Vid laxfloden Simojoki, drygt 30 minuter från den svenska gränsen, ligger den lilla kommunen Simo som under bara 2022 mottog drygt 18 miljoner kronor i fastighetsskatt från de 64 vindkraftverk som har byggts i kommunen.
– Om det inte vore för intäkterna från vindkraftverken hade kommunen redovisat finansiella underskott genom åren. Även de kommuninvånare och politiker som har varit negativa till vindkraftens inverkan på landskapet förstår och accepterar vilken betydelse vindkraften har för Simo, förklarar kommundirektör Vivi Marttila.
När Simo 2011 förlorade dragkampen om etableringen av Fennovoimas kärnkraftverk – ett projekt som sedan lades ner 2022 – ställde kommunen snabbt om fokus för att attrahera företag som projekterar och bygger vindkraft. Vindkraftsutbyggnaden hade ännu inte tagit fart i Finland och det första vindkraftverket som uppfördes i kommunen 2012 var också ett av de första kommersiella verken i landet.
– Efter att ha varit öppna för kärnkraft var det ingen jobbig eller kontroversiell process att godkänna vindkraft. I över tio år har vår strategi varit att bidra och bistå gröna energilösningar, säger Vivi Marttila.
– Orsaken till att vi är öppna för nya investeringar är enkel. Till skillnad från närliggande kommuner som Kemi och Torneå har vi inga pappersbruk eller stora fabriker utan måste hitta andra sätt att säkra intäkter till kommunen.
Alla gillar inte vindkraft, men alla invånare – från skolelever till pensionärer – har förstått vad den betyder för Simo.
Vid uppförandet av de 40 första vindkraftverken valde vindkraftsprojektören att namnge varje verk efter nyfödda kommuninvånare. Varje barn fick en karta där deras turbin är markerad och en Muminlampa, en gest som Vivi Marttila anser har bidragit till en mer positiv inställning till vindkraft.
Efter att ha varit den kommun med mest vindkraftsproduktion i Finland 2021 halkade Simo ner på en sjätteplats förra året, men om kommunen får bestämma avancerar de snart uppåt igen.
– Just nu byggs det inget, men det pågår planering i fyra olika projekt som kan ge ytterligare runt 90 turbiner. Våra befintliga vindkraftverk är byggda på land, men ett av de nya projekten planerar att bygga vindkraft i Bottenviken. Simos kommunfullmäktige är positiva. Än så länge har inget projekt stoppats av kommunen.
– Nu har kommunen dessutom givit Exilion klartecken att bygga en av Finlands största solcellsparker i Simo med årlig kapacitet på 65 GW, vilket kommer generera ytterligare runt 3 miljoner kronor i årliga skatteintäkter.
I Finland tillfaller fastighetskatten för elproducerande anläggningar kommunen istället för staten. Tidigare omfattades vindkraften av den allmänna fastighetsskatten på cirka 1,5 procent av taxeringsvärdet, men sedan 2018 är det kommunerna som beskattar anläggningarna med upp till max 3,1 procent. Med vindkraftverkens fastighetskatt som bas bygger Simo nu en ny grundskola och gymnasium för 140 miljoner kronor.
– Det är den största investeringen i kommunens historia och den hade inte varit möjlig utan vindkraften. Nu får alla skolelever fantastiska förutsättningar att forma sin framtid. Alla gillar inte vindkraft, men alla invånare – från skolelever till pensionärer – har förstått vad den betyder för Simo, säger Vivi Marttila.
Högaktuell fråga
I Sverige är frågan om incitament högaktuell med tanke på att så många kommuner lägger in sitt veto mot nya vindkraftsetableringar. Enligt Svensk Vindenergi stoppades 1258 vindkraftverk mellan 2020 och 2023 genom kommunalt veto, vilket motsvarar cirka 72 procent av alla tilltänkta verk. Och samma utveckling har fortsatt under första halvan av 2024.
I Sverige har branschaktörer och kommunen väntat på besked sedan den så kallade incitamentsutredningen (”Värdet av vinden”) lade fram sina förslag våren 2023. Här föreslog man bland annat en ersättning baserad på avstånd, verkets höjd samt elpriset.
Utredaren menade även att det skulle behövas en kommunal intäkt genom en skatt, vilket hon dock var förhindrad att föreslå på grund av det tilläggsdirektiv som den borgerliga regeringen gett.
Kommunernas roll för att förverkliga utbyggnaden av elproduktion central, och då krävs incitament där kommunal fastighetsskatt är den bästa.
Välkommet besked från regeringen
Men i början av september presenterade regeringen ändå, som en budgetnyhet, att ett stöd motsvarande fastighetsskatten för vindkraft (0,5 procent för de flesta anläggningar idag) ska delas ut till kommuner som säger ja till vindkraftsetableringar. Regeringen avsätter 340 miljoner kronor för denna satsning för 2025 (se grafik).
– Vi välkomnar regeringens besked. Som vi ser med alla stoppade projekt är kommunernas roll för att förverkliga utbyggnaden av elproduktion central, och då krävs incitament där kommunal fastighetsskatt är den bästa och snabbaste lösningen. Att genomföra detta kräver ingen lagändring, säger Tomas Hallberg, ansvarig för tillstånd vid Svensk Vindenergi.
Svensk Vindenergi har länge följt utvecklingen av incitament i Norden. Danmark och Norge har precis som Finland en kommunal fastighetsskatt, men har även andra avgifter och skatter. Tomas Hallberg anser att den sammanlagda nivån haft en negativ inverkan på utbyggnaden av den landbaserade vindkraften i Norge och Danmark.
– Avgifterna till kommun och stat samt ersättningen till närboende är så höga och generösa att det är svårt för vindkraftprojektörer att få ekonomi i sina projekt, och därför byggs just nu inte så mycket landbaserad vindkraft i dessa länder, säger Tomas Hallberg.
– Finlands modell är mer realistisk utifrån svenska förhållanden, även om det finns vissa skillnader mellan länderna. I Finland är elpriset högre, vilket innebär ett större utrymme för intäktsdelning. Dessutom har Finland kortare tillståndstid och snabbare nätutbyggnad.
Produktionen måste öka markant
Energimyndigheten beräknar att Sverige behöver addera runt 260 TWh i nyproduktion och reinvestering av befintliga produktionsanläggningar fram till 2045. Vindkraft är ett av flera kraftslag där produktionen måste öka markant, men sedan 2020 stoppas som sagt allt fler vindkraftverk av den kommunala vetorätten.
– Det är en stor ökning gentemot andra halvan av 2010-talet då cirka hälften av projekten stoppades. Attityden gentemot vindkraft förändrades samtidigt som den nya profileringen av kärnkraft inleddes. Det är en oroväckande utveckling eftersom vi behöver öka alla kraftslag för att säkra vårt framtida elbehov, säger Tomas Hallberg.
– Risken är att det avskräcker investerare. Under andra kvartalet 2024 fattades inga nya investeringsbeslut, vilket är oroande. Det måste ske en förändring.
Regeringens besked borde innebära att det limbo som osäkerheten fört med sig nu försvinner.
Svensk vindenergi vill se en förändring av det kommunala vetot där den berörda kommunen måste lämna tidigare besked, som blir bindande genom hela tillståndprövningsprocessen.
I kombination med detta vill organisationen, precis som incitamentsutredningen, se en lagstadgad intäktdelning till närboende och bygd.
– I ersättningen till närboende anser vi att den faktiska omsättningen bör utgöra grund för beräkningen och inte omsättning beräknad på spot-pris. Den frivilliga vindbonus som finns idag ligger på mellan 0,25 och 1 procent av omsättningen. Den kommande intäktsdelningen med närboende och bygd bör inte innebära en avsevärd fördyring. Det skulle motverka, istället för att främja, investeringsviljan, säger Tomas Hallberg.
Kommunerna ska få mer resurser
Vindkraftprojektören Eolus ställer sig positiv till stora delar av incitamentsutredningens föreslagna åtgärder och gläds åt regeringens färska besked att ta åtgärderna från utredningen vidare.
– Nu är det viktiga att man tar fram en tidplan och detaljer för åtgärderna men regeringens besked borde innebära att närboende, lokalsamhälle och kommuner kan vara säkra på att åtgärderna genomförs. Det borde föra med sig att det limbo som osäkerheten fört med sig nu försvinner, säger Stefan Gustavsson, public affairs manager på Eolus.
Än mer positivt var regeringens besked att kommunerna ska få ta del av resurser motsvarande den fastighetsskatt som vindkraften idag betalar.
– Det innebär en tydlig uppsida för den berörda kommunen som borde få fler kommuner att vilja delta i energiomställningen.
– Det stilleståndet vi upplevt har varit väldigt olyckligt. Inte minst för de markägare, närboende och lokala föreningar som redan har väntat länge på besked om ersättning, och behovet av utökad elproduktion.
Nytt ersättningspaket
I väntan på att utredningen ska resultera i en ny lagstiftning valde Eolus i början av 2024 att införa en ny årlig ersättning till närboende (max 17 000 kronor per år) och lokalsamhället vid den planerade vindkraftsparken Kesemossen i Herrljunga kommun.
I det nya paketet, som är ett komplement till redan beslutad ersättning för närboende och lokalsamhället, ersätts personer som bor upp till cirka tre kilometer från vindkraftverken med ett årligt bidrag samtidigt som stödet till lokalsamhället höjs.
– Det är vårt sätt att se till att närboende får ersättning för den förändring som en ny vindkraftspark innebär. Nu får vi se vad myndigheterna kommer fram till, givet regeringens nya besked, men får vi så står vi fast vid vårt löfte. Skulle myndigheternas lösning innebära högre ersättning kommer vi givetvis följa det.
Läs mer:Utredningen ”Värdet av vinden – kompensation, incitament och planering för en hållbar fortsatt utbyggnad av vindkraft”.
Pierre Eklund
