Här är veckans minisvep av nyhetsnotiser om händelser och nyheter som fallit under vår radar (men som vi kanske återkommer till senare).
1. Nordiska EU-kommissionärer får ansvar för energi och miljö
Efter många turer och förhandlingar stegade EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen in och presenterade sin nya uppsättning kommissionärer under tisdagen (den 17 sep). De politiska riktlinjerna för den nya kommissionen (totalt 27 personer) har delats in i sex huvudområden, varav en handlar om att bygga en konkurrenskraftig, koldioxidfri och cirkulär ekonomi med rättvis omställning för alla.
Och flertalet av dessa frågor ska två nordiska kommissionärer få ansvar för. Tidigare EU-ministern Jessika Roswall (m) får ansvar för miljöfrågor, vattenresiliens och konkurrenskraftig cirkulär ekonomi.
– Jag är otroligt nöjd. Det här är en oerhört viktig portfölj, dels för den gröna omställningen, dels för Europas konkurrenskraft, sa Jessika Roswall till SVT:s Aktuellt efter utnämningen.
Förre danske klimat- och energiministern Dan Jørgenssen (s) blir energi- och bostadskommissionär (vilket även var hans önskemål). Som sådan ska han se till att elpriserna hålls nere, att fortsätta utveckla Europas elnät och se till att stärka energisäkerheten i unionen. Bland mycket annat – det är en rejäl lista som ingår i von der Leyens uppdragsbeskrivning till Jørgenssen.
Men innan Jessika Roswall och Dan Jørgenssen slutligen kan tillträda ska de liksom övriga kandidater grillas av EU-parlamentet i tuffa utfrågningar och därefter godkännas. Någon gång i november/december kommer den nya kommissionen tillträda.
2. Uniper ska utreda drifttidsförlängning av Oskarshamn 3 (O3)
I somras tog Vattenfall, tillsammans med övriga ägare, ett inriktningsbeslut om att förlänga drifttiden för de fem reaktorerna i Forsmark och Ringhals, från 60 till 80 år. Under veckan meddelade även Uniper att de beslutat sig för att undersöka möjligheten att förlänga drifttiden för kärnkraftverket Oskarshamn 3 (O3) – också det från 60 till 80 år.
O3 är en av världens största kokvattenreaktorer på 1 450 MW el med en planerad drifttid till 2045.
– Det är ett mycket välkommet inriktningsbeslut. Kärnkraft är viktigt för Sverige. Förutom att leverera stora mängder fossilfri och planerbar el ger kärnkraft stabilitet och en ökad förmåga att transportera el från samtliga kraftslag i transmissionssystemet, säger Johan Svenningsson, vd för Uniper Sverige, i en presskommentar.
3. Energimyndigheten ger 1,2 miljarder till Stegra
I tisdags (17 sep) meddelade Energimyndigheten att man beviljat 1,2 miljarder kronor i stöd till stålföretaget Stegra – tidigare H2Green Steel – inom ramen för Industriklivet. Pengarna ska gå till att bygga världens första helt integrerade stålverk, i Boden, där järnframställningen ska ske med hjälp av fossilfri vätgas. Anläggningen väntas kunna tillverka stål med cirka 93 procent lägre koldioxidpåverkan än traditionell malmbaserad masugnstillverkning.
– Svenska industriföretag har potential att bli världsledande och samtidigt bidra till hela samhällets omställning. Satsningarna som sker inom Industriklivet har stor betydelse för både klimatet och industrins konkurrenskraft, säger Energimyndighetens tillförordnade generaldirektör Caroline Asserup i en kommentar.
Samma dag som Energimyndigheten beviljade pengarna till Stegra släppte Riksrevisionsverket en rapport där man kritiserar just Industriklivet. Riksrevisionen kritiserar både utformningen av stödet och Energimyndighetens handläggning, där man menar att det bland annat finns brister i styrning och uppföljning.
4. Skellefteå Kraft i nytt samarbete för att producera flygbränsle
Det planeras för många satsningar på elektrobränslen runt om i landet. Ett av företagen som är intresserade av att ta sig in på denna nya marknad är Skellefteå Kraft, som utrett möjligheterna till en ny storskalig industrisatsning i ett par år. Företaget har också identifierat en lämplig mark för detta, på Näsudden i Skelleftehamn.
Nu tar Skellefteå Kraft och den internationella flygbränsleaktören SkyNRG nästa steg i satsningen och inleder ett partnerskap. Parterna har under projektnamnet SkyKraft utrett förutsättningarna att etablera en anläggning för storskalig produktion av hållbart flygbränsle. Produkten, så kallat eSAF, är ett elektrobränsle för flyget som produceras av biogen koldioxid och förnybar vätgas. eSAF möjliggör också en smidig omställning för flygindustrin, då det förnybara bränslet kan användas som direkt ersättning för konventionellt flygbränsle.
– Detta ligger i linje med vår vision om att främja förnybar energi och bidra till den gröna omställningen och ett fossilfritt samhälle. Norra Sverige har de perfekta förutsättningarna för att leda energiomställningen, säger Joachim Nordin, vd på Skellefteå Kraft, i en presskommentar.
Målsättningen är att byggstart sker under 2027.
5. Energiförslagen i budgetpropositionen – och branschens reaktioner
Under torsdagen (den 19 sep) var det dags för finansminister Elisabeth Svantesson att i sedvanlig ordning presentera regeringens budgetproposition för 2025. Flera av de viktigaste energinyheterna hade redan kommunicerats tidigare, så också inom energiområdet – vilket vi också rapporterat om.
En av de stora förslagen handlar om att kommuner som säger jag till vindkraft ska få stöd motsvarande anläggningens fastighetsskatt. Det handlar om totalt 1,1 miljarder kronor under kommande tre år.
Samtidigt minskar regeringen stödet till egenproducerad solel. Det gröna avdraget för solel sänks tillbaka från 20 till 15 procent och skattereduktionen för solel (60 öre per kWh) slopas helt från och med den 1 januari 2026, vilket ändrar kalkylen en del för landets solcellsägare. Genom att ta bort skattereduktionen ökar statens intäkter med 680 miljoner kronor per år.
Vidare föreslår man ett långsiktigt stöd för ett så kallat kraftlyft för investeringar i energiproduktion, energilager med mera som inte kommer till stånd på marknadsmässiga grunder. Totalt blir det 300 miljoner kronor för perioden 2025–26, därefter 400 miljoner kronor årligen till 2035.
Dessutom föreslår regeringen en dryg halv miljard kronor extra till energiforskning under kommande tre år, att satsningen på laddinfrastruktur förlängs till 2027 och att Klimatklivet, som stödjer lokala klimatinvesteringar, förlängs till 2030.
Från energibranschen kommer blandade reaktioner. Energiföretagens vd Åsa Pettersson välkomnar det nya vindkraftsstödet och Kraftlyftet och tycker att det är rimligt att slopa skattereduktionen för solceller med tanke på det stora antalet negativa elpriser.
– Samtidigt är det beklagligt att regeringen väljer att återigen prioritera en ensidig sänkning av bensinskatten och inte gör något åt energiskattenivån på el genom att inte gå vidare med det tidigare förslaget om att slopa indexeringen av energiskatten. Vi saknar också åtgärder för att dämpa de dramatiska ökningarna av fastighetsskatteuttaget på elproduktion från nästa år för särskilt kärn- och vattenkraften, säger Åsa Pettersson.
Henrik Bergström, samhällspolitisk chef på Ellevio, är också positiv till satsningarna på Kraftlyftet och på energiberedskap – men är samtidigt oroad över att marknaden ”svajar en smula” och vill se mer kraftfulla satsningar för att slå vakt om den gröna omställningen:
– Ett av de mest effektiva sätten för att på kort sikt öka incitament och acceptans för elektrifieringen skulle vara att sänka energiskatten. Idag är den tredje högst i Europa. Energiskatten pressar elkunderna, kommer inte energisystemet till godo och riskerar att motverka den allmänna acceptansen för omställningen, säger Henrik Bergström.
SLUTNOTERING
Nu söker regeringen generaldirektörer till två av de tyngsta energiposterna
I veckan meddelade regeringen att man söker en ny generaldirektör för Svenska kraftnät. Nuvarande generaldirektören Lotta Medelius Bredhes förordnande går ut hösten 2025 och hon har meddelat att hon inte önskar att fortsätta på posten.
– Givet Svenska kraftnäts centrala roll i energiomställningen och behovet av ytterligare intensifierat reformarbete, är det angeläget att redan i ett tidigt skede påbörja rekryteringen av en ny generaldirektör, säger energi- och näringsminister Ebba Busch i en kommentar.
Även Energimyndigheten behöver en ny generaldirektör, då Robert Andréns förordnande tog slut den 31 augusti efter sex år. Till skillnad från Lotta Medelius Bredhe hade han kunnat tänka sig att sitta kvar tre år till. Men regeringen vill se en annan lösning eftersom myndigheten fått en ny inriktning. I väntan på en permanent lösning är Caroline Asserup tf generaldirektör för Energimyndigheten.
