström
