På kvällen den 17 december 2022 sitter ett 60-tal personer i ett mötesrum på plan 5 i Europaparlamentet i Bryssel. Här pågår slutförhandlingar om revideringen av EU:s utsläppshandel (ETS), alltså själva grundbulten i unionens klimatarbete.
Framför de tre talespersonerna vid förhandlingsbordet ligger ett papper med fyra kolumner: en som visar kommissionens position, en som visar ministerrådets och en som visar EU-parlamentets – samt en fjärde kolumn, där de slutgiltiga skrivningarna ska på pränt. Nu handlar det om att ge och ta för att kunna komma till ett beslut som alla kan ställa sig bakom.
När dagen övergår i natt återstår fortfarande några viktiga frågor, bland annat denna: Ska koldioxidutsläpp från avfallsförbränningen i fjärrvärmesektorn ingå i utsläppshandeln (som den redan gör i Sverige och Danmark)?
Varje halvtimme går grupperna ut för en briefing och interna förhandlingar. Men så, klockan 01.30, kommer slutligen ett genombrott – alla parter enas om att avfallet ska in. Ett beslut som både ska sänka utsläppen och stärka de svenska fjärrvärmeföretagens position på den internationella marknaden, då de nu får konkurrera på lika villkor.
– Det var tuffa slutförhandlingar. Jag gav inte upp även om flera parlamentariker tvekade och ville ge upp det här kravet, säger Emma Wiesner, som var talesperson för sin partigrupp och en av förhandlarna för parlamentets räkning i denna så kallade trilog.
– Jag kunde ju peka på Sveriges exempel och visa att det går. Och att jag jobbat på en avfallspanna gav helt klart en extra tyngd i min argumentation.
Efter åtta månaders slutförhandlingar kunde nu delegaterna sätta punkt och åka hem till sitt julfirande. Arbetet hade börjat redan ett och ett halvt år tidigare – i juli 2021– när EU-kommissionen lämnat sitt första förslag till förändringar, Fit for 55-paketet som lanserades redan 14 juli 2021. En rapport som renderade 1 477 ändringsförslag bara i EU-parlamentet.
– Det är en lång och tuff process att få igenom beslut i EU. Det passar inte alla, säger Emma Wiesner med ett skratt när vi ses några veckor efter EU-valet, i slutet av juni.
Stor påverkan på Sveriges energipolitik
Vad som händer inne i de glastäckta EU-skraporna i Bryssel har väldigt stor påverkan på den svenska politiken, inte minst inom energiområdet. Successivt sipprar besluten ner på nationell nivå och implementeras – även om ledtiderna är ganska långa.
Därför är EU-arbetet helt centralt för att värna den svenska energisystemet, menar centerpartisten Emma Wiesner, som till skillnad från de flesta av sina parlamentskolleger har ett gediget fäste i energisektorn, med en civilingenjörsexamen i energisystem i botten.
I år gjorde Centerpartiet ett starkt val, även om de backade från rekordresultatet 2019. Partiet fick in två ledamöter, där Emma Wiesner stod på plats 1 (efter fyra års arbete i parlamentet).
Överlag gick det bra för de svenska partier som lyfte klimatfrågorna, till exempel Miljöpartiet och Vänsterpartiet. Till skillnad från i Europa i stort där partierna på yttersta högerkanten ökade rejält, bland annat i Frankrike.
Hur kommer det sig att Sverige skiljer ut sig?
– Vi har ett starkt ansvarstagande för klimatet och är ett naturnära och rikt land – men vi ser också att förändring är möjlig. Industrin går före i det här fallet och därför är det viktigt att politiken fyller på med rätt förutsättningar, säger Emma Wiesner.
– Debatten i Europa har varit mer fokuserad på industri och konkurrenskraft och att klimatpolitiken ska stå tillbaka. Men jag menar att det inte finns någon motsättning här – de här frågorna går hand i hand.
”Jag tror inte på tullar och handelskrig”
Efter valet kan man i alla fall konstatera att mittenblocket har fortsatt majoritet i EU-parlamentet. De tre stora blocken – konservativa EPP, liberala Renew Europe (där Centerpartiet ingår) och den socialdemokratiska gruppen – har drygt 400 av parlamentets 720 platser.
– Att vi har majoritet i mitten innebär att vi fortfarande kan ta beslut i en EU-positiv riktning. Men det påverkar maktfördelningen och försvårar samarbetet. Det betyder att vi måste driva en smartare klimatpolitik som sträcker sig över blockgränser. Klimatagendan behöver inte avstanna bara för att man vill ha industriell konkurrenskraft. Jag tror inte på tullar och handelskrig.
De viktigaste frågorna för parlamentet under kommande år, menar Emma Wiesner, blir säkerhetsläget med Ukrainakriget, konkurrensfrågorna, implementeringen av klimatpaketet, demokratins principer (”extra viktigt nu när Ungern tar över som ordförandeland”) samt tillgången på energi och vatten.
Det viktiga är att vi håller fast vid det vi redan har beslutat, så att man inte börjar släppa ut fler utsläppsrätter igen och låter utsläppskraven plana ut.
Vilka blir de viktigaste energifrågorna?
– Det beror mycket på vilken energikommissionär som utses i höst. Men en helt central fråga blir hur Europa ska kunna fasa ut sitt gasberoende. Gaspolitiken kommer att behöva göras om ifall vi ska undvika framtida energikriser. Nu finns det risk att vi gör oss beroende av billig LNG-gas de kommande åren, men den är fossil och vad händer om den inte levereras i framtiden. Det är också en säkerhetsfråga.
Andra stora frågor handlar om att slå fast ett klimatmål för 2040, där EU-kommissionen i ett diskussionsunderlag föreslagit en utsläppsminskning med 90 procent (från 1990) som mål, där Emma Wiesner vill se en skärpning – ”målet bör vara 95 procent”.
Utsläppshandeln ska ses över
En grundbult i klimatarbetet är just utsläppshandeln som också ska ses över under kommande period.
– Det viktiga är att vi håller fast vid det vi redan har beslutat, så att man inte börjar släppa ut fler utsläppsrätter igen och låter utsläppskraven plana ut.
Även när det gäller bio-CCS, infångning och lagring av biogen koldioxid, behöver EU komma vidare. Inte minst viktigt för Sverige där många värmebolag står i startgroparna för investeringar.
– Vi har under den här mandatperioden äntligen tagit fram certifikat som stärker marknaden för negativa utsläpp och skapar tillförlitlighet, men det saknas väldigt mycket. Vi behöver EU-mål och nån form av gemensam marknad, som är separerad från utsläppshandeln, säger Emma Wiesner.
Emma Wiesner
Ålder: 31.
Bor: Arbetspendlar mellan Stockholm och Bryssel, men pausar regelbundet i stugan i Fagersta.
Familj: Sambo.
Gör på fritiden: Bastar, löser korsord, går i skogen och lagar mat.
Energitips: Välj elleverantör och avtal med omsorg och använd bildelningstjänster för sporadiska resor.En annan viktig fråga har handlat om elmarknaden. Där lyckades EU efter långa förhandlingar ena sig om ett reformpaket i december 2023, utan att rucka på de grundläggande marknadsprinciperna.
– Det blev ett helt godkänt paket tycker jag. Det blev bättre än vad det kunde ha blivit, konstaterar Emma Wiesner.
– Samtidigt har vi i Sverige inte fullt ut implementerat regelverket från det tidigare elmarknadsdirektivet. Det är tillåtande och öppnar för att länder kan skapa olika modeller.
Intensiva bränslediskussioner
När det gäller fjärrvärmen har det inte hänt så mycket från ett EU-perspektiv under den senaste mandatperioden, enligt Emma Wiesner. Men bränslefrågan har varit desto mer intensiv. Biobränslets roll har diskuterats flitigt i EU:s korridorer och varit kritiserad i flertalet olika lagstiftningar.
Här fanns det ett långt gånget förslag att förbjuda grot (grenar och toppar) i energiproduktionen eftersom det inte ansågs hållbart. Dessa restprodukter står idag för cirka en femtedel av den tillförda energin i den svenska fjärr- och kraftvärmesektorn.
Men förslaget ändrades under våren 2023 efter tuffa förhandlingar i slutskrivningarna.
– Vi lyckades avvärja det beslutet. Bioenergi kanske inte är ett bränsle för alla, flera EU-länder har negativa erfarenheter med importerat bränsle från Nordamerika, men straffa inte dem som har möjligheterna till lokala restprodukter. I Sverige och Finland finns stora tillgångar, så ser det inte ut i de flesta andra EU-länder, till exempel i Nederländerna.
Samtidigt pekar hon på att fjärrvärmebranschens tillgång till biobränslen kan påverkas genom den nya marknadssituationen.
– Bioråvaran kommer bli allt mer värdefull i flera sektorer såsom flygbränsle, material, kemi och textil. Det blir större konkurrens och sätter andra krav på fjärrvärmebranschen. Men det är en marknadsutveckling snarare än en politisk fråga.
För skogsbruket finns även många andra förslag på EU:s bord där Centern ställer sig lite på tvären mot andra partier och ibland får kraftig kritik från miljöorganisationer.
– Jag är skeptisk till utformningen av lagarna, de är så stelbenta. Här ingår bland annat att återställa två miljoner hektar naturbetesmark där det idag är skog. Jag tycker det är bättre att stärka den biologiska mångfalden på de skogsytorna samtidigt som vi kan bedriva skogsbruk, säger Emma Wiesner.
– Många naturbetesmarker försvann under mitten av 1900-talet. Nu är det skogar där som enligt EU-regler ska återställas. Då behöver man avverka 10 procent av den svenska skogen, samtidigt som vi vill öka skogens kolsänka av klimatskäl. Det är svårt att få det att gå ihop.
Al Gores film blev startpunkten
Det var klimatfrågan som en gång i tiden var startpunkten för hennes karriärbana. Året var 2006 och en 13-årig Emma Wiesner tittade på Al Gores film ”En obekväm sanning” om den globala uppvärmningen och dess konsekvenser.
– Den var så skakande att jag bestämde mig för att engagera mig. Tänkte gå in i miljöpartiet men insåg snart att det fanns andra värden som liberalism. Så det blev centern istället.
Efter naturvetenskaplig linje på gymnasiet valde hon mellan politisk kandidatexamen och civilingenjörsutbildningen. Valet föll till slut på energisystem i Uppsala som ledde till sommarjobb hos Mälarenergi (”där jag bland annat övervakade en gammal kolpanna”) och ett examensarbete som handlade om effektivisering av kraftvärmepannor.
Efter det praktiserade hon på Svenskt näringslivs Brysselkontor, jobbade som energimarknadsanalytiker på Sweco och med hållbarhets- och samhällsfrågor på batteriföretaget Northvolt innan hon slutligen kom in i EU-parlamentet i början av 2021 (som ersättare för Fredrick Federley).
– Det har varit en ständig pendel mellan det politiska och det tekniska. Båda är väldigt spännande, konstaterar Emma Wiesner.
Energiminister för en dag
Hon vill inte recensera den svenska energipolitiken då hennes mandat gäller den europeiska arenan. Men om du nu skulle vara Sveriges energiminister, vad skulle du ta tag i då?
– Jag hade varit aktiv i Bryssel för att lägga om gaspolitiken eftersom den styr så mycket av övriga energifrågor och inte minst elpriserna. Jag hade sett över lagringsfrågorna, batterilager och flex. Undersökt och tagit vara på potentialen för negativa utsläpp i Sverige. Och jag hade sett till att Hansabrigde slutförts – det är beklagligt att den inte genomförs. Jag tror på solidaritet i energipolitiken. Ett sammankopplat elnät bygger ett robust elsystem och sänker utsläppen, säger Emma Wiesner.
– Jag hade även jobbat mycket med miljö- och klimatministern för att strukturera om miljöbalken. Det tar för lång till med tillstånd. I Finland går pocesserna dubbelt så snabbt. Vi skulle kunna följa deras exempel.
Nu satsar man mycket på kärnkraft – hur ser du på det?
– Jag ser att den behövs under överskådlig tid. Vi i centern är nu ett teknikneutralt parti, vilket jag är glad över. Jag är inte emot ny kärnkraft men jag tycker inte att man ska använda statliga medel till det.
Jag är väldigt envis och väldigt passionerad. Har man chansen att jobba med sin passion kan man komma väldigt långt.
Samma drivkrafter hela tiden
Hennes drivkrafter idag är desamma som när hon började att engagera sig som 13-åring: att sänka koldioxidutsläppen.
– Jag vill vara en drivande politiker som vill förändra. Ibland handlar det om att flytta ett kommatecken eller en parentes.
Som under den där förhandlingen natten den 17 december. Då handlade det bokstavligen om en parentes före orden ”avfallshantering” som skapade ett kryphål.
– Bara det beslutet innebar att Europa nu ska minska utsläppen med 44 miljoner ton per år – ungefär lika mycket som hela Sverige släpper ut.
Vi hörs igen efter ett sommaren då Ursula von der Leyen fått fortsatt förtroende som EU-kommissionens ordförande och länderna nominerat sina kommissionärer. Under juli fick även EU-parlamentarikerna sina nya utskottsposter. Det visar sig att Emma Wiesner inte blir kvar i industriutskottet, men istället blir hon vice gruppledare i miljöutskottet (utöver fiske- och jordbruksutskotten).
– Många av de viktigaste energifrågorna behandlas i miljöutskottet, som utsläppshandel, klimatmål och energieffektivisering. Jag tror att det finns god potential att driva energipolitik där, säger Emma Wiesner.
Vilka egenskaper gör att du passar för detta jobb?
– Jag är väldigt envis och väldigt passionerad. Har man chansen att jobba med sin passion kan man komma väldigt långt.
Emma Wiesner har också en annan talang – att laga mat, kanske efter sin pappa som är kock.
– Innan ETS-förhandlingen den 17 december bjöd jag hem hela förhandlingsteamet och bjöd på amerikanska pannkakor och blåbär. Vi visste att det skulle bli en lång natt så det krävdes mycket energi, bokstavligt talat. Det var kanske det som blev framgångsfaktorn, säger hon med ett skratt.
3 lästips från Emma Wiesner:
– Exponentiell klimatomställning, Rebecka Carlsson – för inspiration i klimatarbetet.
– Färskt vatten till blommorna, Valérie Perrin – en av mina sommarböcker som bjöd på fin flykt från vardagen.
– Brussels Playbook (Politico) – ett nyhetsbrev för alla EU-nördar om man vill hålla koll på Brysselbubblan.
(...och så Hemmets Journal för de bästa korsorden!)
Johan Wickström
