Här är veckans minisvep av nyhetsnotiser om händelser och nyheter som fallit under vår radar (men som vi kanske återkommer till senare).
1. Statkraft vill bygga havsbaserad vindkraft utanför Stockholm
Intresset för havsvindkraft tycks fortfarande vara stort trots den senaste månadens mediediskussioner om anslutningskostnaderna, där ju Vattenfall nyligen pausat sina planer för den svenska delen av Kriegers flak. I mars fanns 18 vindkraftsparker på regeringens bord som väntade på tillstånd. Nu har regeringskansliet fått ytterligare ett ärende att hantera, en havsvindpark i Stockholms skärgård.
Under veckan lämnade norska Statkraft in en tillståndsansökan för Baltic Offshore Delta North med en installerad effekt på 2 100 MW. Totalt handlar det om 105 vindkraftverk som totalt ska kunna producera cirka 8 TWh per år, vilket motsvarat drygt 40 procent av Stockholms läns elkonsumtion.
Vindkraftsparken är tänkt att ligga i Sveriges ekonomiska zon, cirka 10 mil öster om Stockholm och 5,5 mil öster om ön Sandhamn. Vindkraftsparken är belägen i ett område som har identifierats som lämpligt för havsbaserad vindkraft enligt myndigheternas havsplaner. Statkraft ska också undersöka möjligheterna att komplettera vindkraftsparken med vätgas- eller e-bränsleteknologier som ger nätstabilitet.
2. Kraftigt ökade kostnader för elnätskomponenter
Elnätsföretagen har stora krav på sig för att klara kundernas ökade krav i den snabba elektrifieringen. Och utbyggnadsplanerna är omfattande. Men att bygga och renovera elnät är ingen billig historia.
Priserna på material och komponenter till elnäten har gått upp kraftigt de senaste åren, visar ny statistik från EBR (elnätsbranschens riktlinjer), som är en del av Energiföretagen.
I en artikel på Second Opinion, som publicerades i veckan, går man igenom hur mycket kostnaderna har ökat för olika produkter. Under perioden 2021–2024 har nätstationer och satellitstationer i snitt ökat med 29 procent medan lågspänningskablar har ökat med 70 procent och mellanspänningskablar med 73 procent. Transformatorer har ökat med hela 121 procent.
Det är framför allt den oroliga omvärldssituationen som spelar in i utvecklingen.
– Kriget i Ukraina, där man attackerat energiinfrastrukturen i hög utsträckning, har lett till att mycket materiel har levererats dit. Kriget har också gjort att det finns ett större intresse hos energibolag att ha beredskapslager av materiel till bland annat elnäten, säger Peter Silverhjärta till Second Opinion:
– Dessutom sker en energiomställning i hela Europa, vilket ökar efterfrågan rejält på materiel till elnäten. Det gör att vi ser att det blir långa leveranstider på flera komponenter och produkter. Det gäller inte minst transformatorer där våra medlemsföretag uppger att väntetiderna nu kan vara flera år.
3. Öresundskraft får EU-stöd för sin CCS-satsning
I veckan meddelade EU-kommissionen att Öresundskrafts projekt för koldioxidinfångning (CCS) vid Filbornaverket kommer att få finansiellt stöd från EU:s innovationsfond. Av de 337 projekt som ansökte om stöd har 85 valts ut, däribland Öresundskraft som ansökt om ett stöd på 54 miljoner euro. De utvalda projekten bjuds nu in till en slutgiltig fas, kallad "Grant Agreement", där avtalsvillkoren ska förhandlas fram.
Öresundskrafts CCS-satsning syftar till att fånga in och lagra cirka 200 000 ton koldioxid årligen från Filbornaverket. Satsningen är en viktig pusselbit i stadens arbete för att nå klimatmålet om nettonollutsläpp till 2030.
– Vi är oerhört stolta över att ha utvecklat en satsning som inte bara tryggar långsiktig och klimatneutral fjärrvärme och avfallsförbränning, utan även ger företag och organisationer i Helsingborg en tydlig möjlighet att nå satta klimatmål, säger Soraya Axelsson, kommersiellt ansvarig för CCS på Öresundskraft.
Nu arbetar Öresundskraft inför det kommande investeringsbeslutet som krävs för att CCS-satsningen ska realiseras. Upphandling av bygg- och lagringsaktörer pågår och parallellt fortsätter arbetet med att både säkra nödvändiga tillstånd och finansiering. Det slutgiltiga beslutet om CCS-satsningen förväntas tas 2025.
4. Fjärrvärmeföretag vill förbjuda lustgas – kostar hundratals miljoner kronor
I förra veckan rapporterade SvT om det ökande problemet med lustgastuber i fjärrvärmeverk. När lustgastuberna hamnar i hushållsavfallet (istället för att samlas in som farligt avfall) hamnar de slutligen i avfallsvärmeverken, där de ofta exploderar i de 800-gradiga pannorna och orsakar stopp – och därtill fara för medarbetarna.
Ett oplanerat driftstopp i en förbränningspanna kan kosta 5-10 miljoner kronor och bara i år har Stockholm Exergi haft 12 driftstopp, dubbelt så många som under hela 2023..
Under veckan har vd-arna för Stockholm Exergi, Sysav och Tekniska verken skrivit en debattartikel i Svenska Dagbladet där man skriver att kostnaden för lustgasstoppen bara i år ligger på 100 miljoner kronor för de tre bolagen – och många hundra miljoner kronor till för branschen i stort.
I artikeln föreslår man också tre skarpa åtgärder för att komma tillrätta med problemet: Förbjud lustgas i berusningssyfte, Säkerställ producentansvaret och Använd den kommunala makten för att förbjuda lustgas (vilket planeras i Malmö och Nacka).
”För att trygga vinterns värme behöver vi enighet och aktivitet kring denna fråga – för våra unga, vår värme och för vårt samhälle”, skriver de tre vd-arna
5. Tuffare läge för vindkraften – men full fart på Vind2024
Under veckan var det dags för årets största energikonferens (åtminstone enligt arrangören). Då gick nämligenVind2024 av stapeln på den stora konferensanläggningen Waterfront i centrala Stockholm med närmare 1 000 deltagare.
Läget för vindkraften har blivit tuffare på sistone i takt med högre kostnader, låga elpriser och långa tillståndsprocesser. Under tredje kvartalet 2024 gjordes inga nya turbinbeställningar enligt branschorganisationen Svensk vindenergi, som anordnar eventet.
Men samtidigt finns drygt 6 400 MW redan tillståndsgivna vindkraftsprojekt där investeringsbeslut skulle kunna tas men som försvåras av bland annat politisk osäkerhet, ökade kostnader, dröjande besked om anslutning till elnätet och uppskjutna elektrifieringsprojekt i industrin.
– Läget är mer bekymmersamt än för två år sedan. Vindkraftsbranschen har haft en period av obalans där det har varit svårt att få till kalkylerna. Här behöver staten komma in och peka ut riktningen när marknaden inte kan leverera. Det är viktigt för svensk konkurrenskraft, sa Svensk vindenergis vd Daniel Badman.
Ett företag som dock har ordentlig snurr i affärerna är Hitachi Energy, vars vd Tobias Hansson fick ta emot Svensk vindenergis elektrifieringspris.
– Vissa frågar hur det ska gå med den gröna omställningen. Jag förstår inte frågan – den pågår här och nu, varje dag. Det ser jag i våra orderböcker, sa Tobias Hansson vars företag i fjol tecknade ett av de största svenska industrikontrakten någonsin med den tysk-nederländska stamnätsoperatören TenneT – med ett ordervärde på 147 miljarder kronor.
På plats var också Helene Biström, ansvarig för vindkraft på Vattenfall, som menade att företaget kan hantera låga elpriser och det ökade kostnadsläget generellt.
– Men när det gäller anslutningssidan till havs går lönsamheten inte ihop. Då är det mer attraktivt att investera i havsvindkraft i andra länder, sa Helene Biström syftande på att staten behöver ta en del av nätsanslutningskostnaden i Sverige.
På scenen syntes också Göteborg Energis vd Per-Anders Gustafsson som berättade om företagets spännande samarbete med Eolus och Göteborgs Hamn, som behöver rejält med el framöver liksom hela Göteborgsregionen.
– Vi tittar nu på möjligheten att ansluta havsbaserad vindkraft från Eolus direkt till det lokala elnätet vid hamnen istället för att gå via stamnätet. Allt som sänker risk och kortar ledtider och som gör att vi kan få fram mer el lokalt är positivt, sa Per-Anders Gustafsson.
Även LKAB var på plats och fick svara på de färska medieuppgifterna om att Hybrit pausas i Kiruna, alltså företagets planer på att producera fossilfri järnsvamp.
– Vi kommer skjuta upp denna satsning i Kiruna och koncentrera oss på att ta hand om de nya metallfyndigheter vi funnit, bland annan sällsynta jordartsmetaller. En annan anledning är att vi inte kommer ha tillräckligt med el dit i tid. Men vi fortsätter som planerat att bygga vår demonstrationsanläggning för Hybrit i Gällivare, sa Stefan Savonen, energichef på LKAB.
I vanlig ordning var det också ett par politikerpaneler på plats där oppositionsledaren Magdalena Andersson fick dagens största applåd när hon sa att hon direkt skulle se till att staten skulle stå för anslutningskostnaderna för havsvindkraft om hon skulle varit statsminister.
– Vi behöver mer el här och nu. Det är ett politiskt och intellektuellt haveri att regeringen inte löst denna fråga. Vi riskerar jobb, tillväxt och välfärd, sa Magdalena Andersson och fick i denna fråga ett tydligt gehör av sina tre oppositionskolleger.
VECKANS STATISTIK
8,3 %
Så stor del av världens elproduktion stod solkraften för under 2023, motsvarande 2136 TWh el. Det visar IEA PVPS nya rapport om den globala solelsutvecklingen som kom i veckan. Läs allt om solelens utveckling här.
Johan Wickström
