På eftermiddagen den 15 mars 2005 sprang ett fjärrvärmerör läck på Hävertgatan i centrala Helsingborg. 1 600 kubikmeter vatten sprutade ut innan läckan kunde stoppas och 7 000 hushåll blev av med värme och varmvatten under några timmar.
Orsak: vatten hade trängt igenom en betongkulvert och droppat på röret under en längre tid och till slut uppstod ett 12 centimeter stort hål.
–Man kan säga att den händelsen var startskottet för vårt mätarbete med fjärrvärmerören. Innan dess körde man bara på. Idag har vi kontroll på våra betong och eternitkulvertar, säger Magnus Ohlsson, teknisk chef på Öresundskraft, och pekar mot den digitala skärmen på väggen.
Mäter tjockleken i rören
Här finns en karta över delar av staden där fjärrvärmeledningarna är markerade i tre färger: grönt, orange och rött.
– Är det rött så betyder det att tjockleken på rören minskat med minst 20 procent, kanske 1,5 millimeter, och då måste vi granska dem mer noggrant. Är det grönt så är det okej, konstaterar Magnus Ohlsson.
I företagets nya beslutstödssystem kan man få fram olika parametrar i fjärrvärmerör- och kamrar, som till exempel bottentemperatur, luftfuktighet, syrehalt, fram- och returtemperatur. Man kan också mäta tjockleken i rören genom att skicka ljudvågor i vattnet genom en vibrationsgenerator. Om röret korroderar bromsas ljudet, vilket systemets verktyg kan räkna ut med den så kallade Delta T-metoden.
Det är inte billigt, det kostar runt 130 000 kronor per meter att byta rören.
Systemet bygger på smarta sensorer, SAB (Smart Aktiv Box), som företaget nu installerat i drygt 500 fjärrvärmekammare. Det är fortfarande en liten del av hela fjärrvärmenätet, som totalt är 58 mil i Helsingborg, men SAB-arna är placerade på centrala ställen på nätet.
– Vi måste mäta för att veta. Det gäller att byta ut rätt ledning i rätt tid. Vi kan inte byta ut allt på en gång bara för att det är gammalt, säger Magnus Ohlsson som ställer sig skeptisk till Swecos bedömning att svenska fjärrvärmeföretag behöver investera 70 miljarder kronor fram till 2040 i nya kulvertar.
35 miljoner per år till investeringar
En känslig del av Helsingborgs fjärrvärmenät är den dryga mil som är omgärdas av just betongkulvertar, två meter breda och 1,2 meter höga, där de två 60-centimetersrören ligger fritt. I rören i dessa kulvertar – som byggdes under perioden 1963 och 1976 – går 75 procent av allt hetvatten i kommunen, så det är stora volymer att ha koll på.
Öresundskraft lägger runt 35 miljoner kronor per år på investeringar i sina fjärrvärmenät.
– Det är inte billigt, det kostar runt 130 000 kronor per meter att byta rören. Priserna har exploderat de senaste fem åren, med inflation och högre ränta, säger Johan Sperling, byggnadsledare för fjärrvärmen.
En av kulvertarna ligger på Furutorpsgatan i centrala Helsingborg. Här ville staden bygga en cykelväg. Stålrören här var i god kondition och därmed behövde inte kulverten bytas ut utan man kunde reparera betongen. Så här fanns synergivinster att hämta eftersom man ändå skulle ner och gräva i marken.
– Det fanns förslag om att byta ut hela ledningen men jag ville undersöka först. Vi gjorde tre provgropar där vi hittade rost på armeringsjärnen i betongen. Så det ledde till att vi beslutade att undersöka hela sträckan, säger Magnus Ohlsson.
– Vi såg då att stålrören ser bra ut. De håller nog 50 år till minst. Däremot hade betongen spjälkats där armeringen rostat.
På ett ställe, 45 meter, har man också testat ett nytt slags skydd – aktivt katodiskt skydd – som gör så att korrosionen avstannar på armeringsjärnen.
– Vi är osäkra på om det är prisvärt. Det beror nog lite på i vilken omgivning kulverten ligger i – hur fuktigt det är runt omkring. Den här betongkonstruktionen är ju väldigt torr tack vare att stålrören värmer upp hela konstruktionen. Om det hade varit en blötare omgivning, till exempel i en gräsyta, så kanske ett aktivt katodiskt skydd kan göra nytta.
Vi reparerar bara det vi behöver.
Sprutar på ny betong
Vi åker ut till Furutorpsgatan för att se hur arbetet går till i praktiken. När vi kommer dit är man på sluttampen av arbetet, men på några ställen pågår fortfarande betongarbeten.
– Här kan du se att vi bilat bort den gamla betongen med vattentryck och satt dit nya armeringsjärn. Här återstår bara att spruta på ny betong. Vi reparerar bara det vi behöver – det är ungefär en femtedel av den här sträckan, säger Johan Sperling.
– Sedan klär vi kulverten med en bitumenmatta innan vi lägger igen allt.
En bit bort sitter en av Öresundskrafts medarbetare och monterar ihop det nya fuktbandet – en slags larmtrådar – som ska läggas ner i de renoverade betonggångarna. Det är ytterligare ett verktyg för att ha koll på rörens status.
Om någon månad ska hela sträckan vara klar att cykla på.
– Det var tur för oss att kommunen lade cykelvägen på den här sidan där rören går. Det blir mycket mindre påfrestningar på kulvertarna om det bara är cyklar som åker här, säger Johan Sperling.
Johan Wickström
