För att klara Sveriges klimatmål, nettonollutsläpp till 2045, krävs en omfattande elektrifiering, med ungefär dubbelt så stor elproduktion som idag. Men takten i omställningen går för långsamt, menar många aktörer, samtidigt som det kommit oroande marknadssignaler under senare tid.
Det är bakgrunden till Energiföretagens nya rapport ”Ny giv för klimatomställning och tillväxt” där man slår fast att det krävs en betydligt mer aktiv klimat- och näringspolitik än idag, till och med mer aktiv än under tidigare strukturomvandlingar.
– Sverige och svenska företag har alla förutsättningar att bli omställningens vinnare. Men då krävs ett helt nytt tänk i form av ett aktivt arbete från statens sida för att stötta den strukturomvandling som krävs, säger Åsa Pettersson, vd på Energiföretagen.
–Det handlar om allt från att korta tillståndsprocesserna till att staten behöver dela risken för investeringar i de största projekten. Till syvende och sist handlar det om att säkra svensk konkurrenskraft och välfärd.
Låga priser minskar incitamenten
Ett orosmoln för energiproducenter idag är att priserna på den finansiella elmarknaden är för låga för att ge tillräckliga incitament för investeringar på marknadsmässiga grunder – samtidigt som riskerna är stora. Därför vill Energiföretagen att regeringen tar fram en tydlig plan för hur utbyggnaden av energi- och elsystemet ska genomföras, på samma sätt som det klimatpolitiska ramverket styr klimatpolitiken.
Det är mycket som står på spel om vi inte lyckas. Det handlar om tiotusentals jobb, minskad konkurrenskraft och urholkad välfärd.
Energiföretagen vill även att regeringen ska vara med och dela risken för stora investeringar, inte bara för ny kärnkraft. Det nya elsystemet kommer vara dyrare både per producerad och överförd enhet än det nuvarande elsystemet, men det ska ställas mot den ännu högre kostnaden att inte bygga ut, skriver Energiföretagen i sin rapport.
– Det är mycket som står på spel om vi inte lyckas. Det handlar om tiotusentals jobb, minskad konkurrenskraft och urholkad välfärd. Sverige blir fattigare utan omställning, säger Per Holm, ansvarig för klimatfrågor på Energiföretagen och den som presenterade rapporten under ett webbinarium på måndagen (den 7 okt).
– Skapas inte rätt förutsättningar för industrins omställning kommer de antingen tvingas lägga ned verksamheten eller flytta till andra länder med mer gynnsamma förutsättningar. Alternativkostnaden kommer i framtiden – den kommer att smyga sig på.
Viktigt med acceptans
Även om klimatpolitiken måste vara offensiv pekar Energiföretagen även på hur viktigt det är att acceptansen för omställningen ökar bland svenskar i gemen. I takt med att koldioxiden fasas ut kommer klimatomställningen bli mer ekonomiskt kännbar och då krävs det fördelningspolitiska åtgärder som kan kompensera dem som drabbas hårdast.
– Klimatpolitiken måste bedrivas så att den upplevs både som rättvis och effektiv, säger Per Holm.
Efter debatten fick en panel ge feedback på rapporten. En av frågorna som kom upp då var om klimatomställningen är en grön bubbla med tanke på de negativa besked som kommit på senare tid, till exempel om Northvolts neddragningar.
– Det är tveklöst ingen bubbla. EU har fattat beslut om att vi i snabb takt ska fasa ut koldioxidutsläppen och det måste Sverige agera på. Det är en konkurrensfråga, sa regeringens egen klimatutredare John Hassler, professor i nationalekonomi, som uppskattade Energiföretagens rapport och dess utgångspunkter:
– Det är mycket pengar som måste till men det är inte så mycket om man ser det historiskt – det är inte där skon klämmer, utan det är samhällsstyrningen. Jag tycker att regeringen ska uppdra åt alla myndigheter att bidra till omställningen.
Energiföretagens sex förslag till politikskiften
1. Statens roll i klimatomställningen – en aktiv närings- och klimatpolitik.
2. Utbyggd energiinfrastruktur är nyckeln för omställningen.
3. Riskhantering/riskminimering för investeringar i energisystemet.
4. Rättvis fördelning av omställningskostnader.
5. Bädda för acceptans och förståelse.
6. Politiskt mod och starkare ledarskap.
Läs rapporten.
Johan Wickström
