Utsläppen når sin topp 2024 och kommer sedan börja sjunka sakta. Men det räcker inte för att nå 2-gradersmålet till slutet av detta århundrade, sa DNV:s vd Remi Eriksen när han inledde sin presentation av årets Energy Transition Outlook 2024, en rapport som på 260 täta sidor går igenom utvecklingen av energimarknader och klimatutsläpp.
Solelen går klart starkast på den globala elmarknaden och ökade med 80 procent 2023, då 400 GW installerades. Enligt DNV (Det Norske Veritas) kommer solel, vars pris fortsatt stadigt nedåt, att öka 12-faldigt fram till 2050 och då vara det största kraftslaget, med 44 procent av den samlade globala elproduktionen.
Även batterimarknaden går starkt framåt i takt med stadigt sjunkande priser på anläggningarna (– 14 procent förra året). Fram till 2050 ökar batterikapaciteten från dagens 1,75 TWh till 30 TWh. Kombinationen solel och batterier möjliggör 24-timmmarsleveranser av solel i större utsträckning, skriver DNV.
Vindkraft och kärnkraft ökar
Även vindkraften fortsätter att öka, framför allt den landbaserade vinden. Totalt finns nu runt 1 000 GW vindel installerat runt om i världen, varav drygt 90 procent är landbaserad. Vindkraften står idag för drygt 7 procent av världens samlade elproduktion. Fram till 2050 kommer vindkraften öka till 6 300 GW, enligt rapporten, motsvarande 28 procent av den totala elproduktionen.
Även kärnkraften ökar successivt enligt prognosen. 2050 kommer kärnkraftens produktion vara cirka 30 procent högre än idag, trots att det finns kostnadsutmaningar med detta kraftslag, enligt DNV.
Det är Kina som är dragloket på energimarknaderna. Landet stod ensamt för 58 procent av alla solelinstallationer och för 63 procent av alla nya elbilsköp under 2023. Det är också kinesiska produkter och anläggningar som i stor utsträckning möjliggör den snabba omställningen i andra länder, enligt DNV.
– Kinas teknologi påskyndar omställningen. Men tullaavgifter från andra länder kan bromsa den utvecklingen. För andra länder är det här en balansgång mellan säkerhet, nationella ekonomiska mål och Parismålen, säger Remi Eriksen.
Nedskruvad prognos för vätgas
När det gäller vätgasen skruvar DNV ned prognosen något för dess andel i den globala energimixen till 2050, från 5 till 4 procent. Vätgasen är en nödvändig del för att fasa ut fossila bränslen i en rad industriella processer som är svåra att dekarbonisera på annat sätt. För att klara klimatmålen bedömer DNV att andelen vätgas i den globala energimixen bör ligga på 15 procent 2050.
Under det senaste året har dock ett antal vätgasprojekt avslutats i förtid eller skjutits upp i väntan på slutliga investeringsbeslut, bland annat på grund av höga kostnader och en osäker marknad. Kostnaden för att producera grön vätgas (genom elektrolys) ligger idag på runt 5 dollar per kilo (jämfört med 3 dollar per kilo för vätgas producerad av naturgas). Men i takt med sjunkande priser på förnybar el och elektrolysörer bör priset sjunka till i snitt 2 dollar per kilo, och i vissa fall till under 1 dollar per kilo, till 2050 bedömer DNV.
För att klara nettonollutsläpp till 2050 måste det finnas ett pris för de externa kostnader som de fossila bränslena medför för samhället, ett globalt pris på koldioxid.
Men även om marknaden inte ökar lika mycket som tidigare prognoser visat på är det ändå en väldig marknad som öppnar sig på sikt, till exempel inom fartygs- och flygbränslen (se grafik ovan). Enligt DNV:s beräkningar handlar det om investeringar på drygt 7 000 miljarder dollar som kommer satsas på vätgasrelaterade projekt fram till 2050.
”Det behövs ett globalt pris på koldioxiden”
Trots att de förnybara alternativen ökat stadigt är det långt kvar till en helt fossilfri värld. Enligt DNV är den globala energimixen (alltså inte elmixen) 2050 cirka 50 procent fossilt bränsle och 50 procent fossilfritt, att jämföra med 80/20 idag.
– Vi klarar inte nettonollutsläpp till 2050 även om det skulle gå att genomföra med dagens tekniker. För att klara detta måste det finnas ett pris för de externa kostnader som de fossila bränslena medför för samhället, ett globalt pris på koldioxid, säger Remi Eriksen.
Johan Wickström
