Här är veckans minisvep av nyhetsnotiser om händelser och nyheter som fallit under vår radar (men som vi kanske återkommer till senare).
1. Stark utveckling för solparker – men många på kö
Inom solelsbranschen går utvecklingen snabbt nu. Under första halvan av 2024 godkände landets länsstyrelser 95 solparker med en total årlig produktion på 1,4 TWh (ungefär 1 procent av den svenska elanvändningen). Det är lika mycket som godkändes under hela 2023, enligt en ny rapport från Nätverket för solparker. Drygt 40 procent av de godkända parkerna ska byggas i Västra Götaland.
Samtidigt avslog länsstyrelserna 45 ärenden under perioden. De godkända anläggningarna kommer få en genomsnittlig effekt på 9 MW, medan parkerna som fick avslag var större med en snitteffekt på 20 MW.
Vid halvårsskiftet väntade ytterligare 463 solparker på besked. Om alla dessa parker blev av skulle de totalt kunna producera 17,1 TWh el per år. Längst kö är det i Skåne, där 86 parker väntar på beslut.
– Solparker kan inte längre anses vara en liten spelare i energidebatten. Investeringar i mångmiljardklassen väntar på möjlighet att realiseras och kan snabbt ge ett stort tillskott av ny el till Sverige, helt utan statliga subventioner, säger Madeleine van der Veer, verksamhetsledare för Nätverket för solparker.
– Men det behövs en ökad tydlighet kring hur solparker ska prövas och snabbare anslutning till elnätet.
2. Uddevalla undersöker möjligheterna för småskalig kärnkraft
Intresset för småskalig kärnkraft (SMR) tycks vara på uppgång. Under veckan meddelade Sweco att de ska genomföra en förstudie åt Uddevalla kommun för att undersöka möjligheterna att anlägga småskalig kärnkraft i kommunen.
Förstudien kommer att analysera olika aspekter av en etablering, till exempel miljöpåverkan enligt Miljöbalken, krav enligt Kärntekniklagen och infrastrukturbehov, inklusive vägar och nätanslutning.
– Vi har tappat 1 500 jobb på grund av effektbristen. Vi behöver se om vårt hus. Runt 2040 vill vi vara självförsörjande på planerbar kraft. Därför vill vi undersöka kärnkraftens potential, sa det moderata kommunalrådet Henrik Sundström till Studio Ett på Sveriges Radio.
Intresset för småskalig kärnkraft visade det sig även på andra sätt i veckan då svenska SMR-företaget Blykalla tog in 80 miljoner kronor i riskkapital i en ny finansieringsrunda (tidigare i år fick man in ytterligare 80 miljoner kronor). Det är den danske entreprenören Joachim Ante, medgrundare till gamingbolaget Unity Software, som går in via sitt investeringsbolag 92 Ventures.
Blykallas koncept Sealer (55 MW) har en kompakt design (5 x 5 meter ) och en unik kyllösning som baseras på flytande bly. Närmast ska Blykalla tillsammans med Uniper och OKG bygga en icke-nukleär pilotanläggning (2,5 MW) vid Oskarshamns kärnkraftverk. Blykallas mål är att ha en första reaktor på plats 2029.
3. Ny rapport: 70 smarta sätt att använda fjärrvärme
Från storskalig tomatodling i Frövi till världens största termiska lager i Helsingfors. I en ny rapport från Energiforsk har man scannat av hela Europa efter smarta exempel på hur man kan använda fjärrvärme.
Bakom rapporten – "70 nya möjligheter för fjärrvärme" – står Henrik Gadd, forskare på Högskolan i Halmstad där man under många år byggt upp en databas med hundratals exempel från i huvudsak europeiska länder, med tyngdpunkt på Sverige och Danmark.
I rapporten lyfter man fram 70 möjligheter kopplade till fossilfrihet som i sin tur stöds av 284 genomförda, planerade eller föreslagna fall. Alla case är inte unika, men de ger ändå tips och inspiration till alla aktörer i energibranschen.
– Rapporten kan användas som ett uppslagsverk om framtida möjligheter för fjärrvärme och fjärrkyla och därmed bidra i arbetet för ett robust, hållbart och konkurrenskraftigt energisystem, säger Carolina Holmberg, områdesansvarig på Energiforsk, i en presskommentar.
Vi lär nog återvända till denna rapport längre fram med mer konkreta case. Men till dess går den att ladda ned här.
4. Söderenergi får 75 miljoner kronor i stöd för sitt bio-CCS-projekt
Allt fler bolag står i startgropana för att bygga ut anläggningar för bio-CCS: att fånga in och lagra koldioxid för att skapa så kallade negativa utsläpp. På Söderenergi har man jobbat med sitt bio-CCS-projekt sedan 2020. Här är målet att fånga in 500 000 ton biogen koldioxid från företagets kraftvärmeverk Igelsta, söder om Stockholm, från och med 2030.
I veckan meddelade Söderenergi man fått stöd av Energimyndigheten för nästa fas av sitt bio-CCS-projekt med totalt 75 miljoner kronor. Under sommaren har bolaget startat en upphandling för projektering med sikte på ett kommande investeringsbeslut. Dessutom har man påbörjat arbetet med en tillståndsansökan som ska lämnas in till Mark- och miljödomstolen i slutet av 2024.
– Förutsättningarna för att kunna producera negativa utsläpp vid Igelsta kraftvärmeverk är bland de bästa i Sverige. Igelstaverket har också en egen hamn med direkt tillgång till Östersjön. Det gör Söderenergi till en stark aktör för att ta täten inom utvecklingen av negativa utsläpp, säger Leif Bodinsson, projektägare på Söderenergi.
5. Europas LNG-användning minskar
Slutligen dyker vi ner i lite mer internationella nyheter. Under veckan levererade analysföretaget IEEFA (Institute för Energy Economics and Financial Analysis) en rapport om marknaden för LNG, flytande naturgas. Sedan Ukrainakriget startade har Europas länder arbetat intensivt för att ersätta den ryska gasen, som stod för merparten av kontinentens gasleveranser tidigare. Det har skett bland annat genom en rejäl utbyggnad av infrastruktur i anslutning till hamnar där man importerar LNG från bland andra USA, Norge och Qatar.
Men samtidigt minskar gasbehovet. Under första halvan av 2024 minskade Europas LNG-användning med 20 procent. Samtidigt sjönk utnyttjandegraden i LNG-terminalerna ner under 50 procent.
Sedan början av 2022 har Europa ökat sin LNG-importkapacitet med 58 bcm (58 miljarder kubikmeter = 39,3 miljoner ton). Nu skriver IEEFA att den massiva utbyggnaden av LNG-terminaler troligen går mot sitt slut och att en del projekt avstannar eftersom terminalerna kommer bli underutnyttjade.
Europa importerar fortfarande rysk gas via en rörledning genom Ukraina. Detta avtal upphör dock i slutet av 2024. Om avtalet inte förlängs försvinner 14,6 bcm rysk gas från Europa, men försörjningstryggheten lär inte påverkas enligt IEEFA. Bortfallet ska ställas mot minskningen av LNG-importen under det senaste året, som låg på 18 bcm. En märklig detalj i sammanhanget är att importen av rysk LNG ökade under året (+ 11 %), framför allt till Frankrike. Men från och med mars 2025 har EU förbjudit dessa transporter.
BONUSNYHET
Kunglig invigning av värmelagret
Slutligen kan vi notera att det blev kunglig glans när Mälarenergis värmelager invigdes under torsdagen (den 12 sep). Kungen klippte repet till det 300 000 kubikmeter stora gamla oljelagret under Västerås som nu konverterats till ett värmelager med vatten. Lagret kan värma hela Västerås i upp till två veckor beroende på utetemperatur.
Efter invigningsceremoni och bandklippning tog kungen på sig hjälm och varselväst och vandrade ner i underjorden, till det som kallats ”världens största termos”.
– Det är väldigt spännande med det här nya sättet att lagra energi och ta tillvara gamla investeringar, sa kungen till Svt:s reporter under invigningen.
Johan Wickström
