I maj tog Ellevios vd Johan Lindehag det första spadtaget till bygget av kopplingsstation vid Volvos nya batterifabrik i Mariestad. Det är Volvos enskilt största satsning någonsin, och när produktionen är i full gång – runt 2030 – kommer den att kräva drygt 400 MW el. Det motsvarar hälften av elbehovet i Göteborg.
– För oss är detta är ett prioriterat projekt. Det är väldigt stora effekter och ett samhällsviktigt projekt som bidrar till klimatomställningen, säger Sofia Miliander, koncessionsspecialist på Ellevio.
– I den första etappen kommer vi att göra en anslutning till en befintlig 130 kV-ledning, som går öster om Mariestad. Den klipper vi upp och bygger två parallella ledningar in till det nya ställverket, säger Sofia Miliander.
Då får Ellevio fram 140 MW effekt till Volvo, men de behöver även göra en anslutning till stamnätet. Svenska kraftnät planerar en ny stamnätsstation i Töreboda kommun, så i andra etappen kommer Ellevio att ansluta till den med en dubbel 130 kV-ledning, vilket beräknas ske 2028.
Strukturerat sätt för att korta ledtider
För att bygga ut dessa kraftledningar krävs koncession – vilket normalt är en tidskrävande process – men den första etappen av anslutningen till batterifabriken fick tillståndet godkänt av Energimarknadsinspektionen på sex månader. Beslutet överklagades inte. En viktig del i detta är att Ellevio har arbetat på ett medvetet och strukturerat sätt för att korta ledtiderna och öka acceptansen för den nya ledningsdragningen.
När vi informerar mycket och är transparenta så ökar förståelsen för projektet, behovet av ledningen och hur vi jobbar. Det bidrar till en ökad acceptans.
130 kV-anslutningen som ska byggas i första etappen är två parallella luftledningar som på ett tydligt sätt kommer att synas i landskapet där den ska byggas. Ledningssträckan är visserligen bara 2,2 kilometer, men den påverkar ändå privata fastighetsägare och närboende. Ellevio skickade därför i ett tidigt skede ut information till alla som blir berörda av den nya ledningsdragningen.
– Vi har även varit med på olika lokala evenemang som julmarknad och hamnfestival för att synas och vara tillgängliga för frågor. Det går dessutom att prenumerera på nyhetsutskick och vi har en projektwebbsida med status i projektet, så det ska vara lätt att få information, berättar Sofia Miliander och fortsätter:
– Vi märker att när vi informerar mycket och är transparenta så ökar förståelsen för projektet, behovet av ledningen och hur vi jobbar. Det bidrar till en ökad acceptans för ledningen. Sedan är det tydligt för alla som bor i regionen att ledningen är en förutsättning för att Volvo ska kunna bygga sin nya fabrik och med den kommer en massa nya arbetstillfällen. Det är något positivt, vilket såklart också påverkar acceptansen för vårt projekt.
Walk and talk
Enligt Sofia Miliander är första etappen ett rätt okomplicerat projekt och länsstyrelsen gjorde bedömningen att den nya ledningen har en icke-betydande miljöpåverkan. Det har också gjort att ärendet har gått snabbt hos Energimarknadsinspektionen.
– Det är så det borde vara, det vill säga att okomplicerade ärenden går fortare. Men vi har tidigare tyvärr inte sett den tydliga skillnaden i handläggningstid på enkla projekt och mer komplexa projekt, säger Sofia Miliander.
I Mariestadsprojektets andra etapp har Ellevio arbetat med ett nytt arbetssätt kallat walk and talk, där representanter från projektgruppen varit ute på plats med berörda markägare för att diskuterade ledningssträckningen och stolpplaceringen.
Det som vi som nätägare kan göra för att korta tillståndsprocessen är att jobba med parallella arbetsprocesser, så att vi inte bara sitter och väntar på en laga kraft vunnen koncession.
– Det var värdefullt, framför allt där vi behöver göra ledningsdragning över öppen åkermark och där det påverkar markägare väldigt mycket var vi placerar våra stolpar. Kan vi där anpassa oss efter markägarens önskemål så är det positivt, sedan går det inte alltid att tillmötesgå, men vi gör så klart vad vi kan för att det ska bli så bra lösning som möjligt för alla parter, säger Sofia Miliander.
– Det som vi som nätägare kan göra för att korta tillståndsprocessen är att jobba med parallella arbetsprocesser, så att efter att vi har skickat in koncessionsansökan inte bara sitter och väntar på en laga kraft vunnen koncession, utan att vi fortsätter att jobba med ledningen genom projektering och markåtkomst. Det innebär en viss risk att jobba vidare utan att veta att vi får koncession, men vi behöver ta den risken för att vinna tid. Det är något vi gör i denna etapp och planerar också att göra i kommande etapp.
Bra dialog med Länsstyrelsen
Sofia Miliander trycker också på vikten av att ha en bra dialog med länsstyrelsen, eftersom de kan ge vägledning så att nätbolaget hamnar så rätt som möjligt så tidigt som möjligt.
– Efter att vi har fått deras skriftliga yttrande i samrådet har vi i detta projekt och även i andra projekt numera haft ett möte med länsstyrelsen, för många gånger är en kompletterande muntlig förklaring värdefull för förståelsen. Det kan också handla om det finns delar som vi ser svårigheter med och därför behöver diskuteras, säger Sofia Miliander.
Något som hon tycker är en utmaning för alla nätbolag är att utredningskraven för nya ledningar har ökat successivt med tiden.
– Om vi ska lyckas med att korta ledtiderna och bidra till klimatomställningen så måste vi hitta en nivå som är tillräckligt bra, för annars är risken stor att trenden fortsätter med ännu mer omfattande utredningar. Detta har lyfts fram i ett pågående regeringsuppdrag till Energimarknadsinspektionen och där ska en särskild arbetsgrupp titta på just den frågan, vilket är bra, avslutar Sofia Miliander.
Läs mer om projektet.
Ann-Sofie Borglund
