Tre av fyra planerade vindkraftsparker under första halvåret 2024 stoppades av kommunalt veto. En utveckling som har varit ökande under senare år. Därför har incitamenten till lokal vindkraft blivit en alltmer het fråga.
Branschen och kommuner har väntat på besked sedan den så kallade incitamentsutredningen – ”Värdet av vinden” – presenterades våren 2023, där man bland annat föreslog att närboende skulle få ersättning. Dock ingick inte någon kommunal intäkt i detta förslag på grund av att det inte ingick i direktiven.
Nu föreslår regeringen ändå, i sin budgetproposition inför kommande år, att ett stöd motsvarande fastighetsskatten för vindkraft (0,5 procent för de flesta anläggningar idag) ska delas ut till kommuner som säger ja till vindkraftsetableringar.
Även retroaktiv ersättning
Regeringen avsätter 340 miljoner kronor till denna satsning för 2025 och ytterligare 770 miljoner kronor för perioden 2026-2027, alltså totalt drygt 1,1 miljarder kronor.
– Det här är ett stort kliv för att öka den lokala acceptansen för vindkraft och skapa bättre förutsättningar för investeringar. Jag tror det är ett efterlängtat besked, sa klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari under en presskonferens på måndagen (9 sep).
Även de kommuner som har byggt vindkraft kan ta del av ersättningen, exakt i vilken form är inte klart än så länge. Men det kan bli ”en rejäl hacka” för vissa kommuner enligt klimat- och miljöministern.
Romina Pourmokhtari meddelade även att regeringen ska ta vidare huvudförslagen från incitamentsutredningen, det vill säga intäktsdelning till närboende, rätt till inlösen för närboende och ökad satsning på bygdemedel.
Nytt kraftlyft
Under presskonferensen presenterade energi- och näringsminister Ebba Busch även ett nytt så kallad kraftlyft som ska gå till investeringar i fossilfri elproduktion och energilager som inte blir av på ”marknadsmässiga grunder”. Totalt avsätter regeringen 700 miljoner kronor till detta stöd under kommande treårsperiod.
– Det är ett sätt att stärka elsystemet i hela landet. Vi kommer också att ge nya medel för samordning av det nationella elsystemet. Vi kan inte fortsätta att bygga ut elsystemet utan en plan, sa Ebba Busch.
Vidare föreslår regeringen en dryg halv miljard kronor extra till energiforskning under kommande tre år, att satsningen på laddinfrastruktur förlängs till 2027 och att Klimatklivet, som stödjer lokala klimatinvesteringar, förlängs till 2030. Dessutom avsätter man 100 miljoner kronor till ett demonstrations- och pilotprojekt inom kärnkraft 2025.
Branschen välkomnar beskeden
På Energiföretagen ser man positivt på dagens budgetbesked:
– Idag ger regeringen flera välkomna besked som bidrar till att undanröja osäkerheter och hinder för omställningen. Energibranschen har länge efterlyst ekonomiska incitament för vindkraft, och även övriga förslag är välkomna. Reformerna behövs för en snabb elektrifiering, men samtidigt får inte andra viktiga tekniker som bidrar med stora nyttor hamna i skymundan, såsom kraft- och fjärrvärmen, säger Åsa Pettersson, vd på Energiföretagen.
Även Svensk vindenergi välkomnar regeringens förslag – framför allt att ge statlig ersättning till kommuner som tackar ja till vindkraft.
– Det här är ett bra förslag som kommer kunna öka Sveriges elproduktion i det korta perspektivet. Vindkraftsbranschen tycker att det är rimligt att de kommuner som bidrar till elektrifieringen får en del av den statliga kakan, säger Daniel Badman, vd på Svensk Vindenergi som också är positiv till att regeringen vill gå vidare med Incitamentsutredningens förslag om ersättning till närboende.
Johan Wickström
