För att klara den ökade elanvändningen och effektbehovet under kommande decennier så krävs det mer flexibilitet i elsystemet. Det är de flesta aktörer överens om.
I december 2023 släppte Energimarknadsinspektionen en rapport som visar att flexbehovet till 2030 ökar med 30 procent. Här gick man också igenom de potentiella flexresurserna och kom fram till att det kommer finnas 8 000 MW tillgänglig flexpotential från vätgas, värmepumpar, laddbara personbilar och storskaliga batterier.
Men i ett nytt preliminärt underlag visar intresseorganisationen Power Circle att flexpotentialen är större än så. Underlaget, som är en del av projektet FlexAbility, baseras på analyser och intervjuer och workshops med ett 40-tal branschaktörer.
– Vi kommer vara klara med projektet först nästa år, men vi tycker att det här är så intressanta och viktiga siffror så vi släpper dem redan nu. Det här är ett kunskapsunderlag för energibranschen, säger Elham Kalhori, projektledare på Power Circle.
Fem olika tidsskalor
I studien har man gått igenom ett brett urval av kraftresurser och tittat på flexibiliteten idag och potentialen till 2030 i fem tidsskalor: sekund, minut, timme, dygn och vecka.
– Den viktigaste slutsatsen är att vi ligger högre i flexpotential än tidigare rapporter visat. Till exempel kommer flexibiliteten från batterier, värmepumpar och elbilar vara 13 000 MW högre än myndigheternas kartläggning från 2023 visat, säger Elham Kalhori.
– Däremot skruvar vi ned vätgaspotentialen med 2 000 MW på grund av aviserade förseningar av vissa projekt.
Under de senaste åren har flexresurserna ökat på flera av stödtjänstmarknaderna, till exempel vindkraft och batterier.
– Samtidigt visar våra intervjuer att det ibland kan finnas svårigheter att koordinera mellan olika marknader för att flexibiliteten ska komma till bäst nytta. Det är ingen naturlag att batterier bara ska användas på Svenska kraftnäts stödtjänstmarknader, men det kan vara svårt att koordinera deltagande på fler marknader eller så kan det saknas möjligheter till att erbjuda flexibiliteten lokalt.
Veckonivån är tuffast
De flexresurser som har viktig potential på sikt är vindkraft och solkraft, i kombination med batterier, till exempel i hybridparker. Solkraften har potential att öka från dagens 30 MW till 6 200 MW 2030 (på sekundbasis), enligt underlaget. Batterimarknaden, som idag har en kapacitet på cirka 500 MW, förväntas ligga på 8 000 MW 2030.
Tuffast att få till på kort sikt är flexibiliteten på veckonivå, där vätgas och ny pumpkraft kan få en viktig roll på sikt – men större delen av dessa investeringar kommer ge effekt först efter 2030.
Nätägare känner inte alltid till var de har flexresurser i sina områden.
Elnätsföretagen har en viktig roll att spela för att skapa möjligheter för mer flexibilitet. I sina nätutvecklingsplaner, som de ska lämna på remiss under hösten, är det meningen att elnätsföretagen ska presentera investeringsbehoven i elnäten för de kommande tio åren.
– Om nätägarna känner till vilka flexresurser som de har i sina elnät och ger resurserna rätt förutsättningar så kan det öka utrymmet att ansluta fler kunder. Men av de nätutvecklingsplaner som vi sett hittills har vi noterat att flexpotentialen inte lyfts fram i så stor utsträckning och det är synd, säger Elham Kalhori.
Vad beror det på?
– Det kan bero på kunskapsbrist. Nätägare känner inte alltid till var de har flexresurser i sina områden. Det behöver de åtgärda genom dialog med kunderna som sitter på flexibla resurser, men också genom att jobba med medvetna digitaliseringsstrategier.
Nu hoppas Power Circle att presentationen av dessa siffror ska öppna upp för vidare samtal med branschen.
– Vi vill gärna ha samtal om hur vi gemensamt kan utveckla Sveriges elsystem på ett resurseffektivt sätt, säger Elham Kalhori.
Johan Wickström
